Självomyndighetsförklarandet är inne nu.
Det är lite oroande hur lätt vi har för att omyndigförklara oss själva nuförtiden. Allt ska vara ordnat av stat och kommun och vi ska inte behöva tänka efter själva. Idag har VK en artikel om en kvinna som är upprörd över att det är farligt att cykla genom vägarbeten. I mörkret såg hon inte en uppgrävd hög med sten och grus, berättar kvinnan, var på väg hem från jobbet när olyckan inträffade.
Under sommaren har det ändå gått bra att cykla eftersom det har varit ljust och möjligt för kvinnan att se hindren. Men på måndagskvällen var det mörkt och därför såg kvinnan inte högen med stenar och grus som låg längs vägen.
Har man ändå inte ett eget ansvar när man är ute och cyklar? Varför slog inte kvinnan av på takten eller rent utav ledde sin cykel genom vägarbetet, om det var svårt att se? Ett vägarbete är en föränderlig process och det är väl självklart att farorna då också förändras?
För någon månad sedan var det en kvinna i Holmsund som förfasade sig över att hennes barn i ett obevakat ögonblick höll på att springa från lekplatsen och ned i dammen bredvid lekplatsen. I artikeln i VK framförde kvinnan krav på att det skulle sättas upp staket ned mot dammen så att inget barn ska riskera att drunkna.
Jag förstår att kvinnan blev rädd, det skulle jag också ha blivit. Men är det inte förälderns ansvar i att passa sitt barn? Det är inte bara Madicken som får sina infall lika fort som en gris blinkar. Då gäller det för föräldern att ta sitt ansvar och inte flyga på kommunen så fort något händer. Att gå till pressen varje gång någon olycka händer och yla mot kommunen är att omyndigförklara sig själv.


Jörgen