Nu har den Café Latte – målade tapeten suttit uppe i mitt vardagsrum i snart 12 år. Rent tekniskt sett så är det egentligen bara tio år. Men jag hade ju samma färg på väggarna uppe på Sjungande Dalen när jag bodde där i två år vid millennieskiftet. Så totalt blir det 12år. Det är inte utan att man börjar bli lite trött på färgen. Något nytt vore kul. Och det var ju rent bedrövligt vad jag fuskade när de röda kökstapeterna åkte upp. Nåja. Röda, var väl att ta i. Färgen var nog röd från början men nu börjar den likna något mellan terracotta och något lösgomsfärgat.

Men vad ska man välja istället? Det landstingsvita är uteslutet från min sida. Det blir så sterilt och rensat från trivsel när ett rum blir berövat på färg och nyanser. Jag jobbade som kock på Rådhuskällaren när de nya ägarna fick för sig att göra om restaurangmatsalen till ett konstgalleri. Ut åkte båsen, de gamla kopparföremålen och atmosfären. Det hade inte varit någon modern atmosfär, men det var en atmosfär alla fall. In åkte kritvit färg, IKEA-spolights spända på wirar och Lasse Åbergs tavlor tillsammans med känslan av väntrum a’la NUS. Så vill jag inte ha det.

Som tur är så är jag inte ensam om att tycka om färger och mönster. Mina kungliga hovleverantörer på Colorama i Vindeln håller med mig om att färg sätter piff på tillvaron. Idag åkte jag och Lisbeth upp till Vindeln för att kolla lite om vad som finns. Det blev en härlig dag med härliga människor och en massa idéer. Rickard och Lennart visade upp flera olika fräcka tapeter.

Men tro nu inte att allt är spikat och klart om vad man ska välja. Det finns FÖR MYCKET att välja på! Det är inte klokt vad det finns mönster och färgställningar. Och precis som jag kärat ner mig i en tapet och ”nästan bestämt mig” så har jag hittat en annan tapet som också ”gjort mig kär”. Det hela har slutat med att jag plöjt genom tapetböcker och tapetsajter som någon slags non-woven porrmissbrukare. (Det är väl lika bra att jag själv skämtar om ”Easy up” innan någon annan gör det)

Till en början hade jag bara tänkt göra om i köket. Det är trots allt köket som ser mest skabbigt ut. Min barndomskamarat Carina hade lagt upp några bilder på resultatet från när hon gjorde om köket ute på torpet. En riktigt snygg blommig tapet! Något liknande skulle jag också vilja ha. Köket har bara två tapetserade väggar, så man kan vräka på med rätt utflippade tapeter utan att det blir för mycket. Så kanske skulle jag våga mig på ännu mer färg än Carina.

Just nu lutar det åt något från Hanna Wernings kollektion hos Boråstapeter. Hon är min själ inte rädd för färg.

Men vad ska man hitta på i vardagsrummet då? Det känns som det skulle bli lite väl häftigt att sätta upp tapeter med storblommigt skrikigt mönster. Och det känns lite enformigt att ha fondvägg i alla mina rum. Eller så kanske skulle man hålla sig till fondväggstemat och vara så kreativ att man fixar något nytt enfärgat, kanske en metallictapet i plommonlila, och så fläskar man till med en fototapet av egen kollektion?  Vem vet. Jag hinner nog ändra mig flera gånger innan det är dags.

Uppdaterad: Saturday 12 November 2011 klockan 00:19