Jag började dagen med att skära upp handen på en parfymflaska som fått en spricka under hemresan från Stockholm, och som nu gick sönder i handen när jag lyfte upp den. Jacket är litet, men mitt badrum ser ändå ut som en mordplats eftersom det blödde som satan och jag inte hann städa innan min kollega Britt kom för att skjutsa mig till jobbet. Tur att jag har mina gulliga extramammor på Privatmarknad som kan plåstra om.

Hej, hej.

Fick just ett mess av Anton där han frågade om jag är "soptant" även i dag. Det är jag inte. I dag sitter jag bara på kontoret och tackar gudarna för att jag inte behöver vikariera på Budcentralen (eller kontorsservice, som det numera heter) här på VK, vilket jag gjorde hela dagen i går. Jag är faktiskt väldigt glad att jag har ett jobb där jag mest bara får sitta på min härliga kvinnoröv mest hela dagarna, och särskilt sådana här dagar då det känns ungefär lika roligt att gå utanför dörren som att äta en stor portion bajs med glidslemssås (ni kan förresten alltid maila mig på mogentjejsomtyckerattdetarkulmedkissochbajs@hotmail.com).

Efter två arbetsdagar i rad då jag inte varit hemma förrän klockan åtta på kvällen måste jag säga att det känns skönt att jag i dag får komma hem i vettig tid, och att helgen dessutom börjar närma sig. Och vilken helg sedan. Först after work med Privatmarknad på fredag, och sedan redaktionsfest på lördag. Köpte en klänning på Sivletto som jag tänkte ha på mig på lördag. Men jag tänker förstås bara ha den på mig om jag hinner få tag på en lika tjusig liten mössa som hon på bilden har.

Hej, hej.

Har ännu inte skrivit något om jättepartajet jag var på i lördags. Men lugn, det kommer. När jag orkar. Måste bara berätta lite om presentpaniken som jag och min ena brorsa, Martin, kände under en rätt lång tid innan. Det är egentligen en sjukt lång historia som börjar redan i december månad och som jag inte orkar dra, men för att sammanfatta allt så var vi på jakt efter en negativ- och diabildsscanner till farsan. Dagen innan födelsedagsfesten hade vi hittat en för ett par tusen i en butik i Stockholm, och jag stod med brorsan i ena örat och skulle precis pallra mig iväg för att inhandla denna, när jag lyfte på en hög med papper och såg att farsan redan hade just en sådan. Fast en som kostade några hundra kronor mer än den vi tänkt köpa, såklart. Jag ville dö.

Det ordnade sig dock, och ingen dog. Vet ni vad vi köpte i stället? Jo, en upplevelse!

Pappa och hans fru ska spännas fast i en jättelik plastboll och knuffas nerför en backe medan vi ska stå på sidan om och vifta med svenska flaggan och spela trumpet.  Inga jävla whiskeyprovningar här inte.

Grattis på 60-årsdagen Surkel (roligt smeknamn på pappsen sedan vi var små) önskar (dina snälla, roliga, fantastiska och intelligenta barn) Martin och Josefin.

Hej, hej.

Har varken haft tid eller möjlighet att fota min gaddning, men nu såg jag att Filip lagt upp en bild på Facebook från när den just blivit färdig, som jag minsann tänker vara fräck nog att låna.

De första två dagarna hade jag lite svårt att vänja mig vid den.
Nu tycker jag bara att den är stenhård. Jag är ju verkligen förtjust i sjömansstuff.

Hej, hej.

Det har varit en helt otroligt vanlig måndag i dag. Kunder har ringt om fakturor och tidningar som tyvärr inte dykt upp i brevlådan, och jag har suttit och godkänt, vad som känts som, en miljard Lokus-annonser. Tid tog det också, eftersom jag fick en knäpp och försökte ge mig på alla särskrivningar, versaler på skumma ställen och felstavade ord.

När jag hade knappat ur mig från kontoret knallade jag upp på redaktionen för att hålla i mötet med VK Ung, vilket var trevligt och roligt i vanlig ordning. Såg ni förresten min nuna, bredvid redaktör Karin Bernspångs, på uppslaget i lördags? Sådant där är så sjukt stort i min värld. Kan liksom inte riktigt förstå att jag fortfarande är kvar på tidningen där jag började som blyg och jävulskt osäker sextonåring.

Hej, hej.

Torsdag. Jag var nytatuerad och såg ut att ha på mig en kroppsstrumpa. I själva verket var det min mysklänning, som är ungefär som ett par mjukisbyxor. Förstår inte varför män så sällan har klänning, då det är det skönaste plagg som finns. Ni går miste om något!

Jag skulle i alla fall till Stockholm och var... ja, vad var jag, egentligen? Jo, eld och freakin' lågor, förstås!

På kvällen var jag mest bara trött där jag låg och tittade på Grannfejden och andra white trash deluxe-program.

Det blev fredag. Jag panikflängde på stan och satt och klimakteriesvettades inne på Åhléns och trängdes med surkäringar. Köpte även en ny handväska och en leopardtröja på Blue Fox, och hann med att ringa upp min gamla kompis Hinken och försöka få med honom ut på något sunkhak på kvällen.

På eftermiddagen mötte jag upp min fantastiska vän Johanna på Gullmarsplan. Jag köpte en fryspizza och fetaost, och hon  tolv pyttesmå, men ack så festliga, pajer (typ tilltugg) som hette "Party mini-pajer". Sedan köpte vi ett par kassar öl också. Allt detta tog vi med oss till hennes konstskola Idun Lovén.

På Idun Lovén pysslar Johanna och hennes konstkompisar med massa kreativa och snygga saker. Johanna och någon till hade till exempel gjort Zlatan i pepparkaka.

Vi drack öl och Strongbow med sugrör, och Johanna klippte Kryddan inne i värsta träslöjdsrummet på skolan.

Själv gick jag mest runt och tittade på saker. Till exempel på Anton Abele, som hade ätit upp fågelen!!1

Sedan gick jag mest bara runt och såg snäll och lite korkad ut.

Sedan blev jag flickan från Exorcisten!

Fan vad jag ser gammal ut ibland. Döden är inte långt borta. Ack och ve.

Johanna presenterade mig i alla fall för två av sina härliga klassisar - D-flow och Kryddan. Vi hängde och drack öl, lyssnade på fransk sextiotalspop och levde rövare.

Vid elvatiden tog jag, Johanna och Kryddan en taxi till Carmen, där det som vanligt var tjockt med folk. Därför blev det Söderkällaren i stället, där jag träffade en tjej inne på toaletten som sa att anledningen att man går till just Söderkällaren är för att det finns så många mörka män där. En minut senare raggade hon upp just två mörka män som satt vid ena änden av bordet där vi satt, och inom loppet av trettio sekunder hade hon lyckats få med en av dem in på en toalett. Mitt kakhål var på vid gavel.

Hinken kom förresten förbi, men var tvungen att dra då ingen av dem han var med fick komma in för vakterna. Vi hann i alla fall kramas och byta några ord. Klockan tjugo i ett eller något var jag trött och knallade hem efter en tåpp'n-kväll.

Hej, hej.

Klockan fyra i eftermiddags stod världens bussigaste Anton på flygplatsparkeringen och plockade upp mig, och väl hemma i min ljuvliga, underbara, fina och härliga lägenhet på Haga ägnade jag sedan en liten stund åt att läsa lördagens VK och trycka i mig ett par mackor, samt någon timme åt att slösurfa och komma ikapp i alla bloggar jag följer. Det jag sedan gjorde förtjänar ett fett jävla MVG...

Jag gick och la mig. Klockan kvart över sex. Vaknade nyss och är självklart hur pigg som helst. Årets, utan tvekan, hittills sämsta idé. Grattis, Josefjant! Du är i sanning en riktig idiot.

Dricker kaffe och hänger med Johanna i hennes ateljé. Sjukt grym tjej! Snart ska vi käka pizza och "Party mini-pajer" och dricka lite öl, och lite senare blir det Carmen.

Hej, hej.

I stället för att uppdatera bloggen i går så valde jag att bara hänga med pappa och Anna och dröna på soffan under ett täcke. Resan gick i alla fall bra, trots att det satt en jävulskt självgod och dryg blivande syslöjdsfröken bakom mig och tjattrade hela tiden tills öronen nästan började blöda. Lyckades ändå somna en stund, och vaknade sedan av att jag dunkade in huvudet i väggen bredvid och satt med kakhålet på vid gavel och såg sådär sexig ut som man bara gör när man sover på offentliga platser, ni vet.

Snart ska jag ut på stan och försöka hitta lite kläder och sådant. Är lite besviken över att varken Johanna eller Disa, på grund av plugg, har tid att hänga med mig, men vad fan, man är väl ingen bebis heller. Överlever alltså med största sannolikhet en dag i ensamhetens tecken.

Hej, hej.

Har blivit tatuerad i tre timmar i dag, och dra mig baklänges på en liten jävla skitvagn vad bra det blev. Det är allt en fantastisk arm jag har. När jag var färdig gick jag och blev klippt och fixad av Sarah, och efteråt satt vi och surrade och analyserade snubbar medan vi pimplade i oss lite kaffe. Nu packar jag det sista och sliter ut kontakter ur väggen (är helnojig när det handlar om sådant) i väntan på att taxin ska komma. Ser inte fram emot själva resandet, men det tar ju inte allt för lång tid innan man är framme och kan krypa ner i soffan hemma hos pappsen och Anna.

Håll tummarna för att jag överlever. Hörs i kväll.

Hej, hej.

Skyndade mig hem från jobbet och svettades nästan ihjäl i mina vuxenkläder developed for highly active winter sports, panikstädade, blev besviken och lite less, ställde mig i duschen och blev först likgiltig och sedan bara glad. Därefter knallade jag hem till Anna och Rob för att äta hemlagad pizza, gosa med katten Sally, slöglo på teve och snacka skit i ett par timmar. Hade världens bästa kväll. Sedan jag kom hem har jag hunnit prata med farsan, Disa och Johanna för att planera den ljuvliga helgen i Stockholm samt packa det mesta. Vågade även kolla mitt konto och blev mycket positivt överraskad. Ibland är det fantastiskt att jobba typ 130%, inte ha så många tråkiga utgifter och att bara behöva rå om sig själv.

Just nu ligger jag i sängen och lyssnar på Mike Ness, men planerar att släcka ned och försöka sova snart så att jag orkar pallra mig upp i morgon bitti då Filip på Red Dragon ska fortsätta med min högerarm. Lovar att ni ska få kika på fredag när jag tar bort plasten. Ja, om ni vill, alltså. När gaddandet är klart ska jag förbi frk Sarah och klippa luggen och sedan bär det av söderut. Ni anar inte hur förbannat skönt det ska bli. GAH! som modebloggare (och neandertalare) brukar säga.

Hej, hej.

Hej, hej.

Hej, hej.

I dag (och nu menar jag söndagen den sjuttonde januari) fyller min älskade pappa sextio bast. Lilla pappagubben. Min finaste pappaskatt. Det känns lite knäppt. Mest för att jag inte tycker att han ser ut att vara sextio år, men också för att jag har så svårt att tänka mig att han alltså ska gå i pension om några år bara. Han är ju värsta fräschingen ju.

Hur som helst så borde jag ju ha skrivit en dikt, men jag har inte varit hemma på hela dagen och nu är jag så trött att allt jag skriver blir flummigt och dåligt. Det blir födelsedagsdikt i morgon i stället.

På torsdag och fredag har jag fått ledigt, och så fort jag tatuerat mig på torsdag förmiddag åker jag ner till Stockholm. På lördag är det nämligen dags för Midvinterblues also known as farsan och hans fru Annas gemensamma jättefödelsedagspartaj. Det kommer att bli helt fantastiskt, och då ska pappsen få en kram så hård att hans sextioåriga kropp nästan smulas sönder.

Hej, hej.

Unnade mig en tantlur i går eftermiddag, och när jag precis lyckats skrapa mig ur sängen ringde Camilla och frågade om jag ville komma hem till henne och Jimmy och hjälpa till att äta mat. De skulle ha gäster, men av någon anledning hade typ alla tagit fel på tiden och blivit tvungna att avboka, så då fick jag alltså den stora äran att pallra mig till Mariehem och delta i världsmästerskapen i tacosätning. Kastade mig i duschen, fick skjuts med Camilla och Jimmys kompis Jan och sedan åt vi mat tills vi storknade. Jag retade även Jan för hans ålder och fick då lite dippkladdig paprika kastad i urringningen och gick därefter runt med en torso som luktade svenssonmys resten av kvällen. Sjukt trevligt och roligt, var det. En väldigt obehaglig sak var dock att det tydligen pågick ett mordförsök i lägenheten ovanför ungefär samtidigt som vi satt och svullade. Ni har väl läst artikeln, va? Helt jävla sjukt.

Efter att vi ätit och Camilla sminkat mig tog jag en taxi hem för att fixa frippan. Därefter knallade jag till Pipes och mötte upp Anton, Robert och Nick med flera för att dricka lite öl. När krogen sedan stängde blev det övernattning på Tunnelbacken, och där har jag varit fram tills för ett par timmar sedan. Drönat under ett täcke på en soffa, härmat norrbottensmål, glott på South Park, käkat pizza och tittat på när två ärkenördar spelat Street Fighter IV. En väldigt, väldigt skön söndag.

Hej, hej.

Hej, hej.

Just ja. Jag tror inte att jag vill vara bimboblond mer och funderar, på riktigt, på att byta hårfärg. Jag och Ylva såg ett gäng blonderade småbrudar i fjortonårsåldern på stan, och Ylva påpekade att det bara är jag och just småbrudar som har den här hårfärgen. Det har ju varit min thang att ha bimbohår, men jag börjar uppriktigt sagt tröttna lite på min slitna höbal.

Nedan ser ni två bilder som Camilla tog på mig när jag fick vara tåppmådäll i studion för några helger sedan. Ta en ordentlig titt, för det kanske är sista gången ni ser mitt fågelbo.

Några tips på vilken färg jag borde ha, förresten? Jag har testat de flesta, och jag kan säga redan nu att jag varken är sugen på grönt eller blått.

Hej, hej.

Det blev förlust för Team Fjanton (vet fortfarande inte vad de heter egentligen), men Anton skötte sig i alla fall bra i mål, tycker jag. Ångrar lite att jag kallade det andra laget för muppar, eftersom de även tackade publiken efter matchen. Publiken bestod av mig... och bara mig. Kände mig lite hedrad och började flina och vinka till det andra laget. Cool man är.

Efter matchen fick jag skjuts av Anton och precis när vi var vid OK/Q8 här på Haga frågade han om jag behövde hostmedicin och sa att han hade lite hemma. Därefter körde han mig upp till sig så att jag fick en shot, för att sedan köra hem mig igen. Grym vän, den där Anton.

Har förresten läst kommentarerna till inlägget om min lilla bloggsvacka, och jobbar på ett inlägg där jag ska ta hjälp av er, kära läsare. Tror att det kommer bli tåpp'n. Tack för att ni engagerar er!

Ah, mycket spännande! Team Fjanton ligger under. 2-0 till mupparna i andra laget. Heja, heja friskt humör!

Hej, hej.

Hej, hej.

Fredagen var minsann också en alldeles ypperlig dag. Jag var först lite missnöjd över att det var just bakning och kaffe som stod på schemat (som en av mina arbetskamrater uttryckte sig: "Va?! Inte ens jag bakar på fredagskvällar ju!"), men när jag insåg att det mest var Emelie som bakade, och att jag fick dricka folköl samtidigt, så kändes det roligare. Jag har ju så fantastiskt härliga kompisar.

Becker, Ylva, Betty, jag och Camilla. Och alla snusdosor som jag kände
mig tvungen att ringa in. Gissa vilket land vi kommer ifrån... NORRLAND!

Bibi (som jag stulit bilderna av) och Camilla.

Emelie skär kaka.

Emelie och hennes hund Sami. Han tycker om att slicka på Josefins
nytvättade jeans han. Helst i skrevet.

Värdinnan Ylva.

När vi hängt hos Ylva i ett par timmar var de flesta peppade på att dra ut, så då åkte vi hem till mig i stället (Ylva skulle jobba dagen efter).

Betty tyckte att det var hur roligt som helst att vara chaufför!

Camilla tyckte också att allt var tåpp'n! Hon bangade dock när vi skulle dra på krogen.

Sötaste Blebban.

Becker var sexig i en kommunisthuvudbonad som jag köpte när jag var typ fjorton år gammal. Hemma hos mig får man förresten dricka ur plastglas ibland. 
Det beror på att jag är lite lat och hatar miljön.

På O'learys mötte vi upp med Kristoffer och några andra lulekompisar som då och då besöker Umeå. På bilden: Officer-Emil och Blebban.

Blebban, Peter och Kristoffer.

Nick (även känd som tv-spelsmannen bland mina vänner), jag och Betty.

Hej, hej.

Nu har jag varit sjuk i en vecka och jag är riktigt jävla trött på det, ska jag be att få tala om. Trött på att hosta så mycket att det känns som att inälvorna ska flyga ut ur munnen och ner i en sorglig hög på parketten, trött på att rösten helt plötsligt spricker som om jag vore en målbrottsfjortis och trött på att hela tiden måsta harkla mig som en gubbe.

Trots detta har jag dock haft en alldeles ypperlig helg. Den här söndagen har till exempel varit helt ljuvlig. Fick ett mess av Camilla som undrade om jag ville komma hem till henne och hennes pojkvän Jimmy och äta mat och titta på I en annan del av Köping (världens bästa program) tillsammans med dem och två av Jimmys kompisar, och det ville jag ju så klart. De kom sedan förbi och plockade upp mig, och väl där så lagade grabbarna fantastisk mat medan jag och Camilla mest bara satt och tittade på YouTube-klipp samt tvättade (eller, Camilla tvättade och jag agerade trevligt tvättstugesällskap). Det var tåpp'n!

En kärleksfull hög framför I en annan del av Köping.
Thomas, Jan, Jimmy och Camilla.

Hej, hej.

Sitter i växeln och önskar mig en Tena vuxenblöja. Är så fruktansvärt kissnödig, men vill inte avbryta mina kollegor genom att be någon byta av mig en snabbis. De diskuterar en massa snaskiga och roliga saker som hänt i privatannonsvärlden på VK det senaste året, och hade jag varit delaktig i diskussionen hade då inte jag velat att någon stört. Så därför håller jag mig i en stund till.

I kväll ska jag träffa några av mina allra bästa brudar. Hoppades att vi skulle ses kring halv åtta så att jag skulle hinna duscha och sådant efter jobbet, och sedan ägna kvällen åt att leva rövare, men fick nyss veta vad de har planerat ...

Det blir bakning och kaffe klockan sex. Hemma hos Ylva i radhuset som hon och hennes kille flyttat till. Jag har lovat att ta med mig Thorleifs senaste Saxparty och mina nya mamelucker. Kanske tar jag på mig broddarna också.

Morsan kidnappade mig efter jobbet. Jag kom hem med täckbyxor och täckjacka från McKinley ("developed for highly active winter sports"). Att inte längre frysa ger mig en miljard vuxenpoäng, men det kostade mig i och för sig nästan en miljard i kronor också.

Kyss mig och kalla mig Sporty Spice! Nu kan jag gå ut och rulla mig i snön när jag vill, samt promenera till jobbet utan att förfrysa hyskan.

Hej, hej.

Sitter och väntar på att morsan ska komma och hämta mig och köra mig till jobbet, då det fan är för kallt att knalla i dag. Speciellt om man som jag varken äger vettiga skor eller ytterkläder. Det är för övrigt något jag ska ta tag i snart. Måste bara hitta någon med bil som vill skjutsa mig runt stan för att besöka alla fula-men-varma-kläder-butiker som finns.

Är fortfarande lite risig, men det känns inte som något alternativ att ligga hemma mer. Längtar efter att träffa mina arbetskamrater, och ser fram emot att ha något att skriva om i bloggen. Håll alltså tummarna för att jag får riktigt mycket skäll i dag från någon halvpsykotisk människa så att det blir en snaskig uppdatering senare.

Hej, hej.

En dålig sak med att vara sjuk är att man får fruktansvärt konstig dygnsrytm. Nu har klockan passerat fyra och jag kan verkligen inte sova, eftersom det är vad jag har gjort hela dagen (eller egentligen ända sedan i söndags). Vill verkligen kunna sova nu för att vakna pigg i morgon och redo att, om förkylningen tillåter, kanske dammsuga lägenheten och så. Skulle även uppskatta att vakna tidigt och äta frukost framför teven. Nu kommer jag istället att sova till klockan fyra på eftermiddagen och inte dammsuga ens en kvadratmillimeter. Tåpp'n.

En annan dålig sak med att vara sjuk är att vara det när det inte finns några människor i ens lägenhet som man kan hosta i ansiktet. Känner verkligen ett sug efter att sprida mina basilusker vidare, och allra helst till små barn.

Hej, hej.

Det blev inget jobb för mig i dag. I stället har jag legat som värsta grönsaken och haft ont i huvudet, halsen och öronen. Lyckades i alla fall pallra mig de få metrarna till OK/Q8 strax efter att de öppnat i morse för att köpa Alvedon, och efter att ha tryckt i mig ett par sådana har jag åtminstone inte feber längre och mår lite, lite bättre.

Får så fruktansvärt dåligt samvete när jag är borta från jobbet. Det har nästan varit värst med den här dagen. Vet hur körigt det blir på avdelningen när någon är borta, och framförallt nu när ganska många är lediga. Men vad ska man göra, liksom. Jag hade förmodligen fallit ihop död över tangentbordet om jag pallrat mig dit.

Hej, hej.

Oj, vad jag bölade i kyrkan i går. Min kusin Maria och hennes Erik överraskade nämligen alla (och då menar jag alla, inte ens Marias tvillingsyster Elin kände till något) genom att gifta sig innan lille Tindur skulle döpas. Det var väldigt högtidligt och vackert. Efteråt fikade vi i Frälsningsarméns lokaler och jag hade roligt åt morsan som gick omkring med Tindur och nöp i hans härliga bebislår (hon har erkänt att hon är besatt av tjocka och gosiga sådana).

Hade ont i halsen redan i går morse när jag vaknade, men ignorerade detta och pallrade mig alltså både till kyrkan samt senare på kvällen även ut på galej. Lovisa, Höken, Gustaf och Gustafs helt sjukt trevliga flickvän Jannike kom och plockade upp mig vid OK/Q8 och sedan åkte vi till Droskan för att äta billig buffé och dricka ett par öl. Därefter bar det av till bowlinghallen för ytterligare ett par öl och så lite bowling (jag spelade helt värdelöst, men det gör inte så mycket). När vi kände oss färdiga med det åkte vi först till Pipes och sedan till O'learys och sedan tillbaka till Pipes igen. Tack vare att Lovisa var vår designated driver fick jag även åka bil hela vägen hem. En riktig tåpp'n-lördag var det och jag hade så sjukt roligt.

Min söndag har dock varit hemsk. Inte för att jag varit bakis, men för att jag vaknade i morse och upptäckte att jag typ inte kan svälja längre. Har så sjukt ont i halsen och öronen och har dessutom lite feber och ska därför gå och lägga mig snart så att jag får många timmars sömn och kanske mår bättre i morgon när jag ska på jobbet. Mår jag lika jävligt i morgon bitti som jag gör nu vet jag dock inte riktigt vad jag ska ta mig till.

Hej, hej.

Ångrar nu att jag låg och kollade på Trailer Park Boys till klockan tre. Är dödstrött (och har lite ont i halsen, ve och fasa) men ska på dop i Stadskyrkan och måste innan dess hinna duscha, sminka mig, fixa håret, välja kläder som inte är okristliga och sedan även köpa en present. Har faktiskt inte hunnit göra det än och skäms lite över det. Vad brukar man köpa? Barnet fick en gosedjursapa som man kan värma i mikron av mig i julklapp, men till dop förväntas man köpa fula smycken och skallror och sånt, va? Äsch, jag hittar nog något fint.

Den lille killen som ska döpas är förresten min kusin Marias son Tindur. Ett ljuvligt, gulligt och väldoftande barn som jag hade den stora äran att träffa för första gången på julafton. Fick till och med hålla i det lilla knytet, men då började han gråta, så resten av kvällen nöjde jag mig med att titta på när han gick laget runt och alla andra höll i honom i stället.

Hej, hej.

Fan vad jag fick skämmas häromdagen när jag fick julklappar av Anton efter att vi varit och stormarknadsbotaniserat på Coop. Jag köpte världens tramsigaste grejer till honom, och själv fick jag bland annat åtta nummer av Husmodern från 1949, 1952 och 1954 som han hittat på Tradera. Var nästan tårögd när jag slitit upp alla paket. Träffade karl'n för första gången någonsin på nyårsafton 2008/2009 och vi har ändå inte varit vänner så himla länge, och ändå har han på något underligt sätt förstått exakt vad jag tycker om.


Min nyårsafton var hur trevlig och rolig som helst. Var först bjuden på middag hos Ylva och hennes maräng i radhuset som de just flyttat till. Trodde att vi skulle käka tacos och tyckte att det lät enkelt och underbart, men klockan halv sju på onsdagskvällen fick jag reda på att det skulle vara något slags knytkalas och att alla skulle ta med sig något. Suckade, stånkade och stönade tills Ylva sa att jag fick vara snacksansvarig och helt enkelt bara kunde köpa sjuka mängder chips, nötter och ölkorv och sedan inte bekymra mig mer. Bra där. Alla andra hade dock tagit med sig väldigt goda och avancerade rätter till buffén, men de hade ju å andra sidan känt till det där ett tag. Efter att vi ätit spelade vi sällskapsspel och Camilla och hennes kille samt några av deras kompisar anslöt även, och sedan var det dags att gå ut i kylan. Hatar att man förväntas gå ut på tolvslaget, men gjorde det i alla fall och det blev faktiskt rätt festligt att stå där ute i snön. Mest för att en av Camillas gulliga kompisar lånade ut sina handskar till mig och för att någon köpt sådana där luftballongsliknande Thailandslyktor som liksom bara ska sväva i väg, och för att den första som skickades upp av gänget jag var med svävade rätt in i ett sketet träd och brann upp.

Vid halv ett började jag ringa efter en taxi för att få åka hem någon timme senare, och efter tjugo minuter i telefonkö fick jag reda på att det inte gick att beställa en taxi till senare och att det bara var att åka hem på en gång. Fem minuter senare stod bilen utanför dörren och jag sa tack och hej och åkte hem till Elias i stället. Där befann sig Höken, Gustaf och mitt ex Robert (och Elias, såklart) och det var så himla, himla fint att träffa mina bästa grabbar igen. Av någon anledning satt majoriteten i bar överkropp och jag fick till och med se en hårig mansröv. Allt var precis som back in the days, alltså. Klockan två knallade jag, Gustaf och Robert ner till Verket där vi dansade, röjde och surrade med folk. Efter någon timme gick vi i snöyran till Gustaf och Roberts hotell där jag vinkade av dem innan jag fortsatte hem och somnade i en sexig överförfriskad hög i sängen, sjukt nöjd och glad och med stora förväntningar på det kommande året.

Röjde med LisaLee på Verket. Vi hade jävulskt roligt åt den här bilden efter att hon tagit den, eftersom jag inte såg ut att ha någon näsa när man kikade på den i kameran. Det var liksom bara ett stort, lysande fält där den brukar sitta.