Vänstern är de skyldiga till minusräntan

I ett friskt samhälle finns det alltid fler uppfinnare och lönsamma investeringsidéer, än det finns tillgängligt riskkapital.

I Sverige har den skambelagda synen på privata vinster lett till ett akut underskott på uppfinnare och företagsinvesteringar. Här finns nu mer kapital, än det finns uppslag till lönsamma investeringar som behöver detta kapital.

Bankerna har börjat se med avsmak på kapitalet och vill varken ha dina pengar i form av kontanter, eller ens som en siffra på ditt sparkonto. De har nu med Nordea i spetsen börjat ta betalt för att hantera överskottet på riskkapital.

Hur kan det ha blivit så här?

Under Olof Palmes tid närde vänsterfolket en idé som fortfarande förfäktas av bl.a. Jonas Sjöstedt, nämligen att pensionsfonderna ska användas av staten till att ta kontroll över alla medelstora och större privata företag. De äldre av oss kommer nog ihåg finansminister Kjell-Olof Feldts pinsamma kommentar han kluddat ner på ett papper i plenisalens dunkel: ”Löntagarfonder ett jävla skit, som vi har baxat ända hit!” Som sakkunnig hade han tvivel redan då på socialiseringens välgörande effekter på vårt välstånd.

Vi har nu indoktrinerats i så många decennier, med en benägenhet att vara mer bekymrade över en privat företagares goda vinstutbyte, än inför en misslyckads konkurs! En konkurs innebär för samhället en ren ekonomisk varböld, där yttersta konsekvensen blir att andra företagare som fordringsägare går miste om intäkter som ska betala löner till de fungerande företagens anställda.

I indoktrineringens spår hyllas den som vunnit storvinst på spel och dobbel, medan en privat företagare som förvaltat en god affärsidé till att ge motsvarande vinst blir sedd över axeln som en ”utsugande samhällsparasit”. I vänsterns ögon har denne företagare lagt beslag på medel som rätteligen borde kommit löntagarna till godo. Samma synsätt existerar inte om förtjänsten tillkommit genom improduktiv verksamhet som spel.

Vänstern skriker idag högljutt om den grava orättvisan med högre skattesats som drabbar mig som pensionär jämfört med den löntagande grannen. Man använder sig gärna av en sårbar grupp som slagträ, men glömmer den mångdubbelt större orättvisa det innebär att om någon löntagare vill jobba övertid för att samla ihop startkapital till ett eget företag, då slår den progressiva beskattningen effektivt sönder sådana drömmar, genom extrem straffbeskattning för extrainkomsterna.

Det som beskrivs som ”att ta från de rika och ge till de behövande” skorrar numera rätt falskt, mot bakgrund av alla ekonomiska skandaler som ådagaläggs inom statlig förvaltning liksom inom ideologiskt drivande organisationer som fackförbund och förtroendeposter.

Det som blir följden är att vinster och extrainkomster som skulle kunna bli till nytt företagande, istället går till offentlig konsumtion och slösas bort genom fiffel och felslut.

Jag håller vänstern skyldig till att vi idag ser det akuta underskottet på nyföretagande i föhållande till det tillgängliga riskkapitalet.