Köpa en Golf?

Av , , 3 kommentarer 2

Detta Youtubeklipp bevisar att i de lugnaste vattnen går de fulaste fiskarna. Hur kan man egentligen veta hur förra ägaren behandlat den begagnade bilen som man funderar på att köpa. Du kan aldrig veta hur Hulda 90+ har behandlat sin Volkswagen. Det är nog egentligen ganska bra att det finns färdtjänst.

 

 

Gunnar fröjdefulla jul med förhinder

Av , , 1 kommentar 5

(favorit i repris från 091226)

Efter önskemål från flera håll kommer verserna om Gunnar fröjdefulla jul åter. Jag vill samtidigt passa på att önska mina trogna bloggläsare en riktigt god jul!

 

08:10 är julfriden slut

Gunnar väcks av barnbarns tjut

Med glada skutt i de gamlas säng

helt utan risk att få däng.

Men Lisa gnäller i nästa stund

"Det luktar bajs ur morfars mun"

Sista groggen från uppesittarkvällens midnattstimma

den kan Gunnar knappt förnimma.

"Men känn du int’ mormor, ur hans käft"

"Jo jag känn, he kom en kväft."

”Julefrid ska väl va poängen”

Muttrar Gunnar och kliver upp ur sängen.

 

10:00 blir kattfan rädd

Gömmer sig i julgran för att ej bli sedd

Slagsidan inträffar strax därpå

och granen välter över barnbarn nr2

Gunnar hittar Lisa under kulor och glitter

där det hörs ett väldigt fnitter

”Mysan är ju då för himla galen”

Helt oberörd lämnar Mysan salen.

Att hon en julgransspira ned på golvet sänt

har enligt Mysan aldrig hänt

Just då ifrån husets kök

där mormor står med julmatsstök

hörs mormors gälla stämma

”moster Virginia är redan hemma!”

 

10:20 sitter moster Virginia i husets hall

Gravt senil med minnesfall

Mormor håller sin moster så väldigt kär

Moster själv undrar mest var hon är.

Ute på gården sitter taxin fortfarande fast

Gunnar tänker ”Jag får skotta sen i väldig hast”

”Förresten så skiter jag i det vita på gårdens yta

för här ska det ätas dopp i gryta!”

Virginias rullstol styrs in till köket

”Vad hon är tung, det gamla öket”

tänker Gunnar om sin bordsdam så

när de första julmaten ska få

 

12:00 börjar gästerna komma

Allt från Kiruna till Lomma

Alla jävlar ska visst fira jul

i Gunnars lilla enkla skjul

Mormor oroas nu, räcker julmaten?

Gunnar nickar menande på faten.

De är rågade till bristningsgränsen

Så magarna kommer nog att töja ut gensen.

Men då Gunnar kvittot från Ica får se

"Men vad in i glödheta helvete?!"

Maten grävt i plånboks djup

Gunnar tar en stadig sup

 

13:34 hämtas pulversläckarn fram

under fasligt liv och larm

”Skynda Gunnar!” ropen från rummet eka

när Emil bestämt sig för att Gävle leka

Under granen nu bocken brinner

Gren efter gren på granen försvinner

I ett moln av pulver branden motas

innan resten av huset hotas

På denna begagnade svavelsticka

nu en ensam spira i toppen vicka

I ett hörn moster Virginia skrattar gott

åt denna action som var så hot

Så roligt har inte hon haft minsann

sedan hela Sundsvall brann

Moster Virginia bryr sig föga

när Gunnar ger henne sitt onda öga

 

16:30 dukas julbord fram

Under mycket stoj och glam

”oj vad de nu på tallrik lastar!”

”Vad de maten i sig kastar”

”Detta kostar mången slant”

tänker Gunnar på sin kant

Det struntar släkten blankt fasen i

Som Egyptens gräshoppor nu de drar förbi

Och Gunnar blir på riktigt stött

när russin saknas i julens vört.

Gunnar skräder inte heller ordet

när inte lutfisk står på bordet.

Gunnars bordsdam rapar nöjt

när hon sitt dricksglas åter höjt

Med iver och med suck och pust

bälgar Virginia i sig litervis med must

 

16:54 blir det allmän känt

Vraket är inkontinent.

Gunnar finner dock på råd.

Springer ut till sitt förråd.

En scanback sedan under stol styrs in

ifall Virginia har mer behov i sinn’

Medan frugan torkar sin mosters måne

sveper Gunnar en sexa Skåne

 

 

18:00 är det tomtedags

Barnen är spända till max

Gunnar har tagit på sig juledräkten

för att klappar ge till släkten

Alla än på tomten tror

Även Lisa och hennes storebror

Nu är deras väntan över

Mera leksaker är vad de behöver

Men även om ett barn är stark till tron

så spricker lätt en illusion

Lisas misstanke blir med ens väckt

när hon känner morfars andedräkt

Och Virginias kommentar hjälper föga

när hon kraxar med rösten höga

”Jag känner ju igen det drägget!”

”Det är ju Gunnar bakom skägget!”

Gunnar vänder sig mot sin fru

som inte kan låta bli att fnittra nu

”Varför måste kärringen glappa?”

”Barnen kan ju nu tomtetron tappa!”

”Är ingen hemma på hennes vind?”

Gunnars fru stryker tröstande hans kind

”Hon ska snart tillbaka till hemmet åka

så varför lönar det sig att bråka?”

Virginias kommentar i hjärtat högg

Gunnar tröstar sig med starkvinsglögg

 

21:07 får Gunnar spel

Varför måste allt gå fel?

Taxin var beställd till 21 prick

Det är taxis fel att allt åt h-vete gick

Gunnar slänger sig på telefonen

och får tag på växelfånen.

”Jag skiter i om så han krockat med ett skjul”

”Ert beteende har verkligen förstört vår jul!”

5 minuter till så kommer så killen

och så äntligen sitter moster Virginia i bilen

Gunnar faller på en marschall när han ska vinka

och bräcker han så sin vänstra skinka

Gunnar linkar in för att slicka sina sår

Julen måste bli bättre nästa år.

 

 

Moffe

Av , , Inga kommentarer 5
Att ha en Moffe är ungefär som att ha en hundvalp, himla trevligt att ha omkring sig men som får sina infall och sätter iväg helt planlöst. Man måste ha pli på sin Moffe!  Kan man inte ha honom under uppsikt hela tiden så skulle det bästa varit att få ha honom i koppel, speciellt under fågeljakten.
Att stå i kö är inte Moffes starkaste gren. Som när vi ska åka häst och släde på Forslundas Julmarknad. Helt plötslig får han ett av sina infall och sätter iväg. Kanske har han fått syn på ställe där de säljer varmkorv. Hips vips så är Moffe borta och man får börja leta.
Alla måste hjälpa till att leta. Då är det tur att ha en brorsa som vet hur knasig Moffe kan vara och var han brukar sätta iväg. Har man tur så hittar man Moffe rätt snabbt för ärligt talat så är han inte så duktig på att gömma sig.
Och när man hittat Moffe så är han helt oförstående när man kommer med sitt förmaningstal. Men Moffe är ändå rätt lydig och kommer snällt med tillbaka till kön. Så kan man ta det lite lugnt och fortsätta köa.
Det verkar som om Moffe känner på sig att man slappnar av, för så fort man vänder ryggen till så gör han ett nytt försök att rymma. Det är bara att sätta igång att leta igen. Det är inte svårt att gissa var Moffe gömt sig denna gång för han brukar välja samma ställe hela tiden.
Det säkraste sättet att ha koll på sin Moffe är ändå att se till att han lyfter upp en i famnen. Då har man ändå lite koll på honom och skulle han få för sig att sätta iväg så hänger man ändå med och ser var det bär iväg. För hur olydig Moffe än är så är Moffe världens bästa Moffe.
 

Ge de gamla en fridfull jul

Av , , 1 kommentar 7

Det märks att planeringen inför julhelgen redan är igång för fullt i hemmen. Hos vem ska man fira jul och vilka kommer? Vem ska fixa vad till julbordet och vilka julklappar skall inhandlas? Har vi kommit ihåg alla som ska få julkort i år och var i fridens namn är adresslistan på dem vi fick julkort ifrån förra julen? Det är bara i början på december och redan har man börjat märka stressen hos folk. Allt måste bli precis så perfekt som julen var förra året. Men var verkligen julen så perfekt för alla?

 

Förra året, vid mellandagarna, pratade jag med en kvinna som jobbade på ett boende här i Västerbotten. Hon var fortfarande förtvivlad efter att ha jobbat natten mellan julafton och juldagen. Som vanligt när det gäller större helger så var de färre i personalen samtidigt som det var mer aktivitet än brukligt en natt på det boende hon jobbade på. Hela julhelgen slets och revs det i de gamla av deras släktingar. De boende kom tillbaka från sitt julfirande och var väldigt uttröttade. De boende som led av demenssjukdomar var väldigt oroliga och desorienterade och behövde få ökade doser av sina mediciner. Julhelgen slet väldigt hårt på de äldre på boendet. Kvinnan jag pratade med undrade varför folk helt plötsligt får sånt dåligt samvete gentemot sina äldre släktingar när det blir jul. Då ska det ryckas och slitas i de gamla under julafton, juldagen och annandagen medan de gamla under årets alla andra dagar sitter ensamma på sina boenden. Först jullunch hos den ena släktingen för att sedan slängas iväg till julmat och julklappsutdelning hos nästa. Hem trött och utmattad, bara för att slitas upp till julottan tidigt morgonen efter. Under juldagen är det mera besök och middagar hos släkten, för att sedan dras iväg för att äta rester hos en tredje släkting som är rädd att de gamla inte fått någon julmat på hela julen på annandagen.

 

Min önskan att det svenska folket ska fira julen med sina äldre släktingar och vänner på deras villkor. Fråga i god tid hur de vill fira jul. Kanske räcker det med julfirande på julafton enligt deras tycke. Se till att någon håller ett öga på de gamla och erbjud dem att skjutsa hem dem när de blir trötta. Se till att föra en dialog ni släktingar emellan om hur ni lägger upp julen så den kan bli fröjdefull och så fri från stoj som möjligt för de äldre.

Hör med personalen på det boende som era släktingar bor på, om tips och råd på hur ni ska lägga upp julfirandet så det blir så bra som möjligt. Och säger den gamla släktingen att de vill fira julen ensam så acceptera det utan att få dåligt samvete. Det är inte alltid så lätt för en gammal person att säga nej till sina släktingar, för de vet att ni bara vill dem väl. Så accepterar de inbjudningar trots att de egentligen inte orkar.

 

Har era släktingar börjat bli lite förvirrade eller kanske har de drabbats av någon demenssjukdom så är det bättre att låta dem fira julen i hemmet eller på boendet, i den miljö som ni vet att de känner igen och känner sig trygga i. Dela upp er så inte alla kommer på en gång. Ta med er julmat och fika och insup stämningen av en lugn och fröjdefull jul med dem ni tycker om.