Om Josefin

Josefin Isaksson är en tjugofyraårig journaliststudent som även jobbar som krönikör och frilansskribent på Västerbottens-Kuriren. Hon lever och frodas i Umeå.

Hon är loppisspringande, fuldansande och rätt härlig, enligt sig själv. Vitskallig och tatuerad, enligt okänd farbror.

Vill man så kan man höra av sig till josefin.isaksson(at)vk.se

Visar inlägg från september 2010

Åh, Umeå!

Åh, Umeå! Det var så himmelens fint att komma hem i går kväll och mötas av världens bästa Anna och Robert på flygplatsen som meddelade att de hade saknat mig och dessutom hade handlat en kasse med frukostmat åt mig. Lika fint var det att komma hem till läggan och få hänga med Stiegler och käka korv med bröd ståendes i köket och visa upp alla klänningar som jag köpt.

På tal om klänningar så köpte jag fem stycken bara i går. Vill inte tala om vad kalaset gick på, men man kan säga att det var så pass mycket att jag fick tjugo procents rabatt, en Daisy Dapper-mugg, tre skärp och en kram på köpet. Älskar Daisy Dapper, det är världens bästa affär med världens trevligaste personal.

Klänningen nedan har jag på mig i dag. Tjusig, eller hur?

 

Saker som bara händer i Stockholm

Man knallar fram längs Katarina Bangata i strålande solsken när en välklädd man med uppspärrade ögon plötsligt pekar på en och skriker:

"DU! I dagens Sverige vet jag att DU behöver lite sperma i dig!"

Söndag i Stockholm

Jag har sprungit på loppisar, handlat underkläder och ätit lunch med Johanna i Vällingby.

Jag har varit nere i det gamla lagret på Johannas jobb och velat ha typ allt jag såg.

Jag har varit lite sned och svartvit i pappas badrum.

Jag har hängt med två fina gamla kompisar...

... och ätit mat och blommor med dem på Koh Phangan.

"Du kan snart skapa ett helt album på Facebook som bara
består av bilder på mig när jag äter olika saker."

Vi drack drinkar och öl också.

Dikalv'n!

Sedan delade vi på en efterrätt.

~*ÄnNu En BiLd TiLl FaCeBoOk-AlBuMeT*~

Vi pimpade Johanna.

Fina, fina kompisar! Ni är bäst och jag älskar er mest.

Mitt möte med Ponny Hästman

Ramlade in hemma hos min pappa på Södermalm strax efter klockan två i eftermiddags, och ägnade sedan några timmar åt att titta på skräptelevision på trean samt åt att tantlura. Klockan åtta skrapade jag mig dock upp ur soffan och gick och mötte upp bästa och finaste Johanna på Medborgarplatsen, och sedan gick vi och handlade ostar som doftade get och blomkål, några geggor, lite bröd och ett sexpack folköl och bänkade oss i soffan.

Nu är vi mätta och belåtna och peppade på att bli lite myskåta framför Jarhead med Jake Gyllenhaal, så vi ska väl göra det. Därefter ska vi somna i en hög på soffan, min vän och jag.

På vägen hem matade jag Ponny Hästman med havre. Åh, så smaskigt!

Väl hemma hos pappa matade jag Johanna med getost och honung. 
Åh, så smaskigt!

Nu åker jag till Stockholm

 

Hej då!

VK Weekend

I dag var det premiär för helt fantastiska VK Weekend. Lättsam, rolig, skön och trevlig helgläsning på stiligt redigerade sidor. Dessutom pryds förstasidan av en viss blond skribent som skrattar gott och inte riktigt ser ut att ha alla hästar i hagen samtidigt som hon testar fullkontaktsporten roller derby tillsammans med de svincoola och snygga tjejerna i Ume Radical Rollers.

Foto: Malin Grönborg

Man ba: ja, jag har det bästa jobbet i hela världen, se bara hur glad
jag är över det att jag skrattar tills ögonen blir till små streck, liksom.

Norrlandslycka

Lycka för en norrlandstös är att helt plötsligt bara boka en tur- och returbiljett till Stockholm mellan lördag och tisdag för att tokhandla kläder och skor, äta middag och dricka bärs på Koh Phangan med fina kompisar och träffa bästa pappaskatten och Anna.

Angående kläder håller jag förresten tummar och tår för att
någon av dessa klänningar från Daisy Dapper ska passa.

 

 

Bättre och bättre dag för dag

Min hals-aids blev otroligt mycket bättre av Mary Kay-krämen som Lovisa rekommenderade (jag vet ju egentligen att den där geggan är hur bra som helst, ni skulle bara veta vilket underverk den har gjort med mina efter sommaren-äckliga fötter), så det var så klart bara jag som inte hade något tålamod som vanligt. Detta, och det faktum att Anton skickade ett sms i går om att han redan hade köpt en julklapp åt mig, att jag vann en fin klänning på Tradera och att jobbet gick som en dans bidrog till att gårdagen var helt tåpp'n. Ett litet minus var bara att jag blev illamående på eftermiddagen, fick spaghettiben och fick tvinga mamma att skjutsa hem mig från jobbet en timme tidigare. Men det blev bra till slut, och jag kunde sedan spendera kvällen med Sebastian som i vanlig ordning var väldigt rolig, charmerande och dansant innan han somnade sött på min soffa.

Just nu borde jag egentligen inte blogga, utan godkänna Lokus-annonser och skicka korrektur på bröllopsannonser, så okej då, jag gör väl det då.

 

I stället för en hals

Var ute en sväng på lunchen i det ljuvliga vädret och sitter nu med ett par dyngsura sidenballerinor på fötterna som luktar bläkas och försöker torka dem med hjälp av min värmefläkt som låter som en jetmotor under skrivbordet.  Dessutom försöker jag gömma mig i en stor leopardsjal, eftersom jag fått någon slags aids-fläck på halsen så att det känns som att mitt huvud vilar på en granstam. Lovisa var förbi här i går och lämnade några Mary Kay-produkter som jag beställt och försökte då övertyga mig om att en tub med Mary Kay-gegga som jag råkar ha hemma hjälper mot just hals-aids, men hur mycket jag än kletar på så förblir min hals torr som fnöske och jag går mest runt och är kladdig och luktar bikupa. Vad beror det här på? Åh!

 



 

I övrigt är dagen hur bra som helst, tackar som frågar.

Hälsningar,
Drottningen av paint

 

Gud vilken dålig dag

Det blåser jävligt kallt i Sverige i dag, och det känns oroväckande, ofattbart, pinsamt, hemskt och fruktansvärt frustrerande. Lisa meddelade just via sms att det vankas demonstration mot högern och extremhögern på Rådhustorget klockan fem (partipolitiskt obundet), så gå gärna dit om ni vill och kan.

Själv jobbar jag till klockan fem, men har längtat så mycket efter hemmets stilla vrå sedan klockan ett att det värkt konstant i lillhjärtat. Gud vilken dålig dag det här är.

Händelserik vecka

Alltså, det var inte riktigt meningen att jag skulle ta en veckas paus från bloggen. Det råkade bara bli så, och jag antar att det beror på att jag haft andra saker för mig som känts både roligare och viktigare.

Till exempel har jag jobbat både på kontoret och skrivit ett reportage om ett gäng ascoola brudar som ni kan läsa till helgen. Stiegler har som vanligt kommit med fina, men lätt störda, presenter också - som den trevliga reklamationslappen och den tjusiga teckningen nedan, till exempel.

 

I veckan har även min ljuvliga mamma tittat förbi med presenter från Tur och Retur i Vännäs. De hade fått in ett lager med gamla nylonstrumpor och hon köpte allihop. Jag fick förresten även en genomskinlig regnkappa i plast från sextiotalet. Den kommer jag inte att använda förutom när jag ska sexa mig och ofreda folk i oväder.

 

I går var jag på en sjukt bra, men lite hemlig, loppis på Sofiehem tillsammans med Anna och Elin. Jag kom hem med en handväska, en skål (inte märkt, men det gör ingenting) och en trälåda. Nöjd, nöjd, nöjd!

 

Förutom allt detta har jag mest hängt med Stiegler och haft det fina fisken. Tittat på film, gjort varma mackor och hemlagad pizza med de trattkantareller som jag köpt av en kollegas mamma, blivit bjuden på pannkaksfrukost samt fikat och skvallrat med min frisör tillika vän söta fröken Wing.

Och just det. Röstat har jag förstås också gjort.

 

Forts. turbrud

I går köpte jag fyra nya lotter för min Triss-vinst och vann tvåhundratjugofem kronor till. Stoppade en hundring i bh:n och köpte lotter för resten. Vann hundra kronor på två av dem. Nästa gång blir jag miljonär och drar i väg på en glassig resa till söderns land. Till en varm och solig strand. Surfar över vågorna som tar mig in till land. Där flickorna dom dansar hula hula natten lång. Och i takt med vindens melodi sjunger jag en sång. I mitt eget...

 

Annars då? Jo, bra, tackar som frågar. Har haft en väldigt trevlig helg. Natten mot lördag delade jag, för andra helgen i rad, ut tidningar tillsammans med Stiegler. Kom hem vid sextiden, tittade på Teletubbies för första gången någonsin (fruktansvärt men fascinerande), drönade i sängen med VK och VF, tantlurade och cyklade in till stan för att köpa en födelsedagspresent åt Anton, som fyllde trettiofem i lördags. På kvällen fick jag ett ryck och kombinerade två livsstilar - stökig ungdom/husmoder - och drack en öl samtidigt som jag bakade bullar. Sedan tittade Stiegler förbi och jag släpade med honom på inflyttningsfest hos Anna och Robert, där även Antons födelsedag firades, och drack ett par öl till och överlämnade Antons present. Han fick ett Irish coffee-kit bestående av snordyr whiskey, ett paket kaffe, spraygrädde och farinsocker. Roligt tyckte jag och Anton, upprörande tyckte Robert (som inte gillar tanken på att göra Irish coffee på fin-whiskey).

Turbrud

Heikki Vesa skriver nästan varje dag att jag inte ska spela. Det har jag inte heller gjort på säkert två år i alla fall. Men så en dag för ett par veckor sedan köpte jag en trisslott och vann femtio kronor. Därefter köpte jag två nya trisslotter, och vann femtio kronor igen. Lät min vinnarlott mogna och bli lite kantstött i väskan ett tag, och nyss när jag var på ÖB med Stiegler köpte jag två Trisslotter till. Om jag vann? Men duh, klart jag gjorde det! Hundra kronor.

Helvete vad jag ska unna mig i helgen. En nötmix till ölen på Pipes, kanske? 

 

Med vänlig hälsning,

Josefin "La dolce fucking vita" Isaksson

Jag har blivit med...

...ny cykel och är så himmelens glad och lycklig att jag slår nakenkullerbyttor och dansar en vild och småstekig dans i vardagsrummet till den här låten.

Sedan Gretus Christ Superstar (min förra cykel som jag fick i present av min gammelfaster) blev stulen förra hösten så har jag cyklat omkring på morsans rosa åttiotalsskräpcykel som fått min rygg att se ut som en parentes. Men så i morse såg min arbetskamrat Victoria en annons om cykeln nedan och tyckte att jag skulle ringa på den, vilket jag (efter lite övertalning) också gjorde. För någon timme sedan, efter att jag käkat fantastisk mat på Bistro Le Garage med Anna, Robert och Anton, fick jag skjuts upp till Tomtebo. Två och ett halvt tusen spänn och en ljuvlig cykeltur senare står nu min nya cykel parkerad utanför mitt hus.

Älskar den av hela mitt hjärta. Nu ska den bara få ett namn så är allt perfekt sedan. Några förslag?

Het tjej med defekter

Visst är jag het som tecknad? Det är min vän Camilla som har ritat, och trots att hon inte är färdig med bilden så gav hon mig tillåtelse att lägga upp den i bloggen.

Jag har förresten rätt stort huvud på den, men det har jag i verkligheten också, så det är ju perfekt. Precis som mina långa orangutangarmar och min gamnacke finns även storskall’n med på listan över alla mina defekter som jag varken vill eller kan göra något åt.

 

 

Två samtal till Josipin

Jag: - Privatmarknad, Josefin.
Man: - Ja, hej, jag ringer för min mammas räkning. Jag ringde för några veckor sedan också och pratade med en jättetrevlig kvinna, det kanske var du?
Jag: - Det vet jag faktiskt inte, vi är ändå några stycken som jobbar här.
Man: - Jaha, ja, hon hade då kommit en halvtimme för sent till jobbet och var helt flåsig när jag pratade med henne.
Jag: - Jaha, okej, men då var det ju mig du pratade med i alla fall…

”Tåpp’n!”
 
En annan man: - Ska jag maila direkt till dig?
Jag: - Ja, det kan du göra. Skicka bara till josefin.isaksson@vk.se så ordnar jag det.
En annan man: - Okej, Josefin. J-O-S-I-P-I-N? Stavas det så?

Att filéa en binda

Åh, vilken värdelös tisdag. Det enda bra var att den avslutades med att jag pratade med världens bästa, roligaste och snyggaste lyssnare/konstnärssjäl/vän/mini-party-paj-ätare Johanna, som bland annat berättade om hur hon matat sin bokhylla i helgen, när hon egentligen skulle säga att hon botat sin bakfylla. På vilket sätt minns jag inte.

En annan bra grej var att jag kom på hur man tar bort nagellack när man inte har bomull eller bomullsrondeller hemma, och tycker att det är en dålig idé att använda sig av dasspapper. Man filéar bara en binda och använder innandömet i den. Häpp! sa trollkarlen.

Borde ha sovit för länge sedan, och kanske framförallt med tanke på att jag varit uppe sedan tio i sex i morse eftersom jag var och tränade innan jobbet (det gick jättedåligt, om någon undrar). Sova ska jag dock göra snart, så fort jag bara kikat färdigt på flygbiljetter. Ett miljöombyte inom en snar framtid vore väldigt trevligt, tänker jag. Och det vore himmelens trevligt att åka till just Johanna och kanske mata hennes bokhylla.

Lite pinsamt ändå

Fan vad jag önskar att jag kunde spela mina allra bästa dansbandsfavoriter på högsta volym just nu. Det skulle kännas så mycket lättare att ta tag i städningen då, tänker jag. Visserligen är det väl ingen som hindrar mig, men det skulle, av någon anledning, ändå kännas lite pinsamt att få en dörrutskällning av grannarna för att man sprängde högtalarna med exempelvis den här kramgoa biten.

Ska lyssna på något annat på högsta volym i stället medan jag slänger in tvätt i tvättmaskinen, renbäddar min säng och tar hand om mitt vidriga kök. Sedan snabbpromenad. Sedan Idol. Sedan tack och god natt.

Att vara sämst i hela världen

Vet ni vad jag kom på tidigare i dag? Jag har fan inte betalat hyran och mina räkningar för den här månaden. Helt sjukt ju! Det har aldrig hänt tidigare. Känner mig ungefär sämst i hela världen, och den enda förklaring jag har är att jag blev senildement i samma stund som jag fyllde tjugotvå och ett halvt.

Mina helgplaner hittills:

- Betala hyran och mina räkningar.
- Vakta Anna och Roberts kelsjuka katt Sally.
- Dela ut tidningar tillsammans med Stiegler på hans distrikt Väst på stan, iförd min nya XXL-fleecetröja från Svensk Morgondistribution.
- Testa att åka rullskridskor till ett reportage.
- Inte slå ihjäl mig while doing it.

Sedan blir det kanske öl, eller kanske bio. Jag vet inte så noga.

 

Årets VIP-gala

I våras ramlade det in en förfrågan om att delta i VIP-utmaningen. Eftersom jag inte hade möjlighet att vara med förra året, tycker att Öppen Gemenskap gör ett helt fantastiskt jobb och jag dessutom är en impulsiv person som är allmänt peppad på det mesta så tackade jag ja direkt. Sedan har jag laddat hela sommaren inför dygnet då jag skulle driva omkring i Umeå centrum utan pengar och mat och samla in pengar till en sjukt bra grej.

 

I måndags, när jag låg hemma i min dunderförkylning, ringde Erika Åberg för att prata med mig om VIP-utmaningen, och allt var frid och fröjd tills det visade sig att jag missat helt på dagen. Jag hade helt enkelt läst fel där i våras och troddde att utmaningen skulle pågå mellan lördag och söndag, när den i själva verket startade i dag, fredag, klockan tio på morgonen. Då var det för sent att få ledigt från Privatmarknad, och jag var tvungen att dra mig ur. Pinsamt och jättetråkigt, så klart.

Skänka pengar tänker jag göra i alla fall. Släng i väg ett sms ni också och skänk lite pengar till Öppen Gemenskap genom att skicka ett sms
till nummer 72550 med något av nedanstående meddelanden:

vipgalan 20 kostar 20 kr + ev. trafikavgift
vipgalan 50 kostar 50 kr + ev. trafikavgift
vipgalan 100 kostar 100 kr + ev. trafikavgift
vipgalan 150 kostar 150 kr + ev. trafikavgift
vipgalan 200 kostar 200 kr + ev. trafikavgift

Har ni lust tycker jag även att ni ska rösta på Backen Gospel i körkampen, som min fina arbetskamrat Lena är med i. Det gör ni genom att sms:a koden vipgalan backen till nummer 72550.

En mycket händelserik dag

Har spenderat kvalitetstid med mig själv sedan jag kom hem från jobbet, vilket innebär att jag har tantlurat, slevat i mig tetrasoppa, läst  samt legat och stirrat på teven utan att ha något ljud på. Sedan har jag även hunnit med ett hemskt och jobbigt telefonsamtal, men även ett väldigt fint telefonsamtal. Livet är märkligt ändå.

 

På jobbet hände bland annat följande:

Jag kramade Snowie.

 

Jag dödade Snowie.

 

Jag lyckades plötsligt få den moderna radion på mitt skrivbord att börja fungera igen. Det har den inte gjort sedan jag kom tillbaka från semestern i mitten av juli, så nu tänker jag aldrig mer stänga av den igen. Tänker lyssna på Chans till romans på Mix Megapol tills jag dör.

Dagens workout

I går kväll letade jag fram alla träningskläder och ställde klockan på tjugo över fem för att hinna till gymmet innan jobbet. När jag sedan vaknade av en hostattack klockan halv sex bestämde jag mig för att vänta i ytterligare några dagar innan jag börjar göra mig av med mina uteserveringskilon. Men vet ni, jag har fått röra lite på mig i dag i alla fall. Först när jag visade Stiegler två av mina bästa glädjeskutt* inne på distributionen, och sedan för att en stackars skrikande kvinna inte fått sin tidning.

Hon: "EXAKT HUR MÅNGA METER ÄR DET IN TILL DISTRIBUTIONEN?!”

Jag: ”Oj, ingen aning, men jag går gärna dit och hör vad som kan ha hänt och återkommer till dig sen.”

Hon: ”Jag väntar i luren medan du SPRINGER dit och frågar VAD FAN DET ÄR FRÅGAN OM!”

Så ja, det var minsann bara att galoppera i väg.
 
 
 
 

* Detta är ett exempel på ett glädjeskutt. Kanske är det mitt bästa någonsin, till och med. Hoppade gjorde jag i underbara Björksele i början av juli. Min fina liftarpatrullskompis Malin Grönborg tog bilden.

Vardagsberikning

Är krasslig och hängig fortfarande, och är därför även ganska oinspirerad, trist och vimsig.  Men snart är klockan fem och då får jag gå hem.

Rim! Hoho!
 
I kväll vankas det onsdagsmiddag på Tapas med lirarna nedan. Vardagsberikning när det är som bäst.