Testar min nya mustasch. Är inte helt nöjd…

Hej, hej.

Dagen började med att jag fick ett sms av pappa:
"Är du valen?"
Jag ringde upp: "Nej, pappa, jag är inte valen. Däremot är jag vaken."

Sedan berättade han att han och frugan satt och käkade frukost på Plaza här i Umeå. Paniken kom krypande. Ville de se min lägenhet nu när de är på besök i stan? Ja, det ville de ju. Därför måste jag städa som en jävla galning i dag, för det är aldrig roligt att visa upp sin lägenhet första gången om den ser ut som skit. I morgon klockan tolv ska de komma hit med pizza, så jag har visserligen lite tid på mig, men samtidigt har jag även deadline på en krönika i morgon plus att jag ska på halloweenfest i kväll och måste greja färdigt med min värdelösa utstyrsel.

Angående utstyrseln så hade jag egentligen tänkt vara The Green Bastard, men fick inte tag på några pommacsbottenbrillor, så i går gick jag och köpte ett en kulspruta i plast, en rånarluva och ett helskägg och ska nu gå som någon slags bankrånare eller terrorist i stället. Gruvar mig lite inför bussresan till Carlshem om jag ska vara ärlig.

Min mun ser ut som ett underliv när jag har den där mössan på mig.

Därför testade jag att ha den uppdragen också.

Jag är på middag hos Anna och Robert nu. Allt är bra och det är många trevliga människor här, fast det är lite varmt att ha mössa på sig inomhus.

Hej, hej.

Hurra! Jag ska bygga en trailer park!

Hej, hej.

Pratade med min kollega Lena i dag om hur skönt det skulle vara att ha en hemmaman. Jag älskar att jobba och umgås med arbetskamrater, pimpla kaffe och tjäna massa pengar, men hatar att man alltid har en massa skit att fixa när man kommer hem. Är ju uppenbarligen totalt värdelös på allt som har med det att göra också. Därför vore det fantastiskt att ha någon som tar tag i allt det där tråkiga medan jag jobbar, umgås, dricker kaffe och tjänar pengar och sedan är redo att bara hänga och umgås i min fina, välstädade lägenhet när jag kommer hem. Kanske borde sätta in en sådan där freaky annons under rubriken Personligt i VK och VF. Kostar typ åttio spänn per rad, men det kan det ju vara värt.

Hej, hej.

Till min stora förskräckelse såg helt plötsligt dataskärmen ut så här i går kväll i en stund innan hela mackapären bjöd på ett sista rosslande andetag och avled:

Jag slet loss stora tussar av mitt spröda, förstörda halmhår. Grät förtvivlat. Dansade en pretentiös sorgedans. Hatade mitt liv. Men nu fungerar datorn igen, och jag ligger som vanligt i sängen och surfar, spionerar på min granne och lyssnar på gamla Perkele-dängor som jag inte hört på länge. Funderar på att kolla på en film i väntan på att Anton ska höra av sig och säga att han självklart hjälper mig att installera Trailer Park Tycoon, eftersom jag uppenbarligen är för korkad för att fixa det själv. Då kan jag sova gott sedan.

Hej, hej.

Samma kväll som jag hällde ut tjugo liter klumpig mjölk i vasken så blev det även stopp där. Inte helt fräscht, direkt. Vill aldrig ringa till min hyresvärd och be henne styra upp allt som går på tok i min lägenhet, så det första jag brukar göra är att blunda och hålla för öronen och hoppas på att problemet försvinner av sig själv. Gör det inte det så frågar jag om någon jag känner kan hjälpa mig. Går inte det heller finns det ingen annan utväg än att lösa skiten själv, hur besvärligt det än känns.

Latheten höll på att ta över, men ändå trotsade det trista vädret och gick till ÖB och inhandlade städprylar som jag saknat till en kostnad av tvåhundra spänn. Däribland min nya fabulösa Jonas of Sweden plunger (eller hette den Jens? Får gräva efter förpackningen i sopkorgen på jobbet i morgon). Sedan var jag på ett strålande humör resten av arbetsdagen och nynnade på Super Mario Bros-låtar. När jag sedan kom hem lyckades jag efter tjugo minuter, med hjälp av kokhett vatten och lille Jens-Jonas, få bort proppen. Först luktade det gödselhög och såg dövidrigt ut, och sedan lät det som att sjöodjur vrålade genom hålet. Slurp, slurp och så var mitt liv på topp igen.

Josefjants new BFF.

När katten är borta (i Turkiet, för övrigt)… unnar Josefin sig en liten tantlur efter fikat.

Hej, hej.

Lång dag för Josefjant med massor att göra på Privatmarknad, möte med ungredaktionen och därefter bio med Anna, Robban och Anton. Vi såg Bröllopsfotografen, som var riktigt bra. Älskar typ allt med Kjelle.

Nu är jag så trött att jag när som helst slocknar och knappt kan tänka klart, men när jag tänker tillbaka på dagen har jag i alla fall skrattat mest hela tiden, och det brukar ju vara ett tecken på att man haft det rätt gött, liksom.

Har tyvärr inget roligt eller snaskigt att dela med mig av. Hade jag varit en sådan som hängde ut allt och alla för att få läsare hade jag visserligen haft det, men nu är jag ju inte det, och därför får det här bli det tråkigaste inlägget genom tiderna.

Jag tror att vi säger så. Nu ska jag testspela Trailer Park Tycoon lite innan jag somnar, för det har jag längtat efter hur länge som helst. Åtminstone sedan i går eftermiddag.