Resumé samråd 23 feb 2015 med Vattenmyndigheten

Föredragande: Joakim Kruse / Bitr. vattenvårdsdirektör Bottenhavets vattendistrikt

Tjänstepersoner som medverkade i samrådsmötet:

HansErik Johansson Lst AC

Mats Johansson Lst AC Vandringshinder

Lars Björkelid Lst AV Vandringshinder

Ingemar Näslund Lst Jämtland

 

Civila:

Östen Stenlund Saxnäs

Krister Lövgren Ströms vattudal

Johnny Holmgren Vilhelmina

Karl.Anders Johansson Statkraft

Roland Lindholm Vojmån

Mikael Strömberg Model Forest

Jan-Eve Karlsson Idvattnet

Patrik Bäckman Malgovik

Per-Olof Hopfgarten Vojmån

Mikael Wikström Storsele

Ulf Grahn Skikkisjöns FVO

Greger Olofsson Marsån

Göran Jonzon ordf. ÅFF Fiskeråd

 

Direktiv som berör vatten: Klicka här

Vattenförvaltningens mål: Klicka här

Organisationen består av 5 distrikt Klicka här

Bestämmelser om hur man får nyttja data och GIS-kartorna: Klicka här Exempelvis kan det vara mycket lämpligt att ansluta dessa till kommunens översiktsplanering och integrera det pågående arbetet kring vattenfrågorna till andra tunga ämnesområden som ingår i den kommunala översiktsplanen. Om vi är intresserade lovade Hans-Erik Johansson från Länsstyrelsen Västerbotten att komma till Vilhelmina och presentera systemet för oss, kanske lämpligt framåt vår-sommaren vid något KS-au eller rent av Kfm-Grupp (15-30 minuter)?

Protokoll från Vattendelegationen Klicka här

Hur vattenförvaltningen arbetar i 6-årscykler Klicka här

Hur man färgkodklassar olika vattenförekomster: Klicka här

Vårt vattendistrikt Karta

En nedladdningsbar handledning i hur man söker i VISS-kartan (GIS-systemet)

VISS-katan med data Nu börjar det bli riktigt intressant ser du ! I sökrutan skriver du in Dainabäcken och trycker på SÖK. Nu kanske din dator saknar läsare för GIS-kartor, varför du får en fråga om du vill ladda ned en sådan ? Där godkänner du bara nedladdningen av ett litet program som inte tar stor plats alls. Så laddas kartan över Dainabäcken ned och när du sedan klickar på den ljusblå markeringen av bäcken laddas alla datauppgifter ned och visas under kartbilden. Scrolla nedåt på skärmen så hittar du i ordning MILJÖKVALITETSNORM, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORM, STAUSKLASSNINGEN, PÅVERKANSKÄLLOR; MILJÖPROBLEM, MÖJLIGA ÅTGÄRDER, GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER, RISKBEDÖMNING, samt en del olika tekniska data.

Så kom vi fram till frågan om resurser för att städa upp gamla misstag och miljösynder ?

Beträffande behovet av fria vandringsvägar, kan vi konstatera att väldigt mycket går att göra med små medel, men att regeringstillstånden vilar på en föråldrad lagstiftning som inte tillåter att man ställer miljökrav på exploatörerna !

Det skulle ta minst 400 år att få genomfört nödvändiga åtgärder med nuvarande omprövningsförfarande och resurstilldelning ur statliga skattemedel.

Min åsikt var och är att vi måste få till ett politiskt beslut i enlighet med Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:35) som utgår från den Europeiska normen PPP (Polluter Pays Princip) (Övers: Förorenaren betalar principen), nämligen att alla gamla tillstånd sägs upp och exploatörerna ges en tid att inkomma med nya ansäkningar som sedan prövas enligt 1999 års miljöbalk och att alltihop bekostas av exploatörerna själva.

Om detta var vi fullständigt överens, menade Joakim Kruse vilken även efterlyste tydligare anvisningar från politikerna.

En annan intressant sak som fram kom var att Länsstyrelserna som är tillsynsmyndigheter har direktrapportering tillbaks till EU:kommissionen om hur implementeringen av ramdirektivet fortgår eller inte, men att även privata och organisationer kan tillskriva Kommissionen.

Med tanke på hur illa man behandlar Ångermanälven i Nationella Strategiplanen från Havs- och Vattenmyndigheten avser jag att utifrån ÅFF Fiskeråds pperspektiv tillskriva Kommissionen och ge vår syn på saken. Men det återkommer jag till framåt sommaren efter det att sista restaureringskarteringen av Ångermanälven är klar och en slutrapport föreligger, som då kan bifogas skrivelsen.

 

Övrig info:

Vattendelegationen bestämmer avvägning mellan partsintressena.

Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram kan beställas

Endast myndigheter och kommuner kan ställa krav mot verksamhetsutövare.

Exempel på myndigheter enligt ovan: Skogsstyrelsen Kammarkollegiet.Energistyrelsen, HaV Transportstyrelsen, Jordbruksverket. Iksantikvarieämbetet och SGU är ytterligare myndigheter utåver Lst, som kan ställa krav

Bottenhavets vattendisrikt indelas i 50 åtgärdsområden, varav avrinningsområdena i Vilhelminas dalgångar blir till två.

Åtgärdsområdenas åtgärdsprogram utgår från tillståndsdata i VISS.

EU trycker på mot staten om att skapa en lagstiftning som är tillräckligt stark.

Böter hotar.

Blå tråden:

Statusklassning-Miljöproblem-Påverkan-Förbättringskrav-Förbättringsåtgärder

VISS öppen för inplementering i kommunala översiktsplanen.