HBTQ och intoleransen

Grundprincipen tycker jag ska vara att politiker ska hålla sig borta från hur människor väljer att dela sin kärlek.

Kärlek är kärlek oavsett vilken form den tar.

Men reformerandet av svenska lagstiftningen måste rimligtvis ske stegvis och med barnets perspektiv lika högt respekterat som föräldrarnas.

När vi kommer in på surrogatmödraskap och frågan om multippla föräldrar, blir ju de rent juridiska konsekvenserna betydligt mer komplicerade.

Det handlar ju om ansvar i första hand och där lagstiftarna måste se till att det i varje situation står helt klart vem eller vilka som ska ta ansvaret för den avkomma som skapats.

Jag kan inte påstå att jag har bilden helt klart för mig hur det ska regleras, så att ingen kommer i kläm eller hamnar utan rättigheter i extremlägen, men då brukar man ju göra en eller flera ordentliga utredningar innan man tar avgörande beslut, som för lång tid framåt i grunden förändrar samhällsstrukturen.

Att det tycks finnas intolerans mot sexuella minoriteter är beklämmande och pinsamt.

Religion, politisk övertygelse eller sexuell läggning är vars och ens ensak och där ska inte samhället utöva påtryckningar i någon enskild riktning anser jag. Men ansvarsfrågan får aldrig glömmas bort.