Duktiga raggarjävlar använder bilbälte när de burnar i Småland.

Hej, hej.

Flängig dag idag. Har varit uppe sedan strax efter sju för att hinna duscha, packa, hämta kläder i min lägenhet, betala räkningar och bli fotad i en provhytt på en stor klädkedja (varför jag blivit det får ni veta om några veckor). Klockan halv fem lämnar jag Umeå för att åka på pojkvänshäng i Örebro ett tag, innan det är dags att jobba ytterligare någon vecka som vaktmästare samt ett par dagar på privatmarknad (om jag inte missförstått något). Sjukt att jag typ bara varit hemma i ett dygn, men vad fan gör man inte för kärleken, liksom. Jag kommer, Frille Svan, jag kommer!

Hej, hej.

Har ni sett Miami Ink någon gång? I så fall vet ni att det programmet handlar om en tatueringsstudio dit folk kommer och drar långa jävla haranger om vad deras tatueringar ska stå för. Som att man inte kan göra en gaddning bara för att det är ett schysst motiv, liksom. Helt otroligt töntigt, men på ett sätt ganska förståeligt, eftersom det annars typ inte skulle bli ett program… Ja, ja. Ni är ju smarta, så ni förstår nog vad jag menar.

Hur som helst stod Höken och Lovisa idag och fantiserade ihop vilken historia som jag ville berätta med min sjöjungfru, och Höken kom då på följande:
"Josse, med din tatuering vill du väl minnas den där gången då din mamma badade naken i älven och fastnade med röven i ett stort ankare?"

Och jo, så är det ju.

Hej, hej.

En suddig mobilkamerabild är bättre än ingen bild alls, eller hur? Styr upp en bättre i morgon när jag har tagit bort plasten och tvättat bort allt blod och snusk.

Nu ska jag ringa Frille Svan och därefter färga morsans hår. På återseende!

Hej, hej.

Vet ni vad jag har gjort idag? Det ska jag minsann tala om för er. Jag pallrade mig till Red Dragon Tattoo klockan tolv för att hälsa på Filip och låta honom karva in en blond sjöjungfru med stora rattar sittandes i ett ankare över hela min underarm. Ont som fan gjorde det och två och ett halvt tusen gick kalaset på, men dra mig baklänges på en liten vagnjävel vad nöjd jag är. Har ännu inga bilder på gaddningen, men så fort jag får tag på några så ska ni såklart få se så att ni kan börja ösa beröm.

Hej, hej.

Har åkt tåg hela natten, men sitter nu äntligen i morsans lägenhet, nyduschad och doftar ljuvligt. På tåget doftade det dock inte ljuvligt alls, utan typ bara urin. Hur som helst så hade jag för första gången någonsin bokat liggvagn i stället för en sketen sittplats, och det är ju verkligen att rekommendera måste jag säga!

Har haft det hur bra som helst både i Örebro och i Emmaboda, och det var helt klart värt allt jävla flängande. Jag och Fredrik kom fram på fredagskvällen kring halv åtta, och då hade solen tittat fram och vi började kröka med några av hans mycket trevliga polare från The Scams, samt med Bella och hennes karl. Klockan elva gick vi för att se The Liptones, och därefter Texas Terri. Sedan gick vi till bilen för att slagga (vilket gick över förväntan, det var till och med lite mysigt).

På lördag förmiddag drog vi till hotellet för att checka in, men då var städningen i full gång, så i stället fick vi låna ett konferensrum av den sjukt fina hotellpersonalen att hänga i så att jag fick duscha och Fredrik kunde ladda sin mobil. Jag passade även på att stjäla några sockerbitar därifrån så att vi kunde mata en häst som stod parkerad i en hage i närheten av festivalområdet. Det var en fin häst. Jag ville inte ens äta upp den.

På eftermiddagen anlände resten av The Accidents plus Anna, Parton, Kalle, Elina och Skog och vi krökade backstage innan Accidents skulle börja lira klockan fyra. Efter att de spelat färdigt kollade vi mest på band (Antipati och Gatans Lag – fy fan vad bra!), och sedan hånglade jag upp en gubbjävel i Evil Conduct. Eller, kanske inte… men nästan! Fredrik, jag och Hannu ( i punkvärlden känd som Inge Ansvar) stod och glodde på Gatans Lag, och då påpekade Hannu att Evil Conduct stod någon meter ifrån oss. Då berättade jag att jag älskar Evil Conduct och att det är ett av mina favoritband, vilket Hannu vänligt nog vidarebefordrade till bandet genom att skrika "This girl loves you!". Då sa dom att dom älskar mig också, så då fanns det ju inget annat för mig att göra än att stövla fram till en av karlarna och slänga mig om halsen på honom. Bildbevis finns, jag lägger upp dem lite senare.

Nu orkar jag inte skriva mer, men detta punkspektakel var riktigt jävla trevligt. Och förutom alla grymma band som spelade, så fick jag även träffa underbara Gustaf igen för första gången på flera månader, samt alla gamla skånepunkare, Mjölbybor och Stockholmsjävlar som jag tycker så mycket om. Åh, jag älskar’t.

Hej, hej.

Nu är jag minsann i Örebro och livet är ljuvligt. Kunde smita iväg från jobbet trettiofem minuter tidigare igår bara för att jag har världens snällaste, roligaste, snyggaste, gulligaste och bästa kollegor, samt chef, på privatmarknad som alla gjorde det möjligt för mig att få åka i väg på detta oansvariga helgnöje. Växelhäxan och VK:s privatmarknad – ni är bäst!

När jag skulle ta tåget från Stockholm till Örebro så var jag tvungen att byta i Hallsberg. Medan jag satt och väntade kom två invandrarkillar i gymnasieåldern och började prata med mig. Till en början frågade de mest om vart jag kom i från och vad jag skulle göra i Örebro. När jag berättade att jag skulle till min karl började de ställa snuskiga, men ändå rätt harmlösa, frågor om vad han och jag skulle göra tillsammans. Jag skrattade så jag höll på att dö. Åtminstone fram till att en av killarna helt plötsligt drog fram kuken ur sina prassliga mysbrallor och började veva med sin lilla stackare framför mig. Då skrattade jag ännu mer, nästan så att jag höll på att ramla av bänken där jag satt. Helt otroligt bisarrt var det.

Nu är planen att duscha och fixa med packningen och sedan invänta Fredrik som är på jobbet. Sedan är det jävlar i mig dags att dra till Emmaboda.

Trevlig helg, hörrni!

Hej, hej.

Ännu en vanlig dag på vaktmästarjobbet. Förvånas över hur bra mitt röda nagellack matchar de skitiga byxorna från Jobline. Förvånas även över att jag fortfarande hittar nya blåmärken på kroppen sedan jag ramlade (fast det kan ju i och för sig också bero på att jag slår mig rätt mycket i jobbet, eftersom jag är ungefär lika smidig som en högdräktig ko).

Hur som helst så tar min arbetsvecka, förhoppningsvis, slut i morgon eftermiddag. Detta eftersom jag bett min chef att få ledigt på fredag på grund av Rassle (och herregud vad jag skämdes när jag frågade), och hon sagt att det går hur bra som helst bara vi får tag på karlsloken som jag vikarierar för. Om allt nu ordnar sig så sticker jag till Örebro i morgon kväll och sover över hos Fredrik, för att på fredag ta hans bil till Emmaboda för att kolla band och leva djävulen. Jag är värd det (säg att jag är värd det!).

Well she’s all you’d ever want,
She’s the kind they’d like to flaunt and take to dinner.
Well she always knows her place.
She’s got style, she’s got grace, She’s a winner.
She’s a Lady. Whoa whoa whoa, She’s a Lady.

Hej, hej.

Jag sitter just nu och skriver bildtexter och den sista artikeln till måndagstidningens nöjessidor. Jag älskar mitt jobb, men tyvärr så är jag ändå lite deprimerad just nu över att missa det söndagsnöje som jag, Samane och Cecilia Göthe-Norlin (som jobbar på redaktionen) hade planerat in – bilbingo i Vännäsby. Fredrik tyckte att jag var en tönt som skulle på det, men som tur är så är jag så pass trygg i mig själv att jag inte bryr mig om vad karlasluskar med bad boy-komplex tycker.

Så fort jag är klar med skrivandet ska jag gå och lägga mig och vänta på att mamma kommer hem och förhoppningsvis lagar lite mat åt mig. Åh, herregud, ta hand om mig!

Pizza och Pizzaface.

Hej, hej.

Hade lucköppning i förmiddags med Becker (ja, när man får alla pinsamma saker man gjorde kvällen innan återberättade, alltså), och det var faktiskt rätt underhållande. Tydligen så hade jag förvandlats till "Vulgär-Josse", vilket jag tydligen ofta gör när jag dricker sprit. Bibi var, enligt Becker, den första som började lägga märke till detta, och när jag i eftermiddags frågade Höken om det stämmer att jag blir en jävla snuskhummer med några groggar innanför västen, så kunde han minsann bekräfta det. Han berättade även att jag suttit på marken i natt med cykeln över mig och klagat över hur ont det gjorde, men att jag flugit upp och börjat skrika och puckla på honom i samma stund som jag upptäckte att han stod och skrattade åt mig. Rätt åt honom, den jävla buffeln.

Dagen har i övrigt ägnats åt häng på stan med Lovisa och Höken, och därefter telefonpratande med Frille Svan och några timmars sömn. Ikväll har jag recenserat band och snackat med folk på Edgefestivalen under några timmar. När jag var färdig där så gick jag och Lovisa för att ta en fika på Kafé Station, som visade sig vara stängt, så då gick vi på bio i stället och såg någon skräckfilm som hette Barnhemmet. Äckligt spontant, men ack så trevligt.