Hans första ståndskall var idag på en ….

….Havsörn !

Idag kom vår nye familjemedlem, en pojke vid namn Ozzy och i form av en 14 veckor gammal korsningsvalp med finnstövare som mor och bayersk viltspårhund som far.

En tuff liten krabat, men omställningen blev stor och dramatisk med massor av nya upplevelser direkt.

Efter att ha hälsat på sin styvfar Saigo (shillerstövaren) bar det iväg ut på långpromenad för att etablera kontakt med husse. Efter lite lydnadsträning i samma syfte tog vi helt enkelt och startade snöskotern och bekantade oss lite med den otäcka bullerskaparen.

Efter lite lirkande gick det att våga pröva det nyvunna förtroendet för hans nya husse, genom att åka med mig ut på sjön för att vittja näten.

Allt var givetvis jättespännande, men mer skulle följa:

Väl ute vid näten drog vi upp fisk efter fisk, ianalles 14 st sikar och det uppmärksammades från en högt spanande ung havsörn, som tydligen var helt utsvulten, att döma av hur morsk och närgången den var.

Efter några överflygningsrundor satte den sig på isen en sisådär 30 meter ifrån oss och väntade på att vi skulle lämna någon fisk efter oss.

Ozzy fick därmed chansen att göra sitt första ståndskall på den märkliga varelsen, men vågade sig själv inte fram till kraken.

Jag slängde ut 3 sikar åt örnen och då dök den efter en av dem och fick med sig den tiotalet meter upp i luften, men tappade den direkt. En ny sväng och sedan bar det iväg mot Heligfjäll med en sik i klorna.

Som vanligt är jag tafatt med fotograferingen, men ett par dåliga bilder hann jag med att få, men kvaliten är inte mycket att skryta med. Iskalla fingrar som fumlar med dessa små knappar gör inte saken bättre.

På den nedersta bilden ser du örnen under den högra pilen och en av sikarna under den vänstra.

Efter en spännande första dag har jag nu en lugn och trött valpkompis: