Nu är det brådis här. Ska precis ringa Bullen Bullensson, och sedan ska vi åka till Lycksele och härja lite på Motorveckan tillsammans med lite annat folk. Sveriges saltaste kissekatt och en av mina absoluta favoriter, Eva Eastwood, spelar i kväll och sedan fortsätter det med band och snygga bilar och sådant hela helgen. Lär bli fantastiskt.

Vi hörs... någon annan dag. Hej då, hej då!

Fin dag i Kontorsråttaland. Jag producerade sammanlagt femtiosju Dig ska vi fira-annonser, men hann även visa upp mina nya tantunderbyxor för en mycket förtjust Samane. Älskar insugningsförmågan! Älskar att låren inte längre kan fatta eld mot varandra!

Sedan fick jag överraskande nog en present av unge herr Sebastian Stiegler som är vikarie på distributionen - en egen stol på deras avdelning där jag kan sitta och snacka skit med honom om eftermiddagarna. Älskar att han till och med laminerat skylten. Tack!

Klockan nio cyklade jag in till stan för att träffa två av mina allra finaste bästisar. Jag var dock tidig, och valde därför att lyssna på världens skönaste dragspelsgäng ett tag. De spelade bland annat en egen version av When I'm sixty-four, fast med svensk och mycket festlig och fräck text. Jag var glad och fnittrade mycket.

Det första en kvinna i baren på Sjöbris sa till oss var: "Bara så att ni vet har vi inte öppet hur länge som helst!"

Hon kanske trodde att vi var ett farligt rejvgäng! Men vi trodde faktiskt inte att de skulle ha öppet hur länge som helst. Det är ju verkligen jättelänge ju.

På den här bilden ser jag och Bibi ut som två som nyss har träffats på en förfest och fortfarande är lite stela och blyga inför varandra, men hallå, vi har faktiskt känt varandra nästan hela livet.

Det blev en öl på Sjöbris, och sedan en på Trädgården innan vi åkte hem. Bibi gosade lite med Johannas konstnärshänder.

Jag sitter med min värmefläkt från ÖB i famnen och har en kopp varm choklad ståendes på skrivbordet. Det är juli, men jag känner julstämning.

Trots illamåendet och yrseln har jag haft en riktigt fin dag. För vet ni vad, jag fick faktiskt blommor av en kvinna (annonskund) i morse. Tack så mycket, du söta och rara människa! Även fast det inte alls var nödvändigt så blev jag hur glad som helst, och jag önskar dig verkligen allt fint och härligt i livet och kommer aldrig glömma dig.

Till blommorna fick jag en liten kissemiss också.

Jag har mått dåligt hela dagen. Faktiskt så dåligt att jag helt plötsligt var tvungen att kuta in på toaletten på jobbet och överraskningsspy för kung och fosterland. Det vore förresten väldigt intressant att räkna hur många gånger per år som jag kräks på jobbet, för det är fan onormalt ofta. Men jag orkar inte bry mig så värst mycket om det där. Man börjar ju alltid må bra igen till slut, liksom.

Nu har jag då sovit på soffan ett tag samt tittat på Beverly Hills 90201 och mår faktiskt lite bättre, och nyss var Bullen Bullensson - världens bästa och snällaste människa - förbi med skorpor och te som han köpt åt mig. Allt kommer bli bra.

I dag, innan det var dags för mig, Bullen och Skalman att åka hem från Skellefteå, mötte vi upp Lovisa, Höken, Niklas, Hanna, Lovisas föräldrar och en av hennes bröder för att äta en gigantisk räkmacka på båtmuséet (som låg... någonstans).

Det kanske var tur att det regnade så att vi fick sitta inomhus. När någon varit tvungen att använda tre utropstecken vet man att det är allvar.

Jag vill jättegärna se hela Lars-Eriks pingvinsamling. Fan att det bara var vecka tjugonio.

Det var "jätteintressant" att titta på gamla motorer...

... och gamla båtar. Tur att sällskapet var så fint. Vi brudar blev förresten särskilt förtjusta i kofärjan. En sådan skulle man ha haft att ligga och sola på. Passande namn också.

När vi sedan åkte hem mot Umeå ville Bullen och Skalman stanna och titta på någon båt i Sikeå också, och visst fick de göra det. Jag unnade mig bara en tantlur i baksätet så länge (kul resesällskap man är).

Sitter och lyssnar på Vi fortsätter spela rock 'n' roll med Nationalteatern och tänker att det är lite synd att jag missade dem i i Angsjön i helgen. Det är verkligen en ljuvlig plats och ett fantastiskt band som man borde passa på att se innan det är för sent. Men, jag har haft det sjukt bra där jag varit i stället, så jag klagar absolut inte.

Det blev faktiskt ett spontanbesök i Skellefteå och Trästockfestivalen från i går till i dag, och jag har haft det helt fantastiskt bra. Åkte ofta buss upp till Trästockfestivalen när jag var fjortis och brukade då mest härja på campingen, sova i Rusta-tält, spela låten Än sen?! med Högafflers i en sliten bandare (tänkte lägga in ett You Tube-klipp här, men det slog mig att de bland annat sjunger om tidelag, så det kanske är bäst att låta bli) och dricka Kir. Några band brukade jag aldrig se, vad jag kan minnas.

Det här besöket, som var det första på typ sex år, var lite mer civiliserat, bekvämt och vuxet (nåja), tror jag. Åkte bil upp med Bullen och Skalman och det var minsann en trivsam resa där vi lyssnade på Cock Sparrer och hann med lite loppisspringande i Ånäset (det finns inget bättre än karlar som också gillar att gå på loppis). När vi kom fram och hade hittat ett ställe att tjuvcampa på låg vi bara i solen på gräset och drack bärs, men hann även med att besöka området en snabbis och höra lite på Kristian Anttila samt något ungt band i ABF-tältet (tror att det var The Ugly Grown Up Swan de hette, men säker är jag inte). Blev lite varm i hjärtat där. Det är så fint med brudar på sång och unga band som skriver egna låtar och vågar stå på scenen och ta plats.

Klockan sju mötte vi upp med Hanna, Niklas, Lovisa, Höken, Linn-Marie och hennes karl och en massa annat fint folk och åt middag och drack lite öl på Coasters, där Linn-Marie hade bokat bord. Sedan följde en kväll av öldrickande på diverse pubar, och det visade sig att jag är lika mycket freakmagnet i Skellefteå som i Umeå. Vilken grej! Det var bland annat en gubbe som började bryta i mina armar för att han ville titta på mina tatueringar, tog något slags strypgrepp och sa att jag var läcker (vilket motbjudande ord, by the way), och senare på natten kom en gubbe i grå kostym fram och sa att jag hade så fin klänning och strök mig över kinden. Varför tror så många gubbar att det är fritt fram att bara spontankladda på en? Det är så jävla märkligt, bara.

Ja, ja. Jag hade det i alla fall hur trevligt som helst med mina fina, fina kompisar, och det gick till och med bra att sova i tält. Tycker att jag och Bullen var helt otroligt duktiga som lyckades slå upp ett tält halv tre på natten och dessutom blåsa luft i två luftmadrasser trots att det var dödsjobbigt. Att min madrass var helt tömd på luft en timme senare och att jag spenderade större delen av natten direkt på backen behöver man ju inte ta upp. Fast nu gjorde jag ju det ändå. Men skit samma.

Skalman kollade festivalprogrammet. Han var den enda som var duktig och såg några band.

På Coasters. Kul att ha med surkärringen i röd klänning på middag!

Lovisas kompis Linn-Marie (som det var roligt att äntligen få träffa)  och Hannas kille Niklas.

Bullen Bullensson och Höken.

Två sjukt snygga tjejer. Lovisa och Hanna.

*vill ha fred på jorden*

Jag försökte dokumentera en nattlig promenad i Skellefteå. Det gick sådär.

Niklas och en kille vars bord vi tog över.

Höken och Olov (eller Olof, jag vet inte hur han stavar, men man kanske inte behöver vara så noga med sådant där när man inte jobbar).

Lovisa, Hanna, jag och Bullen Bullensson.

Två killar som gillar öl.

En glad, klippsk och inte alls full tjej klockan halv tre på natten med en pump i näven.

Min och Bullens bostad. Det är viktigt att slå upp tältet så sent som möjligt när man är rädd för att snuten ska komma och köra bort en och tvinga en att sova i träsket på den riktiga campingen.

En av mina absoluta favoritbutiker heter Daisy Dapper och ligger (tyvärr/så klart) i Stockholm. Att butiken är så bra beror främst på att den är fylld av fantastiska kläder och ljuvligt krimskrams, att världens trevligaste och mest tillmötesgående personal jobbar där (jag stannade där i två timmar senast) och att den coola och snygga tjejen som äger butiken är född 1989.

I veckan handlade jag lite krimskrams via deras hemsida som jag nu längtar efter så mycket att hjärtat nästan blöder. Nästa gång jag besöker Stockholm ska jag unna mig några klänningar.

Om någon nu skulle få för sig att jag på något sätt är sponsrad kan jag säga direkt att så minsann inte är fallet. Jag tror att jag dricker för lite chailatte och bär lackleggings för sällan för att företag skulle vara intresserade av min reklam. Jag tycker bara att det är fint att tipsa om unga och coola tjejers fantastiska butiker. Vill ni också handla kan ni göra det här.

Jag har haft ont i nacken, axlarna och ryggen sedan i söndags, och trots att jag lyckats övertala bussiga Sven-Ola på distributionen (som är utbildad människoknådare) att massera mig lite, och dessutom ge mig några tips på övningar att göra, blir det inte bättre. Jag sover utan kudde, har fått låna en spikmatta av min kollega Victoria och masserar mig själv så gott det går, men Sven-Ola säger att jag måste gå till en riktig massör också så att inte problemen blir bestående.

En av årets gladaste nyheter - två av mina allra finaste och bästigaste kompisar har förlovat sig! Med varandra! Det är verkligen helt perfekt.

Grattis till Lovisa och Höken!

I ett regnigt Åsele, efter att jag och Jenni kollat klart på Dirty Sanchez, åkte vi förbi Pannkakskyrkan där vi hört rykten om att det serverades gratispannkakor till alla som ville.

Foto: Jenni Sandström Lindberg

Det var lite pinsamt, men jag fick en pannkaka i alla fall. Några bestick fick jag däremot inte.

"Snälla, får ja dans me du?"

Precis som alltid här i Åsele blev jag uppbjuden av en rätt överförfriskad karl, trots att jag gång på gång sa att jag verkligen inte kan dansa foxtrot. Det gjorde ingenting, tyckte han, och gungade mig hit och dit tills jag nästan tappade balansen, och viskade samtidigt i mitt öra att jag luktade gott och frågade vilken årgång det var på parfymen.

Klockan är mycket och Jenni ligger och slumrar mitt på sängen med alla kläder på. Själv kan jag inte sova.

Varför? Men för att jag blivit besatt av att hitta Dirty Sanchez, så klart!

Går ut med jämna mellanrum för att se om de är på väg att rumla in i sina rum, men det är tyst som i graven ute i korridorerna. Allt jag vill är ju att få något roligt att skriva om i reportaget alternativt i bloggen. Varför kan jag inte bara få det?!

Det kan ju vara så att de är på efterfest någon annanstans, eller så kanske de har lyckats smyga in på värdshuset och redan sussar sött i sina sängar. Kan faktiskt tänka mig att man sover rätt gott efter att ha fått en gitarr och typ fem lysrör sönderslagna mot skallen.

Men, men... Det är nog bara att ge upp det här. God natt.

Vi fick en privat visning av made in jämtlandbussen. Josefin tyckte musiken var hög och rolig. Nu ska vi till Trillen och se dansband och Dirty Sanchez. Sicken salig blandning.

Livet är härligt när det är saligt. Nya testamentet ligger på sängbordet när vi kommer hem från det galna utelivet. Livet är saligt när det är härligt.

/Jenni

Vi spanar och spejar (Josefin mest) efter Dirty Sanchez, som ju är våra värdshuskamrater. Såhär snygg är hon while doing it. Vem kan säga nej till att dricka svett med en sådan här skönhet? Inte jag!

/Jenni

Snart är det dags för Nöjespatrullen att ge sig ut och börja jobba "på riktigt" - alltså surra med lite härligt folk på Trillen och campingen, kanske dansa lite styrdans (kocken som jobbar här på värdshuset ville att han och jag skulle dansa tillsammans så att alla bybor skulle se det) och hänga i discotältet. Tills dess dricker vi lite kaffe, arbetskamratmyser i dubbelsängen, spanar efter Dirty Sanchez och lyssnar på min nittiotalsplaylist på Spotify (just nu: Babylon Zoo - Spaceman).

Här har ni ett par bilder av det vi fått åskåda idag. En försäljare, som jag, gästbloggarjenni, träffade förra året i Borlänge på Peace and Love. Pratade lite med honom då och han sa att han reser runt i världen och samlar smycken, för att sedan åka runt på olika tillställningar och säljat. Fina smycken har han alltid med sig!

Den andra bilden är från värdshuset där vi bor. De har mycket fina växter. Jag gillar fina växter.

Hejdå från mig!

Dirty Sanchez, som ska uppträda på Trillen i Åsele i kväll, bor här på värdshuset. Än vet vi inte i vilket rum, men det ska minsann jag och Jenni ta reda på lite senare. Ute på parkeringen såg vi i alla fall en av karlarna i deras crew stå och röka, och ser vi honom igen ska vi samla lite mod och prata med honom. Målet för i kväll är att vi och Dirty Sanchez-grabbarna ska dricka lite kiss tillsammans. Eller bara ta en spexig bild där vi alla står tätt omslingrade.

Lite rykande hett skvaller om Dirty Sanchez som vi lyckades snappa upp av personalen i receptionen och köket:

1. De anlände i förmiddags, men ingen vet hur. Kanske red de på varandra.
2. Till lunch åt de... och håll i er nu... lasagne och spaghetti och köttfärssås.
3. Till maten drack de... vatten.
4. Vid lunchen satt de och planerade kvällens framträdande, och de ska tydligen köra "the sweat thing". Dricka varandras svett, alltså.
5. Tydligen ser de farliga ut, men är som artiga och beskedliga lammungar på insidan. Detta enligt personalen.

Så var man i Åsele för tredje året i rad för att leka Nöjespatrull, och det känns alldeles fantastiskt, tackar som frågar!

Har brassat fram längs vägen tillsammans med den ypperliga fotografen och kamraten Jenni Sandström Lindberg, lyssnandes på hennes senaste Tradera-fynd, Flower Power Daze volume 2, och just nu sitter vi på vårt rum och tar det lite lugnt efter en långpromenad på marknaden och en sen lunch här på värdshuset.

En snygg och spexig fotograf.

Hippiemusik i VK-bilen.

Victoria's Secret. Jenni slog till direkt!

Fantastiskt god lunch på värdshuset. Renskav, pressad potatis och lingon. 
Jag råkade dock bränna gommen hela två gånger innan jag insåg
att det är ofräscht och dumt att vara glupsk.

Fin kväll i går. Jag drog med mig Bella (och några av hennes festliga arbetskamrater från sjukhuset) för att se när en gammal kamrat från förr, Mr Pajala, spelade med sin lilla tvåmannaorkester Blågräs på Harrys. Det blev ett par öl i solen, allt var frid och fröjd och jag var full av rackartyg.

Några suddiga bilder från min, Hannas och Sarahs ypperliga tantkväll hemma hos Sarah på Grisbacka. Lite fantastiskt fika, några sköna brudar, hungriga hunden Fido, Allsång på Skansen på teven och lite pyssel. Perfekt. Men vi saknade ärketanten Lovisa!

På den sista bilden har förresten Sarah fått ta över mitt pyssel. Hon är en lugn och harmonisk pysselsjäl, medan jag själv helt saknar tålamod och blir rosenrasande så fort det inte går som jag vill.

Ni som har Västerbottens-Kuriren hemma kanske läste kärleksförklaringen om Blattnicksele där, och annars kanske ni kände av min och Malins förälskelse i Liftarpatrullens blogg, vad vet jag. Hur som helst så var en av de underbara personerna som vi träffade där söta Lena Wallström - ägarinnan av klädbutiken Violas Eftr.

Hon noterade att det lossnat knappar från min prickiga klänning och såg att den var lagad med säkerhetsnålar, och ville genast fixa till detta. Då var vi precis på väg från Blattnicksele, så det fanns ingen tid och dessutom kändes det fel att hon skulle sitta och greja med min halvskabbiga gamla klänning. Då ringde hon i stället upp mig och sa att hon lagt nål, tråd, knappar (helt perfekta, har inte kunnat hitta liknande i Umeå) och två gamla förpackningar med hårnålar i en påse i sin brevlåda. Som tack fick hon tjugo kronor ur vår resekassa (hon ville egentligen inte ha ett enda öre, den raringen).

Min påse från Violas Eftr blir i alla fall perfekt i kväll när vi ska pyssla och titta på allsången hos Sarah, och då ska knapparna på plats. Orkar inte leta fram något av mina bisarra broderier.

Jag har förresten köpt nya, röda skor som jag redan älskar av hela mitt hjärta.

Man får ha dem på vardagsrumsbordet om man vill.

Nu ska dessa skor ta mig till Grisbacka. Adjöken adjö!

Man vet att det är sommar och att man har semester när man väcks klockan sju på morgonen av ljudet från en motorgräsklippare, en motorsåg och typ någon som åker stridsvagn fram och tillbaka på gatan utanför. Tur att jag är en sådan som utan problem kan somna om och sova till klockan ett i alla fall.

Just nu pågår någon slags storstädning här hemma, eftersom jag den senaste tiden vägrat släppa in folk i min bostad och det ju inte kan fortsätta så för evigt. I kväll ska jag hem till Sarah för att ha tantkväll tillsammans med henne och Hanna. Handarbete och hembakat fikabröd framför Allsång på Skansen och sådant där, ni vet. Lär bli fantastiskt.

Först vankas det dock isglasspaus.

Resan med Liftarpatrullen är över, och om ni läst vår blogg vet ni att jag och Malin har haft det helt fantastiskt bra. Nu är det söndag, och det känns som att det är dags att börja uppdatera den här gammblogg'n i stället. Så, nu kör vi.

Har haft en fantastiskt bra helg med lite rosévinsdrickande och en snabb utgång med fröken Wing på fredagen, och sedan grillning i Stöcksjö, rom och cola-drickande och lite cruising med härligt folk på lördagen. Söndagen har spenderats på Nydala slappandes på en filt i solen. Dagen avslutades förresten med att en fågel sket på mig och min tusenkronorsbaddräkt från Sivletto. Sedan, när mitt söndagssällskap varit vänlig nog att hämta ett gäng servetter åt mig, noterade han även att min gylf var öppen och menade på att jag kanske borde stänga den. Jag är en livs levande jävla fars. Borde börja ta betalt av alla som jag umgås med.

Hej, hej.

I morgon förmiddag åker jag och fotograf Malin Grönborg i väg på vår resa mot fjällen, dit vi ska ta oss med endast hundra kronor på fickan. Resan kommer pågå till på fredag, då vi förhoppningsvis fortfarande är i livet och kan påbörja vår färd hem till Umeå igen. Det ska bli oerhört spännande och roligt det här, och jag hoppas att ni följer oss via vår blogg och i papperstidningen varje dag.

KLICKA HÄR, OCH GÖR DET NU BUMS ÖGONABÖJ!

Hej, hej.

Hade verkligen världens bästa kväll i går på Wheels, och det var garanterat min roligaste utekväll det här året. Hängde med världens bästa människor, dansade mig lökig på Bangården, drack bärs och åkte hot rod i den ljusa norrlandsnatten.

Och ja, det är typ bara bilder på mig, så ego är jag. Bilderna har ljuvliga fröken Lovisa tagit.

Hej, hej.

I kväll blev det en sväng förbi härliga Gumboda och härliga Gumbodas countryfestival tillsammans med Anna och Björn från VK som nöjespatrullerade. Cowboyhattarna var många, jag hann drabbas av speldjävulen vid tombolalotteriet (spenderade hela tjugofem kronor på nitlotter), smygfota Brolle när han kramade om en tjej (funderar på att sälja bilden till kvällspressen så att de kan skriva "BROLLE och okänd fjälla FREDAGSMYSTE - Elin Lanto RASAR" på löpen), lyssna på ett par band och titta på folk.

Det var som vanligt folkligt och mysigt, men nalta kyligt om småbenen. Men det är sådant man får ta när man bor i Norrland. Åker i alla fall gärna dit nästa år igen.

Hej, hej.

Innan jag hade postat det senaste blogginlägget hann det ramla in ett sms från Anna där hon frågade om jag ville följa med ut och käka med henne och Robert. Klart jag ville det! Så nu har jag varit på Allstar två dagar i rad. När den här semestern är slut kommer jag att se ut ungefär så här.

Hej, hej.

En bra, men inte så röjig semesterdag. Först pensionsspararmöte med Gunilla på Swedbank (många vuxenpoäng där) och sedan direkt vidare till VK där jag först intervjuades till en artikel som ska gå i lördagstidningen och sedan ägnade en stund åt planerande av nästa veckas spännande jobbresa. På lördag får jag berätta.

När jag precis kommit innanför dörren hemma ringde Anton och frågade om jag ville följa med till Willys och handla, och det ville jag så klart. Det är så härligt att vara vuxen och kunna köpa precis det man är sugen på.

Hej, hej.

I dag har jag sett Twilight tillsammans med Emelie, Camilla, Becker och stans alla småbrudar. Helt okej underhållning, tyckte jag. Fantastisk! tyckte småbrudarna, som tjöt och applåderade efteråt. Vet dock att den inte heter Twilight utan... något annat. Eclipse, kanske? Men i min värld heter de där filmerna Twilight ett, två och tre. Precis som att det även finns Sagan om Ringen ett, två och tre. Ni fattar.

Efter filmen blev det mat, bärs och surr på Allstar, vilket var trevligt och roligt och fint och allt sådant där. Vid niotiden satte jag mig på cykeln och började trampa hemåt. Precis när jag cyklat genom Hagatunneln började det ösregna, och inom loppet av två sekunder kände jag smaken av hårspray från min droppande lugg, hade dyngsura kläder som klistrade sig mot kroppen och såg allmänt misshandlad, psykotisk och skitförbannad ut.

"Aaaah, svensk sommar!"