Hej, hej.

Rolig dag med Camilla i går. Först fotograferade hon mig i… rätt lite kläder. Fast jag låg inte och skrevade med halvöppen mun och samlagssugen blick, förstås. Sedan gick vi ut i den myggiga och stickiga naturen och jag gjorde mitt bästa för att se ut som ett ljuvt väsen. Det gick mindre bra. Jag är mer som en vulgär ångvält än ett ljuvt väsen. Dessutom frös jag och kände mig lite fånig inför alla brännbollsspelare och frisbeegolfmänniskor som befann sig i området samtidigt. Men titta vilken duktig kompis jag har ändå!

I dag har jag spenderat kvalitetstid med mig själv. Invigt min bikini och legat och läst VK i solen på baksidan, promenerat in till stan och tittat på gardintyg och köpt hortensior samt avnjutit en halv honungsmelon framför Allsång på Skansen. Det är nå så jävulskt fint att ha semester, ska jag be att få tala om.

Hej, hej.

I dag ska jag leka med Camilla. Just nu sitter jag och bimboblonderar utväxten så att jag ska vara fin tills det är dags att bli fotograferad hela dagen. Jag ska bara lyda hennes minsta vink och försöka se cool ut. Vi får se hur det går.

Blir det bra så får ni se senare. Går det åt helvete kan ni i alla fall titta på några av bilderna från i vintras då hon också fotograferade mig.

Dagens fråga!!!!!1 En läsare vinner en rosa miniatyrångvält som slätar ut celluliter och tre par jeansleggings!!!

Tycker ni att det här ser ut som hamburgerbröd?

Det tycker inte jag, fast det kanske är det som är själva "partajet". Det var i alla fall bara det jag ville. Nu ska jag lyssna på The Maytals och rengöra min ingrodda spis.

Hej, hej.

Min midsommarafton var ljuvlig och jättefin, även om det inte var så värst mycket "fullt ös medvetslös" över kvällen. Jag, Camilla, hennes kille Jimmy och två av deras kompisar (ett par, givetvis. Det hör liksom till att jag ska vara femte hjulet när det är fest) grillade och åt jättegod mat, och sedan toppade vi det med jordgubbar och glass. Sedan gick det andra paret hem, och jag och Jimmy tog varsin tant- respektive gubblur framför filmen som vi dragit igång.

Därefter åkte Jimmy i väg för att jobba, medan jag och Camilla blandade groggar, skrattade i köket och gav oss ut på en promenad till Kärleksudden (som jag och mina kompisar bara kallade för T-bryggan när vi var små) där Osjälvständighetsfestivalen öste på för fullt. Först möttes vi av en halvgubbe som kom fram till oss och hojtade "Hej tjejer, vad händer och fötter?" och sedan lyssnade vi på någon vissångare som typ sjöng "Solstrålarna kittlade hennes ögonlock, hon var blott arton år..tralalalala..någonting om dreads..tralalalaaa". Då bestämde vi oss för att det verkligen fick vara nog och skyndade oss därifrån.

Jag hade köpt mousserande jordgubbsvin, efter ett
tips från en arbetskamrat. Fina grejer, det där!

Jag sög i mig det som en svamp.
Festliga färger jag har på benet, förresten.

Bilder från Camillas blogg.

Hej, hej.

Nu har jag semester! Den startade klockan fyra i eftermiddags genom att jag knallade in till stan (det gick inte att cykla, för min klänning fladdrade så mycket i vinden att jag höll på att ofrivilligt visa hyskan för alla förbipasserande) och köpte mousserande jordgubbsvin, ett gäng bärs, ett par byxor, ett par skor och två kassar mat. Kan ni förstå att jag har råd att köpa mat igen? Det är knappt jag förstår det själv, men det är minsann helt otroligt att äta riktig lagad mat när man levt på vatten och sårskorpor i fyra dagar. Nu kan jag dessutom äta rätt gott, eftersom jag slagit personligt lönerekord. Det är inte någon som har lust att dra till Dubai, eller så?

Än så länge har jag inga planer för min semester, mer än att jag ska utgöra den skrivande delen i Nöjespatrullen ett par helger och att jag även ska ut på ett lite längre sommaräventyr för redaktionens räkning. Vad det blir för äventyr får ni reda på inom en snar framtid.

I övrigt har jag mest tänkt sitta och slå rot på någon uteservering, låna böcker och ligga på gräsmattan och läsa i flera timmar, gå på bio, kanske dra någon sväng till Stockholm och umgås med Bibi och Johanna och köpa klänningar på Daisy Dapper, ägna mig åt bisarra och vulgära korsstygnsbroderier och spela kubb och gräddas som en vetedeg i Hagaparken. Det kommer bli helt fantastiskt.

Cheerios!

Ny, fin skylt i mitt ljuvliga kök. Fem pund kostade den. Det pågår förresten någon slags storstädning här, så att det ska vara fint när jag går på tre veckors semester till…
i morgon eftermiddag! Hurra!

Hej, hej.

Hade ett roligt samtal i morse. En kvinna med världens näpnaste och vänaste stämma ringde och bad försiktigt om en prenumeration på Västebottens-Kuriren. Hon lät lika skör och bräcklig som en… ja, någonting skört. När jag frågade hur många månader hon ville ha skulle hon lägga ifrån sig luren en stund och fråga sin man.
Jag hörde följande:

Bräcklig tant: – Hur många månader vill vi ha, *vanligt gubbnamn*?
Gubbe med vanligt gubbnamn: – Tolv.
Bräcklig tant: – VAD SÄGER DU?! TVÅ?! ÄR DU DUM I HELA JÄVLA HUVUDET?!

Fantastiskt!

Hej, hej.

It’s alive!

London har behandlat mig fantastiskt bra och jag har blivit helt förälskad i staden. Det är dock väldigt märkligt hur livet bara knallar på som vanligt där hemma medan man själv inte bryr sig om så mycket mer än att shoppa, glassa i solen, kära ner sig i Camden, umgås med underbara människor, äta god mat och göra små ölstopp här och där.

Fick en konstig känsla i magen på måndagskvällen och bestämde mig för att snabbt kolla Facebook från datorerna på vårt hostel och se om det hänt något där hemma, och möttes av det sorgligaste och mest överjävliga besked man kan tänka sig. Kan inte skriva om det än, och vet inte om jag någonsin kommer göra det. Förstår det nog inte riktigt heller än. Det är alldeles för orättvist och ofattbart för det. Tänker i alla fall på er varje sekund.

I går var jag i alla fall i Göteborg och såg The Specials, Flogging Molly och Dropkick Murphys på West Coast Riot. Helt underbart! Var helt lycklig. I förmiddags tog jag tåget till Stockholm och nu sitter jag hemma hos pappsen och förbereder morgondagens kronprinsessbröllopsskrivande och funderar lite på att gå och lägga mig så jag orkar upp. Innan dess måste jag kolla jobbmailen för första gången på ett tag. Gruvar mig lite och håller tummarna för att mitt autosvar fungerat som det ska.

Skriver mer och publicerar fler bilder i morgon eller något. Puss och kram.

Hej, hej.

Det här blir troligtvis det sista jag skriver på ett par dagar, eftersom det bär av till London i morgon bitti och mitt mobilbloggande inte har fungerat de senaste två månaderna (inte ens webbutvecklare Chris kunde fixa det, och då är det fan allvarligt).

Dagen har varit bra, trots att jag var övertygad om att jag skulle dö under hela resan. Det blåste liksom crazy (Palle) kuling utomhus, så start och landning var lite lätt dödsångestframkallande. När jag kom fram och hade tagit flygbussen in till stan mötte Bella upp mig, och sedan gick vi och käkade innan vi drog hem till henne. Väl i lägenheten som hon lånar för tillfället drack vi varsin bärs och knallade sedan vidare till en fest hos världens skönaste kompisgäng som hon lärt känna under sin korta tid här. Det var fantastiskt trevligt, men jag var ändå vuxen nog att inse att det inte var en bra idé att gå ut på krogen, så jag vinkade av de andra på spårvagnen och hoppade av och knallade hem i stället.

Nu ska jag bara duscha, packa den lilla, lilla, lilla väskan jag ska ha med mig och sedan sova. Åtminstone fram till klockan två, för då måste jag ringa tösabiten nedan och se till så att hon lever.

Bye you guys!