Josefin Isaksson | Om att vara hemma igen | Västerbottens-Kuriren

Sysselsättning: Kontorsråtta, nöjesreporter, krönikör och ledare för ungredaktionen. Allt på Västerbottens-Kuriren.
Även känd som: Gin (med hårt G, och inte efter drycken).
Familj: Mamma, pappa och två äldre bröder. Och skilsmässokatt'n.
Född: 21 februari 1988.
Bor: På Haga i en härlig gammal lägenhet med knarriga trägolv.
Är: Stammis på OK/Q8, duktig på att sjunga med stängd mun och för det mesta rätt snäll.
Har: Många vinylskivor, några tatueringar och de bästa vännerna i hela världen.
Saknar: Pojkvän, tålamod och viljan att bli vuxen.
Intressen: Vänner och familj, skriva, hitta på rackartyg, musik (lyssna, spela, samla) och tantlurar.
Ser gärna på: Trailer Park Boys, Nollor och Nördar och Det lilla huset på prärien.
Lyssnar på: Punk, ska, oi! och rockabilly. Och mamma, så klart.
Musikfavoriter just nu: Discipline, Evil Conduct och Eva Eastwood.
Motto: "Att unna sig är A och O!"

Beundrare och haters kan
höra av sig till:
josefin.isaksson@vk.se

Skrivs av

Josefin
Isaksson

Vanliga etiketter

Öl död Dansband Eva Eastwood Gräsmyr Harry Potter hon kiss Scharinska semester

» Visa alla etiketter

Mest lästa inläggen

Senaste veckan

Mest kommenterade inläggen

Arkiv

Inlägg - RSS 2.0

Inlägg - Atom

Kommentarer - RSS 2.0

Hittat nåt olämpligt på den här sidan? Anmäl!

Om att vara hemma igen

Av Josefin Isaksson, lördag 06 februari 2010 klockan 01:58,

Hej, hej.

Ligger äntligen hemma i sängen på Haga och trivs. Det gick bra att köra tillbaka till Umeå (jag och Anna överlevde i alla fall), men snöröken, snöyran och mörkret tvingade mig att hålla typ sextio kilometer i timmen hela vägen. Eller, tvingade och tvingade. Ingen tvingade mig. Jag råkar bara tycka att jag är för ung och härlig för att dö. Jag och Anna skrattade i alla fall gott hela vägen. Mest åt snigelfarten, men även åt hur jag lyckades slå igång vindrutetorkaren men sedan inte klarade av att stänga av den igen. Den vevade liksom bara på som värsta schlagerarmen i två timmar. Man kan säga att jag inte är van vid nya och flashiga bilar.

Det har i alla fall varit en fantastisk dag i Örnsköldsvik, och höjdpunkten var ett hysteriskt roligt och underbart uppträdande av Dolph Lundgren. Han är fan kung den mannen. Dessutom har karl'n självdistans, och det hade jag väl aldrig kunnat tro.

Lägger upp lite bilder och sådant i morgon, för nu måste jag verkligen sova. Har ju faktiskt varit i gång sedan kvart i sju i morse.

Annons

1 Kommentar

+ Skriv kommentar