Duktiga raggarjävlar använder bilbälte när de burnar i Småland.

Hej, hej.

Flängig dag idag. Har varit uppe sedan strax efter sju för att hinna duscha, packa, hämta kläder i min lägenhet, betala räkningar och bli fotad i en provhytt på en stor klädkedja (varför jag blivit det får ni veta om några veckor). Klockan halv fem lämnar jag Umeå för att åka på pojkvänshäng i Örebro ett tag, innan det är dags att jobba ytterligare någon vecka som vaktmästare samt ett par dagar på privatmarknad (om jag inte missförstått något). Sjukt att jag typ bara varit hemma i ett dygn, men vad fan gör man inte för kärleken, liksom. Jag kommer, Frille Svan, jag kommer!

Hej, hej.

Har ni sett Miami Ink någon gång? I så fall vet ni att det programmet handlar om en tatueringsstudio dit folk kommer och drar långa jävla haranger om vad deras tatueringar ska stå för. Som att man inte kan göra en gaddning bara för att det är ett schysst motiv, liksom. Helt otroligt töntigt, men på ett sätt ganska förståeligt, eftersom det annars typ inte skulle bli ett program... Ja, ja. Ni är ju smarta, så ni förstår nog vad jag menar.

Hur som helst stod Höken och Lovisa idag och fantiserade ihop vilken historia som jag ville berätta med min sjöjungfru, och Höken kom då på följande:
"Josse, med din tatuering vill du väl minnas den där gången då din mamma badade naken i älven och fastnade med röven i ett stort ankare?"

Och jo, så är det ju.

Hej, hej.

En suddig mobilkamerabild är bättre än ingen bild alls, eller hur? Styr upp en bättre i morgon när jag har tagit bort plasten och tvättat bort allt blod och snusk.

Nu ska jag ringa Frille Svan och därefter färga morsans hår. På återseende!

Hej, hej.

Vet ni vad jag har gjort idag? Det ska jag minsann tala om för er. Jag pallrade mig till Red Dragon Tattoo klockan tolv för att hälsa på Filip och låta honom karva in en blond sjöjungfru med stora rattar sittandes i ett ankare över hela min underarm. Ont som fan gjorde det och två och ett halvt tusen gick kalaset på, men dra mig baklänges på en liten vagnjävel vad nöjd jag är. Har ännu inga bilder på gaddningen, men så fort jag får tag på några så ska ni såklart få se så att ni kan börja ösa beröm.

Hej, hej.

Har åkt tåg hela natten, men sitter nu äntligen i morsans lägenhet, nyduschad och doftar ljuvligt. På tåget doftade det dock inte ljuvligt alls, utan typ bara urin. Hur som helst så hade jag för första gången någonsin bokat liggvagn i stället för en sketen sittplats, och det är ju verkligen att rekommendera måste jag säga!

Har haft det hur bra som helst både i Örebro och i Emmaboda, och det var helt klart värt allt jävla flängande. Jag och Fredrik kom fram på fredagskvällen kring halv åtta, och då hade solen tittat fram och vi började kröka med några av hans mycket trevliga polare från The Scams, samt med Bella och hennes karl. Klockan elva gick vi för att se The Liptones, och därefter Texas Terri. Sedan gick vi till bilen för att slagga (vilket gick över förväntan, det var till och med lite mysigt).

På lördag förmiddag drog vi till hotellet för att checka in, men då var städningen i full gång, så i stället fick vi låna ett konferensrum av den sjukt fina hotellpersonalen att hänga i så att jag fick duscha och Fredrik kunde ladda sin mobil. Jag passade även på att stjäla några sockerbitar därifrån så att vi kunde mata en häst som stod parkerad i en hage i närheten av festivalområdet. Det var en fin häst. Jag ville inte ens äta upp den.

På eftermiddagen anlände resten av The Accidents plus Anna, Parton, Kalle, Elina och Skog och vi krökade backstage innan Accidents skulle börja lira klockan fyra. Efter att de spelat färdigt kollade vi mest på band (Antipati och Gatans Lag - fy fan vad bra!), och sedan hånglade jag upp en gubbjävel i Evil Conduct. Eller, kanske inte... men nästan! Fredrik, jag och Hannu ( i punkvärlden känd som Inge Ansvar) stod och glodde på Gatans Lag, och då påpekade Hannu att Evil Conduct stod någon meter ifrån oss. Då berättade jag att jag älskar Evil Conduct och att det är ett av mina favoritband, vilket Hannu vänligt nog vidarebefordrade till bandet genom att skrika "This girl loves you!". Då sa dom att dom älskar mig också, så då fanns det ju inget annat för mig att göra än att stövla fram till en av karlarna och slänga mig om halsen på honom. Bildbevis finns, jag lägger upp dem lite senare.

Nu orkar jag inte skriva mer, men detta punkspektakel var riktigt jävla trevligt. Och förutom alla grymma band som spelade, så fick jag även träffa underbara Gustaf igen för första gången på flera månader, samt alla gamla skånepunkare, Mjölbybor och Stockholmsjävlar som jag tycker så mycket om. Åh, jag älskar't.

Hej, hej.

Nu är jag minsann i Örebro och livet är ljuvligt. Kunde smita iväg från jobbet trettiofem minuter tidigare igår bara för att jag har världens snällaste, roligaste, snyggaste, gulligaste och bästa kollegor, samt chef, på privatmarknad som alla gjorde det möjligt för mig att få åka i väg på detta oansvariga helgnöje. Växelhäxan och VK:s privatmarknad - ni är bäst!

När jag skulle ta tåget från Stockholm till Örebro så var jag tvungen att byta i Hallsberg. Medan jag satt och väntade kom två invandrarkillar i gymnasieåldern och började prata med mig. Till en början frågade de mest om vart jag kom i från och vad jag skulle göra i Örebro. När jag berättade att jag skulle till min karl började de ställa snuskiga, men ändå rätt harmlösa, frågor om vad han och jag skulle göra tillsammans. Jag skrattade så jag höll på att dö. Åtminstone fram till att en av killarna helt plötsligt drog fram kuken ur sina prassliga mysbrallor och började veva med sin lilla stackare framför mig. Då skrattade jag ännu mer, nästan så att jag höll på att ramla av bänken där jag satt. Helt otroligt bisarrt var det.

Nu är planen att duscha och fixa med packningen och sedan invänta Fredrik som är på jobbet. Sedan är det jävlar i mig dags att dra till Emmaboda.

Trevlig helg, hörrni!

Hej, hej.

Ännu en vanlig dag på vaktmästarjobbet. Förvånas över hur bra mitt röda nagellack matchar de skitiga byxorna från Jobline. Förvånas även över att jag fortfarande hittar nya blåmärken på kroppen sedan jag ramlade (fast det kan ju i och för sig också bero på att jag slår mig rätt mycket i jobbet, eftersom jag är ungefär lika smidig som en högdräktig ko).

Hur som helst så tar min arbetsvecka, förhoppningsvis, slut i morgon eftermiddag. Detta eftersom jag bett min chef att få ledigt på fredag på grund av Rassle (och herregud vad jag skämdes när jag frågade), och hon sagt att det går hur bra som helst bara vi får tag på karlsloken som jag vikarierar för. Om allt nu ordnar sig så sticker jag till Örebro i morgon kväll och sover över hos Fredrik, för att på fredag ta hans bil till Emmaboda för att kolla band och leva djävulen. Jag är värd det (säg att jag är värd det!).

Well she's all you'd ever want,
She's the kind they'd like to flaunt and take to dinner.
Well she always knows her place.
She's got style, she's got grace, She's a winner.
She's a Lady. Whoa whoa whoa, She's a Lady.

Hej, hej.

Jag sitter just nu och skriver bildtexter och den sista artikeln till måndagstidningens nöjessidor. Jag älskar mitt jobb, men tyvärr så är jag ändå lite deprimerad just nu över att missa det söndagsnöje som jag, Samane och Cecilia Göthe-Norlin (som jobbar på redaktionen) hade planerat in - bilbingo i Vännäsby. Fredrik tyckte att jag var en tönt som skulle på det, men som tur är så är jag så pass trygg i mig själv att jag inte bryr mig om vad karlasluskar med bad boy-komplex tycker.

Så fort jag är klar med skrivandet ska jag gå och lägga mig och vänta på att mamma kommer hem och förhoppningsvis lagar lite mat åt mig. Åh, herregud, ta hand om mig!

Pizza och Pizzaface.

Hej, hej.

Hade lucköppning i förmiddags med Becker (ja, när man får alla pinsamma saker man gjorde kvällen innan återberättade, alltså), och det var faktiskt rätt underhållande. Tydligen så hade jag förvandlats till "Vulgär-Josse", vilket jag tydligen ofta gör när jag dricker sprit. Bibi var, enligt Becker, den första som började lägga märke till detta, och när jag i eftermiddags frågade Höken om det stämmer att jag blir en jävla snuskhummer med några groggar innanför västen, så kunde han minsann bekräfta det. Han berättade även att jag suttit på marken i natt med cykeln över mig och klagat över hur ont det gjorde, men att jag flugit upp och börjat skrika och puckla på honom i samma stund som jag upptäckte att han stod och skrattade åt mig. Rätt åt honom, den jävla buffeln.

Dagen har i övrigt ägnats åt häng på stan med Lovisa och Höken, och därefter telefonpratande med Frille Svan och några timmars sömn. Ikväll har jag recenserat band och snackat med folk på Edgefestivalen under några timmar. När jag var färdig där så gick jag och Lovisa för att ta en fika på Kafé Station, som visade sig vara stängt, så då gick vi på bio i stället och såg någon skräckfilm som hette Barnhemmet. Äckligt spontant, men ack så trevligt.

Hej, hej.

Det blev utgång igår, i alla fall. På O'learys. Riff Raff Ruff spelade. Jag skrålade med tills jag var så hes att jag inte kunde prata och lät som om jag hade knölat ner en hel ananas i halsen. Jag njöt av skatteåterbäringen. Jag drack bara White Russians. Sexor. Jag blev full och ramlade först med cykeln på Rådhustorget, och därefter utanför mammas port. Nu har jag röda skrapmärken i händerna och på vänstra axeln. Jag skickade ett mess till Fredrik klockan fem över två. "Nu har jag ramlat med cykeln och köpt mat. HELKVÄLL!!!", stod det i det. Idag mår jag som jag förtjänar.


"Du går och lägger dig nu, va?", undrade Fredrik.
"Nej, jag ska gå in till grannkillen nu!", svarade jag.

Dessa två meningar har skapat en liten konflikt, eftersom Fredrik nu hånar mig för att han tror att jag sa det för att göra honom svartsjuk, medan jag är övertygad om att jag sa det för att jag tyckte att det var idiotiskt av honom att ens tro att jag skulle göra något annat än att ta min överförfriskade kropp och kasta mig i sängen. Jag råkar ju även veta att "grannkillen" typ är femton år gammal, så jag vet inte riktigt vad jag skulle där och göra. Trimma hans moppe kanske.

Hej, hej.

Mamma, jag tycker att det är väldigt märkligt att du inte har ringt och suckat och ställt en massa kritiska frågor angående mitt pensionssparande. Kom igen, ring och gnäll (alltså det du gör bäst i hela världen)!

Jag saknar faktiskt morsan när vi inte pratar varje dag, och det känns konstigt att vi inte träffats på flera veckor. Trots gnällandet och mammasuckandet är hon bra att ha, och om det nu skulle bli så att jag flyttar söderut så vet jag inte vad jag ska ta mig till. Tur är då att morsan har en plan:
"Josefin, om du flyttar kommer jag att följa efter. Jag ska vara som en blindtarm - jag finns där, men fyller ingen funktion."

Hej, hej.

Om det nu var någon vänlig själ som höll tummarna för mig, så vill jag bara meddela att det måste vara något allvarligt fel på dennes tummar, och det inte funkade alls. Hissen fastnade i alla fall. Slog mig ner på hissgolvet någonstans mellan första och andra våningen, tittade ner på brudarna på Privatmarknad genom glasfönstret och skickade ett SMS till Samane: "Tredje gången gillt - nu dör jag!"

Men jag dog alltså inte, så nu ska jag fortsätta jobba.

Hej, hej.

Hade en körning till en affär i centrala Umeå i förmiddags, och passade då även på att springa in på banken. "Prisa gudarna, här kommer skatteåterbäringen!", liksom. När jag sedan fått hjälp att få in min älskade skatteåterbäring på kontot, så lyckades den snidiga bankmannen även få mig att börja pensionsspara. Så nu är det officiellt - jag har blivit en gammal hagga.

I övrigt händer det inte så mycket spännade. Jag känner mig lite understimulerad och uttråkad, och växlar mellan att vara äckligt sprudlande glad (vilket ju är min thang, kan man säga) och jävligt irriterad. Det tar mycket på krafterna, tror jag.

Tur är då att det ibland händer oväntade saker som gör att dagarna skiljer sig från varandra och blir lite mer spännande. Till exempel så fastnade jag i hissen i både måndags och igår när jag skulle åka ner med kökets sopor till garaget. Första gången det hände så tänkte jag: "Jaha, så det är så här jag dör, alltså - iförd fula byxor med endast två sopsäckar som sällskap". Igår när det hände igen tänkte jag: "Jaha, dags för ännu en nära-döden-upplevelse, alltså.". Sedan ringde jag Fredrik och tackade för några fina månader, och fick ett asgarv till svar.

Om en kvart ska jag tömma sopor igen. Håll tummarna, va.

Hej, hej.

Alla namn: Josefin Anna Elisabeth Isaksson. Även känd som Gin, Josse, Lill-Dompa, Josegris och Gosefin, bland annat.
Favoritplagg: Klänning.
Oftast på tallriken: Pasta.
Innan jag somnar: Tittar jag för det mesta på teve tills jag märker att jag helt plötsligt har vänt ryggen mot apparaten. Det brukar betyda att jag är trött.
Efterrätt: Kaffe.
Ditt rum är: Jag har flera rum. Samtliga är stökiga.
Din hobby: Musik (samla, spela, lyssna), tonårshångla, dricka öl och skriva.
Vad åt du senast: Ett plommon. Nu väntar jag med spänning på att få reda på om jag kommer att få en allergisk reaktion eller inte.
Vem fick du mail av senast: Min fina chef Catharina.
Vem fick du sms av senast: Fredrik.
Vem ringde dig senast: Fredrik.
Vem kramade dig senast: Minns inte, men däremot kramade jag Jacob 'The gentle giant' Kihlgren igår när det var hans sista dag.
Senaste bussresa: Inte den blekaste.
Nästa resa: Umeå-Stockholm-Örebro-Emmaboda.
Vad läser du för bok just nu: Ingen. Har bott hos morsan i en vecka, och alla hennes böcker är i Vännäs.
Brukar du laga din egen mat? Japp.
Har du varit kär i flera samtidigt någon gång? Då är man väl inte kär på riktigt?
Vill du flytta utomlands? Nej, inte direkt.
Vilken var den senaste filmen du såg på bio? Love guru. Mycket penis i den.
Hade du sällskap med någon, i så fall vem? Samane.
Brukar du bli våldsam när du blir förbannad? Nej, jag bölar typ bara.

Hej, hej.

Det var minsann ett trevligt litet biojippo, det där! VK bjöd på kexchoklad, och jag och Samane skrattade konstant i en och en halv timme. Mest åt att vi satt bredvid varandra i hångelsofforna och att vi båda verkade dela uppfattningen om att det ungefär var den trattigaste filmen i världshistorien. Visserligen tycker jag att det kan vara rätt kul med kukar, bajs och kiss, och så vidare. Men i en och en halv timme, vad fan? Nja. Det är svårt att förklara, men till slut blev det liksom bara en kul grej att sitta nedsjunken i fåtöljen och asgarva. När jag hörde Samane sitta frustandes en decimeter ifrån mig åt att typ Mike Myers åt mat som såg ut som pungkulor, eller att en elefant sket, så gick det liksom inte heller att sluta. Sammanfattning: Trattig film, men en väldigt rolig kväll.

Nu ska jag äta nudlar som jag har lagat, men inte längre är sugen på. Därefter ska jag duscha, trots att jag ska jobba på mitt svettiga jobb hela dagen i morgon och dessutom träna efteråt. Det är vad jag kallar värt.

Hej, hej.

Förra veckan vann Samane en av VK:s många utlottningar, och fick därför två biobiljetter till förhandsvisningen av The Love Guru ikväll. Självklart ville hon ta med sig sin allra snyggaste kollega som sällskap, och just därför ska hon och jag, så fort vi slutat jobbet, cykla in till stan och käka och sedan dra oss mot Filmstaden. Det kommer nog att bli väldigt trevligt. Om man bortser från att filmen verkar vara ångestframkallande dålig (enligt x antal recensenter, bloggar och Samanes brorsa, bland annat), alltså.

Hej, hej.

Jag har egentligen ingenting roligt att skriva om, eftersom jag bara jobbar och gör exakt samma saker som igår. Alltså frankerar post, lyfter tunga saker, kör budbil och öppnar hemliga skåp (innehållandes spännande häftklamrar och dylikt) som bara jag har nycklar till. Har som vanligt varit lite arg idag också, och när jag satt och svor över irritationsmoment i mitt arbete till Fredrik för ett par timmar sedan så påpekade han att det inte passar mig att jobba som vaktmästare, och att det inte klär mig att vara så arg. 'Du borde alltid sitta i växeln, du är ju min lilla prinsessa.', menade han. Prinsessa my ass, menar jag. Men han, liksom många på det här företaget som några gånger kommit med spydiga kommentarer om att brudar inte passar för det här jobbet, har väl helt enkelt aldrig sett en skitig Josefin Isaksson lyfta en tunna med brännbart avfall rätt upp i luften, eller bära en bananlåda, tre nektarinlådor och en handväska på samma gång. Så vem kan klandra dem?

Hej, hej.

Han är fräsch. Han är rolig. Han är min favorit. Han är Jacob.


Men Gud nåde honom om han får fler läsare än mig.

Hej, hej.

Vaknade med precis lika dålig karaktär som igår, men vad gör väl det när jag i alla fall hann duscha och ändå var på jobbet strax efter klockan sju? Nu är jag färdig med all arkivering, postsortering och tidningsutdelning i huset, och har till och med hunnit dricka kaffe med brudarna på privatmarknad. Snart bär det av till VF och sedan Coop för att köra reklamblad samt handla frukt. Har känt mig lite arg under morgonen eftersom det känns som att jag är utsatt för sabotage så fort jag ska jobba här. Den röda tidningsvagnen (eller vad man nu ska kalla det) är nämligen alltid borta precis när jag ska jobba. Jag såg den senast i fredags, och då stod den på sin plats, men nu är den helt plötsligt spårlöst försvunnen. Just därför var jag tvungen att släpa alla miljarder tidningar på sopvagnen i stället. Och just därför luktar säkerligen alla tidningar idag grönmögelost, kyckling och bajs med en touch av rötmånad.

Snackade som vanligt med Fredrik i morse, som berättade att han hade en ful, brun keps på sig idag, eftersom han tappat bort sin sista kam.
- Nu är jag kamlös, det är ungefär lika värdelöst som att vara kastlös.

Vi vill ligga med er.

Hej, hej.

Jag har fortfarande inte somnat. Var nämligen tvungen att ringa och skvallra och snacka lite skit med min darling Lovisa först, vilket var trevligt som fan i vanlig ordning.

Kom i alla fall på en grej:

Kimmo (Fredriks polare, Accidents manager och min absoluta favorit trots att vi bara har tjötat på telefon några gånger) ringde mig i fredags och meddelade att han fixat backstagepass till mig på Rasslepunken. Därför undrar jag nu om någon möjligtvis vill köpa min biljett. Klart att ni vill! Kiss, bajs och helt otroligt många bra band (Liptones, Evil Conduct, Gatans Lag, Mad Sin, The Business och Antipati, till exempel) i en salig röra under en hel helg. Det lär bli ett sjuhelvetes drag, kan jag lova!

Hej, hej.

Vad gör Josefin en kväll som denna? undrar ni. Så då ska jag minsann berätta för er att jag har ägnat denna söndagskväll åt att steka en helt sjuk mängd kyckling och sedan sköljt ner kycklingen (orkade inte laga någonting att ha till) med en och en halv liter Pepsi Max samtidigt som jag suttit och läst forum och bloggar. I övrigt idag har jag mest bara sovit på morsans soffa, glott på skitprogram på teve och snackat med Fredrik ungefär varannan timme. Sådana där saker som man gör när man är bakis, typ.

Nu tänker jag nog gå och lägga mig igen. Mitt vikariat på privatmarknad är slut för den här sommaren, så nu ska jag ägna de nästkommande två veckorna åt att bryta av mina naglar, ta emot dryga kommentarer och riva sönder mina kläder som vaktmästare. Detta innebär att jag måste vara på VK en timme tidigare, eftersom jag annars får stressa ihjäl mig och tvingas stå ut med att folk är märkbart irriterade på mig och beter sig som rövhål, bara för att de vägrar acceptera att mina arbetstider är 08.00-16.00. Fredrik skulle ringa och väcka mig klockan kvart i sex sa han, och om jag som genom ett mirakel under natten får bättre karaktär och en gnutta självdisciplin i kroppen och kanske lyckas pallra mig upp ur sängen (läs morsans soffa) då, så ska jag cykla till min egen lägenhet och hämta mina arbetarbrallor innan jag börjar. Men vi får väl se hur det går med den saken.

Okej. Sömn var det, ja.

Hej, hej.

Idag på lunchen satt jag och Jacob och snackade om att han borde flytta in hos mig. Eller, det var väl mera jag som tyckte att han skulle det. Detta eftersom han bakar bröd, stiger upp tidigt på morgonen och städar, drar underhållande små blondinskämt, äger femhundra DVD-filmer och doftar som en My Little Pony (det är sant! Det är hans Body Butter från The Body Shop som gör det tydligen.). Det finns ju faktiskt en anledning att vissa av mina polare kallar mig för Josegris, och just därför tror jag att han och jag skulle komplettera varandra väldigt bra. Vara en match made in heaven, liksom.

Jacob, vill du bli min fru?

Hej, hej.

Sedan i måndags har jag hunnit slösa bort ytterligare fyrtio spänn på att ställa viktiga frågor till 118100. Bland annat frågade jag vem Fred Tank är, och fick svaret att han är en trevlig kille från Michigan som tycker om att fiska. Om jag hade fått svara på samma fråga hade jag skrivit ungefär såhär, i stället:

"Fred Tank är en jävligt gapig karlslok från Örebro som tycker om att dricka pilsner, dra på sig kockkläder och sedan ställa sig mitt i ett rum fullt av människor och vråla och kräva deras uppmärksamhet. Han spelar i ett halvdant band och smetar vax i håret och kammar sig även om han bara ska köra lastbil en hel dag. Som tur är har han världens bästa flickvän."

Hej, hej.

Nu har det gått ett par dagar sedan jag bloggade, och anledningen till det är att jag är på tok för intresserad av Arboga-rättegången för att ha tid med detta nonsens även känt som min blogg. Sedan förra veckan har jag varit sjukligt besatt av allt som har med de tragiska morden att göra, och i princip all min vakna tid ägnas åt att läsa alla tidningar (även utländska, vilket har uppmärksammat mig om att all tyska, som jag läste under flera år och dessutom hade högsta betyg i, är så gott som bortblåst), analyser och allt som skrivs om morden på forumet Flashback. Ingen av mina kollegor eller kompisar delar mitt intresse, så nu funderar jag på att bjuda Joel - mystisk man och kriminalnörd - på en MSN-date så att jag får prata av mig lite. Det skulle kännas skönt.

Hej, hej.

Jag skickade ett SMS till 118100 och ställde följande fråga:

"Vem är Josefin Isaksson?"

Fem minuter senare kom svaret:

"Vi på 118100 tror att Josefin Isaksson är en söt och One tree hill-älskande tjej som gillar dans, musik och kläder. Hennes favoritfärg är aluminiumtermos-silvrigt, hennes favoritdjur är tapir och hennes dröm är att rida in på Skansenscenen på en vit enhörning och riva av en skön post-punk-version av Stockholm i mitt hjärta tillsammans med Anders Lundin."

Från dagen jag fyllde tretton år har jag undrat vem fan jag är. Nu vet jag, och det var lätt värt arton spänn.

Hej, hej.

Om det är något jag älskar just nu (förutom Fredrik, snuttiga bebisar och vackert väder), så är det livet som nybliven faghag. Jag och min homosexuelle kollega och kamrat har nämligen så intressanta och uppfriskande konversationer hela tiden:

"Jacob, idag har klänningen åkt upp flera gånger utan att jag märkt det, så jag har suttit och gnidit röven mot kontorsstolen i bara nätstrumpbyxorna."
"Well, I'm turned on!"

Åh, jag älskar't.

Hej, hej.

Kvart över tre i fredags hade jag överlevt min taxiresa och gick glad i hågen för att checka in mitt bagage. Då fick jag minsann reda på att min flight var inställd på grund av tekniska problem, och att jag skulle få åka med planet som gick tio över sju i stället. Ringde Fredrik som blev lika besviken som jag, eftersom precis alla våra planer sabbades (och jag dessutom missat en timme då jag hade kunnat vara på jobbet i stället), och sedan satte jag mig ensam vid ett bord och beställde en öl, läste en skvallerblaska, tjuvlyssnade på ett gäng karlar som satt vid bordet bredvid och spelade lite fiol på mina handleder med en motorsåg. Fy fan, en mer utled brud gick inte att finna på det norra halvklotet just då.

Jag tror inte att det är direkt önskvärt att jag beskriver exakt vad jag har gjort hela helgen, men bland annat så har jag varit på en karaokebar, en mycket bisarr kräftskiva, legat och dreglat och kramats i en soffa och badat och grillat i Fredriks sommarstuga med hans syrra och päron. Jag har i alla fall haft det hur bra som helst, som vanligt, och det är ju huvudsaken. Eller hur?

Hej, hej.

Angående sympatiska människor så hade jag nyss en mycket givande konversation med en kvinna. Hon skrek och svor så mycket att jag knappt förstod vad det handlade om, men det var något om börssidorna, VK, DN, en kommande stämning och att hon ville prata med någon högt uppsatt chef (som alla har semester).

Några sköna citat:

"BÖRSSIDORNA ÄR JU ANLEDNINGEN ATT MAN PRENUMERERAR PÅ EN TIDNING!"

"DET HÄR SKA FAN STÅ ER DYRT!"

"NU JÄVLAR KOPPLAR DU MIG TILL EN PERSON SOM SVARAR! DET ÄR DITT JÄVLA FEL ATT JAG INTE KOMMER ATT HA RÅD ATT KÖPA MJÖLK DEN HÄR VECKAN HELLER!"

"JAG SKA SPRÄNGA VK I LUFTEN!"



Om fyrtiofem minuter anländer förresten min taxi, och vid fyra sitter jag på planet på väg mot Stockholm, där jag sedan blir hämtad av Fredrik. Ikväll vankas det stughäng, bad och middag på sjökrogen där han bokat bord åt oss. Inte dumt. Inte dumt alls.

Hej, hej.

Karlarna i min närhet är alltid så himla sympatiska och fina mot mig.

Igår klockan 13.57 skrev Fredrik:
"Haha ha ha"
Klockan 13.59 skrev han återigen:
"Ungjävlar på SVT haha, fan vad du såg ut!"

Och ni kan ju alla se ovan hur det ser ut när Höken ligger på sjukhus och löser korsord.