Hej, hej.

Jag har ändrat mig. Filmen G är fan rolig oavsett om man ser den själv eller tillsammans med någon. Ha ha ha.

Hej, hej.

Ända sedan jag vinkade av Bibi på Vasaplan i eftermiddags har jag varit ensam. Har städat, lagat mat, tvättat, tagit en tantlur, druckit te, gnidit arslet mot Krainer, renbäddat sängen, kollat på South Park, tagit ytterligare en liten tantlur, väntat på underhållande sms från en skäggig man och försökt kolla på Filmen G (som ju faktiskt bara är rolig om man ser på den tillsammans med någon). Har verkligen haft det skittråkigt.

Som tur är finns det folk som ställer upp när jag behöver underhållning. Slängde i väg ett sms till Joel, tidigare känd i min blogg som den mystiske mannen:
’Joel, är du vaken? Du är den bästa mystiska mannen i kategorin mystiska män, och jag vill msn-tjöta med dig nu. Nuuuuuu!!!’

En sekund senare kom svaret:
’Kommer som ett skott!’

Och nu sitter vi här, i olika delar av landet, och pratar om folk som berättar långa, ointressanta historier om folk man inte känner, och hur tråkigt det är med folk som ska berätta om sina drömmar om man själv inte är med i dem. Och om kärlek, relationer, Sigtuna och nyårsplaner. Jag är inte uttråkad längre. Internet är fantastiskt.

Hej, hej.

Nu har det ju gått flera dagar sedan jag uppdaterade, och det är så himmelens synd, för jag har ju hela tiden kommit på en massa festliga saker som jag velat berätta om och dela med mig av.

Till exempel taxichauffören jag åkte med på juldagen som spritade sina händer samtidigt som han, med stor inlevelse, berättade om den gången då han hade rännskita och kräktes på samma gång, och därför såg ut som en smällkaramell. Eller hur jag själv, i lördags, åkte buss hem från Costas efter en middag med pappa, hans fru Anna och två av deras vänner, och för en kort stund trodde att jag inte skulle minnas just den dagen som dagen då jag åt sjuka mängder god mat och hade det trevligt, utan som dagen då jag sket ner mig på lokalbussen (tack gode Gud för att jag inte gjorde det).

Eller hur jag på annandagen fick krogvaktsblod på högerarmen. Eller hur sjukt nöjd jag är över att jag äntligen verkar ha blivit så pass vuxen att jag kan hålla det städat i min lägenhet. Eller alla ljuva studer jag haft med min nya mobil och mina Liv Strömquist-serier. Eller hur skönt det är att ha varit ledig och haft tid att umgås med mina vänner, genom att till exempel gå på bio med Ylva och få kåtslag av en kostymfilm (ett av våra många gemensamma intressen). Eller hur jag för första gången faktiskt har uppstyrda planer inför nyårsafton. Eller hur Ylva har bett mig följa med till kyrkan, som en hyllning till Gud för att han lät henne slippa munsår när Het Skäggig Man 1, som hon hänger med för tillfället, nu äntligen kommit hem från sin vistelse i södern.

Ni fattar. Sjukt mycket har hänt, och nu ska jag nog skärpa mig och bli bättre på att uppdatera.

Jag och Uffe – hunden utan kulor.

Hej, hej.

Satt helt ensam i min rövarkula fram till tjugo i fyra igår, och var på så sjukt dåligt humör när morsan och Göran äntligen kom och hämtade mig att jag ville köra över deras ansikten med en spark. Blev dock snabbt på bättre humör, och resten av min julafton blev ljuvlig. Käkade först mat, fnittrade med min kusin Elin och tvångskramade hennes hund Uffe Ulfbåge hemma hos min moster, och sedan åkte vi till Vännäs där morsans karl bor och inväntade hans söner. Därefter drack vi glögg och bärs och öppnade paket och snackade skit fram till två någon gång innan vi gick och la oss.

Nu ligger jag i sängen och ska strax börja skriva en krönika, måste bara idka älskog med alla mina fina julklappar först.

Bjuppar på lite Ramones också. Så klart.

Hej, hej.

Har svält mig själv hela dagen, och man hade ju kunnat tro att det beror på att det snart vankas julbord, men så är inte fallet. Jag har bara inte orkat handla hem någon mat efter att ha hört alla skräckhistorier om Coop forum kring juletid av brudarna på jobbet. Åt en näve chips nyss i alla fall, så jag står mig väl i ett par timmar till, hoppas jag.

Sitter just nu och väntar på att nagellacket ska torka, och sedan ska jag fixa håret, kolla sminket och sedan bara invänta mamma och Göran. Lönen kom i går, och därför inhandlades även alla julklappar under gårdagen. Knallade runt på stan med Höken och Lovisa, men eftersom de verkade så uttråkade så fanns det ingen tid att hitta några nya kläder att ha på sig idag, vilket jag ju även hade tänkt göra, så därför har jag just nu på mig en skitig klänning i stället. Som tur är kommer nog ingen i min släkt ha tid att läsa min blogg idag, och just därför får det bli min lilla hemlighet fram till, låt säga annandagen, att jag hittade min juloutfit direkt i tvättkorgen.

God jul på er, kära läsare! Vi hörs kanske lite senare när jag befinner mig i Vännäs och sitter och dricker mig mysfull på glögg tillsammans med morsan.

Hej, hej.

Sitter återigen i växeln med varmluft i skrevet och en kaffekopp i handen, och försöker förstå att det faktiskt är julafton i morgon. Det står plastgranar, lyktor och jultomtar överallt här, och har så gjort i en månads tid, men ändå verkar jag ha missat helt att julen varit på gång. Kan ni förstå att det är i morgon som man ska svulla julbord och få presenter, trots att man varit allt utom en snäll flicka i år? Ska bli roligt och trevligt, visst, men det känns fortfarande jäkligt skumt. Som en lite obehaglig överraskning, ungefär.

Slutar halv fem idag, och så fort jag är färdig på jobbet måste jag ut och trängas på stan och spendera lönen på julklappar, samtidigt som jag undviker att få dödslängtan eller ha ihjäl de människor som kommer i min väg (barnvagnsmammor och sviskonmaffian bör vara extra vaksamma). Därefter ska jag hem och bimboblondera håret och packa en väska med rena underkläder och mjukisbrallor som jag kan ha i Vännäs i morgon, dit jag ska efter att jag tryckt i mig julbord hos mina kusiner.

Ylva blir alltid förbannad på mig när jag pratar om julen, eftersom jag inte är så till mig i spektaklet som hon är. Men i år tycker jag faktiskt att det ska bli kul. Dels för att jag är barnsligt förtjust i att få paket, men kanske allra mest för att det ska bli helt obeskrivligt skönt att få vara ledig ett par dagar och hinna träffa polare (till exempel Blebban och Johanna som kommer hem från Stockholm), familj och kanske en och annan skäggig man. Blir bra det här.

Hej, hej.

Gick och hämtade Privatmarknads post i morse, och vad låg inte i vårt postfack om inte ett julkort till Josefin Isaksson. Från Snöbollsbebisen – probably the best bebis in the world! En stor bild på den underbara skapelsen med en önskan om en god jul och ett gott nytt år från lilla Estrid.

Tack! Blev sjukt glad, och bilden ska upp på kylskåpet direkt.

Hej, hej.

Sjukt fin och bra helg, som jag tyvärr inte hinner skriva så mycket om. Inte just, nu i alla fall. Måste nämligen hem till morsan och ladda min mobil som är helt död, och sedan ringa Ylva och kolla om hon är peppad på att hitta på något, eller om hon bara ska gå runt och klia sig i arslet i Tväråmark hos sina föräldrar hela kvällen.

En rolig grej bara: Farsgubben min har tydligen skaffat Facebook, och har minsann hunnit slänga upp helfestliga bilder från sin vänsterflummartid på sjuttiotalet där. Till exempel bilden ovan som har bildtexten ’Efter två hekto vodka i Leningrad’. Jag måste ju ha de skönaste föräldrarna i världshistorien (damen på bilden är dock inte min mor, om ni undrade).

Hej, hej.

Helt lysande dag igår, förresten. Vaknade tjugo i nio av att Växelhäxan ringde och väckte mig. Ringde en stressad och rosenrasande mamma som kom och hämtade mig tjugo minuter senare och sedan skällde på mig under hela resan mellan Sandbacka och Västerslätt och bland annat skrek att jag kommer bli av med jobbet om jag inte skärper mig. Senare samma dag fick jag veta att jag från och med den första januari, och förhoppningsvis för en tid framöver, har en heltid på Privatmarknad. Ha!

Innan jag anlände till jobbet sisådär en och en halv timme försenad, satt mina kollegor tydligen och spekulerade i varför jag var sen, samtidigt som de fnissandes drack sitt morgonkaffe. Alternativen de kunde komma på var att jag antingen var sen för att jag druckit upp priserna i vinlotteriet kvällen innan, eller för att jag varit på bortamatch och snart skulle ramla in med samma kläder och frisyr som gårdagen, fast lite mer tilltufsad. Fniss, fniss.

Önskar att jag hade kunnat höra dem, för det där var typ det roligaste jag hört. De är minsann ett gäng sköna brudar! Inget av alternativen stämde dock, om ni nu undrar.