Bredvid oss finns en naken juicebar. Eller de är inte direkt nakna. Det kanske bara gillar naket.

Vilken fantastisk dag. Jag och Viktor vaknade sönderkokta, som nylekta blötdjur, av svett och bestämde oss för att vara göra något vuxet av denna kokande dag. Så vi tog pendeltåget, tvärbanan och bussen till IKEA. Kära IKEA. Jag sprang runt som en nykläckt bebis och skrek av glädje. Allt var så billigt. Maten var så god. Sofforna så sköna.

Så vi handlade toaborste, slickepott, fem handdukar 2 kr/st, en picknickfilt och annat billigt skit samt några randomsaker för 5 kr som vi absolut aldrig kommer ha användning av.

Vi var även på ett outletkvarter. Viktor gick lös på Acne och jag stod förvirrad och svettig inne i omklädningsrummet och kunde inte förstå hur man skulle ta på sig en klänning. Märkeskläder blev för mycket för mig så jag slet på mig min blommiga secondhandklänning från Berlin och luktade inte alls lika nytt som Viktor gjorde.

Sedan däckade jag av utmattning på pendeltåget, tvärbanan och bussen hem. Nu åt vi tacos för tredje dagen i rad och jag ska använda vår slickepott för att suga ut det sista av guacamolen.

Jag sitter på min nakna bleka finnig röv och glider sakta men säkert av stolen. Min röv odlar finne efter finne. Det är väl nu blivit pubertal antar jag. Jag har varit naken, halvnaken, helnaken och småttnaken sedan jag anlände hem igår. Det är ju fasiken bastu här. Hur har ni kunnat överleva? I Berlin däremot hade vi skugga och moln. Jag älskar skugga och moln. Mina barn ska heta Skugga, Moln och Höst enkom för att hedra svalka. Och om jag får en ful unge jag inte kommer så bra överens med ska den få heta Vinter. Jag gillar inte vintern eller sommaren eller våren. Bara hösten. Därför ska jag sitta och odla mer finnar och glida av min stol fler veckor tills det blir höst.

Nu ska jag väcka Viktor. Han har däckat av värmen. Han behöver duscha. Det syns. Hans näsa är blank av svett. Jag går och torkar av den då och då. Vill inte svetta ner soffan.

Hej. Igor var vi po en vampyrklubb. Vi blev sminkade som vampyrer och shotade jagermeister. Nu har vi tryckt i oss hamburgare och ska snart leka kulturella. Kolla berlinmuren, en gammal biograf och kopa riktiga skor till Olsson. Ni forstor hon har rejela skavsor. Hon er inte lika smart som jag. HEH. Jag luktar skunk och vi bor i ett rum med fyra schweiziska gossar. De er snella och tycker att vi er svenska partypinglor. Hejdo. Imorgon kommer vi hem.

Olsson helsar.

Hej jag har en kompis!! Och hon är här! I Stockholm! I vår lägenhet! Party! Vi dricker vin. Och cider. Och öl. Och spelar kort. Och snart åker vi. Berlin By Night! Vi ska gå på gayclub och ragga brudar. Hejdå. Ses på söndag.

Sanna sa att jag har vattnat dem för mycket. Gillar inte blommor vatten längre eller? Är det något nytt, något modernt? Jäkla skit. Ska aldrig köpa blommor i hela mitt liv. Kräsna jävlar.

Fan vad jag hatar mögel. Det är snuskigt. Jag vill spy när jag ser mögel. Får ångestattacker. Kan inte andas. Vill brännas till Hades. Som nu. Mina fina midsommarblommor. Skulle bara ge dem lite nytt vatten. Sköta om dem. Pussa på dem. Prata med dem. Men nu. MÖGEL! Vem fan vill pussa en möglig blomma? Vem fan vill vattna en möglig blomma? De borde förintas. De där jäkla mögliga blommorna. Snusk. Snusk är vad det är.

Aaaaaaah vilken nice morgon. Viktor försov sig, skyllde på mig (för att jag ville ligga och kramas när han skulle upp vilket ledde till att vi slumrade om), han sprang iväg och jag låg ensam kvar och gosade för mig själv. Läste Rocky efter Rocky, åt pannkakor, tog en snus, lyssnade på gamla sommarpratare, smsade Olsson då och då och pillade lite på min stjärtfinne. Sedan kom jag på att Olsson kommer ju ikväll och då måste lägenheten se anständig ut. Alltså bort med syltfläckar, gamla underkläder och stinkande disk och fram med solsken.

Förresten. Är ni inte det minsta nyfiken över hur det gick på min arbetsintervju igår? Pfff.

Idag har jag vandrat runt i flera timmar och odlat skavsår och svettlökar. Har absolut ingen bananing om vad jag ska göra om dagarna. Det är helt blankt. Nu ska jag iaf smeta på mig mer läppstift. Deodoranta armhålorna. Pudra fejan och pallra mig iväg till en arbetsintervju som barnskötare.

Viktor försöker sova. Han ska upp 6. Jag försöker vara tyst. Han vänder och vrider på sig. Ber mig släcka lampa efter lampa. Snart kommer han tvinga mig att också sova. Men jag vill inte vakna 6 och sedan klampa runt som ett UFO hela dagen. Nu suckar han högt. Nu gäspar han ännu högre. Kanske bäst att jag lägger mig då. Undra om jag får tända en lampa för att läsa Rocky? Man vet som aldrig. Han kanske suckar.

Sanna och jag. Härliga tider.

Å. Det kryper i kroppen. Jag är så kompissjuk. Herregud. Vill ha en kompis att snickesnacka med. En kompis att spela spel med. En kompis att fnissa med. VAR ÄR NI??..... I Umeå såklart. Men i Stockholm då? Finns det inga kompisar här? Jag går desperat runt och hejar på alla mina nya grannar. Ingen hejar tillbaka. VARFÖR HEJAR MAN INTE I STOCKHOLM? Det är så enkelt. Försöker också göra Viktor till min kompis. Jag dunkar honom i ryggen. Petar honom i näsan. Kallar honom för bög och garvar sedan. Jätteknäppa fasoner men jag känner mig knäpp.

Såg två tjejer i min ålder idag. De bor bara i huset bredvid. Deras hund sprang fram och hälsade på mig där jag satt på trappan. Jag sa 'söt hund' och fnissade snuskigt. De sa 'tack' och gick snabbt därifrån. Mina chanser där är alltså förstörda efter mitt perversa skratt. Rackarns. Men... Finns det inte typ någon slags hemsida där man kan söka vänner? Typ matchmakingfriends.com? Snälla. Säg att det finns det.

Jag var väl sisådär sju år. En äldre tjej på nio stod inne på toaletten. Utanför en lång kö. Blev nyfiken. Tog en plats i kön. En och en blev inkallad. Min tur. Jag går in. Hon drar ner byxorna. Sedan trosorna. En stor fet blemma lyser på stjärten. Det var allt. Jag går ut. Nästa går in. Tre år senare var hennes ansikte fullt av underjordsfinnar men ingen stod i kö längre för att få se.

Anledningen varför jag kom att tänka på detta är för att en stor röd finne dunkar på min röv idag. Jag kan inte sitta. Inte ligga. Inte gå. Den förstör.

Vaknar sent. Lyssnar på Tomas Ledins sommarprat. Minns när jag och pappa var på hans konsert på Gotland. Det var roligt. Minns att jag alltid hatat sommarpratare när mamma lyssnat på dem. Minns att de pratar oerhört sakta. Minns att det pirrar i kroppen. Men idag är det bra. Som mysigt. Jag börjar bli vuxen.

Vi upptäcker damm. Nyser. Börjar städa. Dammsuger soffan, listerna, golvet, badrummet. Viktor diskar, skurar. Jag upptäcker smuts på smuts. Snart tvättid. Städdag.

Under midsommar gick jag och Viktor ut ur lägenheten. Vi kollade på båtar i hamnen. Åt vår picknick. Sågade därefter mackorna jag gjorde och hamnade tillslut på ett café i Gamla Stan. Sedan gick vi hem. Gjorde egen potatissallad. Åt äntligen vår billiga fläskfilé vi snott av pensionärerna. Drack vin. Drack öl. Försökte bli salongis. Funkade inte. Och det hela slutade med att jag grät krokodiltårar över min onda käke och grät ut på Viktors mage.

Idag har vi spelat kort hela långa dagen. Vi har också lekt bakfulla, eftersom vi antar att varenda en är det idag så varför inte vi också? Därför tryckte vi i oss maränger. Choklad. Hamburgare från max. Vatten. Fett. Mer vätska. Mer fett. Och så höll det på tills Viktor vann varenda spel vi spelade och det helt enkelt inte var roligt längre.

Att arbeta igår var till och från faktiskt väldigt roligt. Som när en man öste lovord över min tatuering. Men speciellt då en brutta böjer sig fram och frågar om jag bloggar på Vk.se. Jag blir generad och säger att det stämmer. Hon är från Umeå. Som jag. Men hon bor i Stockholm nu. Som jag. Jag blir rörd. Det finns andra som jag där ute. Och hon hade en vän. Och hon storhandlade för flera tusen och jag fantiserade om att hon var på väg mot en stuga. Jag såg hopp. Jag ville klänga mig fast vid henne och mumla minnen om Umeå. Men det gjorde jag inte, såklart. Det hade ju varit fruktansvärt desperat gjort av mig.

Nu ska jag och Viktor ut på picknick och leta sevärdheter i Hammarby Sjöstad.

Varför ska man skölja riset innan man kokar det? Varför? Varför? Varför? Det står ingenstans på paketet varför. De antar bara att man ska göra som de säger. Men icket. Inte jag. Jag är en rebell. Jag sköljer banne mig inte något jäkla ris innan jag får en förklaring till varför.

I Stockholm kostar röda vinbär 29.90 kronor. 100 gram blåbär kostar 39.90 kronor. 100 gram lingon kostar 39.90. Jag skrattade gott ett tag där på Ica. Sedan blev jag ledsen i ögat och saknade Umeå med alla skogsbär som inte kostar mer än nackspärr och insektsattacker.

Jag saknar bebisen. Han är söt. Vi brukade gå till ankdammen på Mariehem och mata fåglarna. Fåglarna skrek och var knäppa i huvudet. Men bebisen njöt. Hela tiden. Och han är så söt. Sist vi var där, två dagar innan jag flyttade, stod jag och tog kort på bebisen och fåglarna. Då kommer en kvinna fram. Hon frågar om hon ska ta kort på mig och bebisen tillsammans. Jag tackar nej, säger att det räcker med kort på bara bebisen. Hon insisterar. Jag insisterar motsatsen. Hon fortsätter tjata. 'Herregud', tänker jag. 'Ge upp. Köp en egen kamera'. (Får nämligen knäppa känslor av att hon ska springa iväg med min kamera.) Då säger hon att jag har en söt dotter. 'DET ÄR EN POJKE', skriker jag nästan. Ni förstår, kvinnan börjar bli dryg. Och bebisen är ju en söt pojke. Och jag ser väl inte ut som en mamma??? Hon frågar ännu en gång om hon inte får fotografera oss. Jag fräser nej och kutar iväg med bebisen under armen.

Folk är knäppa. Först ville hon sno min kamera. Men när inte det gick ville hon ta bebisen.

Jag åt guacamole till middag. Och vin. Ett stort glas med kallt vitt vin i. Har legat och läst John Ajvide Lindqvists novellsamling Pappersväggar och reseguiden Upptäck Berlin från Aftonbladet jag köpte en drömmande dag som passar bra nu.

Det var tänkt att Viktor skulle ut och partaja efter arbetet med hans nya vänner (Viktor har nya vänner, inte jag) men det blev inställt. Är jag dum om jag blev glad, lycklig, ivrig? Vill inte vara ensam. Sju timmar av ensamhet räcker tänker jag. Hade nästan tänkt tanken att gå på bio ensam ikväll. Usch. Fy. Då har det nästan gått för långt. Måste få en vän.

Olsson och jag

När jag vaknade fick jag en uppenbarelse. Nästa vecka är jag nämligen ledig. Helt ledig. Knäppt eftersom jag just börjat på Ica. Men ändå, helt ledig. Och jag tänker minsann inte sitta hemma som en husfru med maten redo när Viktor anländer från sitt jobb och därefter fråga honom om hur hans dag varit då jag inte gjort annat än att skura toan, tvätta och bakat bröd. Nej nej nej. Sådant får inte ske. Så jag smeesade Olsson det fortaste jag kunde. Och nu åker vi till Berlin nästa vecka. Hon och jag. Onsdag till söndag.

Och idag under min lediga dag har jag letat nya kompisar då Viktor och Anna arbetar som töntar. Jag har tyvärr inte funnit någon men jag har köpt en knallgul knäpp klänning och en fin bricka. Det är sol och nu ska jag dricka vin och skriva ner små tankar på Word.

Viktor såg mig arbeta idag. Han sa att jag såg ut som en nallebjörn i mina flätor, röda läppar och fyrkantiga skjorta med en sjal. ('Glöm inte sjalen. Sjalen är viktig')

Han lämnade mig min tonfisksallad med ett leende. Jag hade hittat en superb hylla, där pensionärerna hänger, med halva priset-kött. Så jag guidade honom till lammkött för 17 kronor och fläskfilé för 29 kronor. Vi ska äta lammkött ikväll. Och ost. Och fläskfilé. Och skagenröra. Och tunnbröd. Och avokado.

Nej där överdrev jag. Vill bara skryta över allt vi handlat.

Vet ni vad jag och Viktor har gjort. Hehehehe. Köpt ost. Hehehe. Lyx.

Gudarns rike. Det har jag ju glömt nämna. Vet ni vad jag fick i studentpresent. En symaskin. Jajjemensan. Jag trodde inte det var sant. Jag sa 'neheee' och 'vaaa' och 'neeeheee' och 'taaack' och 'nii skojar' och så höll det på. Utöver det fick jag en matberedare, en mixer, vinglas, stig lindberg-kopp och annat utomordentligt som jag inte vågat önska på.

Allt jag behöver nu är en alldeles egen oinredd lägenhet.
Mamma. Pappa. Det önskar jag mig när jag går i pension.

Jag och Sanna innan balen

Gick upp i gryningen och arbetade på Ica till 15. Jag hatade det. Kände mig löjlig i min blåa skjorta och bruna sjal. Stockholmare förstod inte ett ord av vad jag sa. Antingen var de döva. Jag mumlade eller så har vi två helt olika språk.

Nu har jag dammsugit lägenheten. Smsat med mamma som är i Mallorca. Läst noveller. Skrivit noveller. Dammtorkat. Dragit upp persiennerna. Lyssnat på Frida Hyvönen, Emil Jensen och Annika Norlin samtidigt som jag mekat ihop en tonfisksallad. Nu väntas bara Viktor som arbetat på Game Stop hela långa dagen.

Internet är ju astråkigt. Finns inte ett bajs att kolla på. Vem fan kom på Internet? Helkasst.

Förlåt.... är lite darrig inför att börja arbeta imorgon. Jag vill banne mig inte arbeta på Ica. Vill inte. Måste söka nya jobb. Men hur ska det gå när Internet suger och jag inte förstår något? Och varför är google sämst. Internet suger. Google suger.

Jag släppte tatueringsbomben för mamma i ett desperat sms. Hon svarade bara 'busunge, puss'. Mamma är cool, eller så lekte hon cool.

Ikväll har jag och Viktor letat oss till Annas lägenhet. Där har vi ätit guacamole och tacochips och smuttat på vin. Vi introducerade Anna för Emil Jensen och lämnade henne därefter med Emils underbara texter. Han borde hela världen lyssna på. Vettig snubbe det där.

Är lite orolig över hur jag annars ska fördriva dagarna. När Viktor arbetar heltid. Anna med sin käresta. Men jag då? Ska jag ruttna i en lägenhet vid Hammarby Sjöstad fullt av mördarsniglar utanför och då och då pallra mig till ICAbutiken 1 minut bort?

Kommer jag sitta ensam och glugga på den jäkla fula Arnold Schwarzenegger-affischen som hänger på väggen? Den hänger kvar av han vi hyr lägenheten av men Viktor vägrar ta ned den. Han tycker Arnold är cool. Hur kan man tycka det? Jäkla skitnonsens. Men Viktor diskar så snällt utan att klaga dag och natt så jag får väl ge med mig.

'It's nothing personal', som Arnold säger.

Jag älskar gräddtårta med jordgubbar. Nej, jag avgudar gräddtårta med jordgubbar. Det är dock helt jäkla vansinnigt att man måste fira något för att få äta tårta. Man måste fylla år. Man måste få ett makalöst jobb. Gå i pension eller så måste man vara en kvinna med barn för att kunna fira morsdag. Men jag är inte pjåkig på att finna en anledning att baka en tårta. Det kan vara allt från att ha köpt en ny fabulös klänning värd att firas till att fira sitt gamla marsvins, från yngre år, födelsedag. Denna dag vet jag inte riktigt varför jag äter tårta. Kanske är det flytten eller tatueringen. Viktor sa att vi kan fira flytten idag och tatueringen imorgon. Åå. Var inte det vackert?

Jag kladdar. Viktor diskar.

Hur berättar man sådant här för sin käre mor?

Hängde på låset till Stockholms butiker. Trampade in. Färgade håret lite ljusare bara för att. Anna kom. Viktor kom. Vi åt en macka inne i PUB. Stockholm regnar fortfarande. Vi trampade vidare. Förbi en tatueringsstudio. Jag sa 'Ja, dit ska jag in'. Fick en tid på bumsen. Tatuerade in en blomma på min handled. Kände mig snuskigt cool, hard core, punkig och allt annat häftigt man kan vara med en tatuering. Och nu ska jag och Viktor baka en tårta.

Ny stad. Ny hårfärg. Ny kroppsmålning. Nya möjligheter. Tadaam.

min studentklänning hänger här med rödvinsfläckar

Stockholm är kyligt och regnigt. Viktor sover. Petar på honom då och då. Han pressa fram ett leende. Det är allt. Vi har ätit ris sedan vi kom hit och igår lyxade vi till det med en bönburk på sidan om. Men nu är våra kokböcker uppackade så då hoppas jag på (andra) bullar.

Nu ska jag smsa Anna i hopp om att hon är vaken och vill ut och leka rutinerad med mig.

Jag tog ju studenten som sagt i onsdags. Det var kung.

Viktor diskar och bäddar sängen i samma veva. Jag sitter och gluggar samtidigt som jag suger på en flourtablett. Jag gör med andra ord ingenting. Skyller på att jag är trött. Knäppt av mig. Det är väl Viktor också såklart. Så jag låtsas kolla mailen. Hummar högt då och då. Säger Ahaaa. Och Hehehe. Och, nej det var bara en jobbgrej.

Nu är han klar. Bra. Då kan jag lägga mig.

Igår tog jag studenten och idag bor jag i Stockholm. Jag har just dekorerat klart lägenheten och fyllt väggar och hyllor med mina kläder. Viktor kokar ris och imorgon ska vi handla tandborstar. Jag är livrädd och nervös men leker rutinerad och cool. Saknar mamma och pappa och syskon och kompisar och det har knappt gått ett dygn än.

Idag brast det när jag såg Sanna på skolan. Och nu gråter jag igen.
Fick en avskedspresent av Nicole, Sanna och Andreas. Mamelucker och te.
Så att jag slipper pissa blod. Hur fint var inte det? De tänker på mitt urinrör mer än vad jag gör. Snyft. Buhää.

Imorgon tar jag studenten. Min klass kommer att tro att jag lipar för dem. Så är inte fallet. Jag kommer lipa över att jag lämnar bästa vänner, bästa föräldrar, bästa syskon och sötaste bebisen hemma. För på torsdag flyttar jag och mina kläder. Och Viktor då. Vi får inte glömma mannen som torkar mina tårar och berättar skämt för att få mig att skratta.

Å fina fina vänner. Kom till Stockholm så lär jag er stockholmska och var man går för att bli cool. Om jag nu hittar dit. Snyft. Buhääe.

Förresten sa jag också hejdå till min fabulöst fina VKchef Marie idag. Då grät jag också. I bilen. Men det fick inte Marie se. Där gick min gräns. Sedan hetsade jag mot SFparken där jag skulle hålla mitt sista VK-ungmöte med redaktionen. Jag parkerade snuskigt olagligt. Utan att betala på en förhyrd parkeringsplats. Det var jäkligt svettigt och jag levde on the edge. Men inga böter fick jag.

Jag bjöd mina kära på en slags sönderklämd, rinnig rulltårta med knallgul fyllning gjord av karamellfärg samt säkra kortet - chokladbollar.

Sedan grät jag.
Som vanligt.

Jag gråter farvältårar hela dagarna. Jag hulkar. Skakar. Svettas. Panikångestattackar.
Jag gråter hela tiden.
Tänker jag på mamma lipar jag.
Ser jag mamma hulkar jag.
Är jag med mamma gnölar jag och gråter lika mycket inom- som utombords.

Mamma är världens knäppaste och finaste och roligaste och jag ska lämna henne. Skitläskigt och skitdeppigt.

Bjöd henne på bio ikväll med mina vinstbiljetter. Vi var ensamma i hela stora salongen. Det var coolt och vi var jäkligt rock'n rolliga och hade mobilerna på. Pratade högt. Skrattade högt. Och bytte platser under hela filmen. Eller nej. Det sistnämnda gjorde vi inte. Men vi kunde, om vi ville.

Lastbilsfärd mot balen

14.30 har jag avsked till ungredaktionen. Då ska jag tacka för min tid och bocka över att det varit underbart att leda dessa fina ynglingar en termin. Jag har även utlovat fika. Det kom jag på i natt. Därför ska jag baka nu. Men vad gillar ungdomar? Jag känner mig som en rutten gamling men jag blir nervös. Tänk om jag gör något chokladigt och alla är allergiska mot kakao. Eller tårta full av jordgubbar och någon dör. Alla är ju så allergiska i dagens samhälle.

Vimmelkillen Jon Hollström tog kort på mig på Shape Up igår. Jag ser fantastiskt löjlig ut i mina vita fjäderögonfransar, spända nacke och ihopbitna tänder. Men jag tänkte att jag ändå lämnar Umeå snart och varför inte göra det med stil?

Det är helt fantastiskt. Mitt liv alltså. Jag bara glider glider och glider.

Ni minns mitt nya liv? Att börja tävla.
Hitills har jag vunnit 100 kronor på Max, två biobiljetter och en goodiebag full av smink. Fick mailet idag. Jag ska alltså börja sminka mig fashionaktigt när jag bor i Stockholm. Det är väl passande?

Att tävla är awesome och underskattat. Man vinner ju. Måste köpa trisslotter. Bingolotter. Gå med i Postkodsmiljonären. Måste vinna.

Förresten finns det underbara människor i världen. Två tjejer har kommit fram till mig och sagt att de tyckte jag var supersnyggast på balen. Hur kul och snällt är inte det. Bullshit att tjejer är dåliga på att ge komplimanger. Ni äger ju. Jag vet inte vad ni heter men ni ligger på min tiotopplista.

I Hudiksvall var det mysigt och idylliskt som alltid. Underbara söta fina mormor tryckte i oss godsaker hela dagen, kvällen, natten och morgonen. Med mätta magar rullade jag och Jacob hemåt igår på eftermiddagen. Väl hemma bar det iväg till Shape Up med Sanna, Isabel, Linnéa, Sjöa och många fler. Mitt alkoholintag ökade drastiskt. Jag måste börja vila mig till studenten.

Nu ska jag rösta. Rött. Feministiskt. Inte blått. Blått är not.
Jag har även fått mamma, jacob och farmor att rösta som jag. Det mina vänner är High Five.

Gårdagen var kalas och jag var askalas. Vi var 17 personer som förfestade och åkte i en lastbil mot balen. Jag drack rosévin, vitt vin, rött vin, öl och mousserat vin. Det var party. Ranglade fram på röda mattan med en stilig karl vid min sida och kisande ögon. SVT intervjuade mig och var väldigt intresserade av mina handskar och mina ögonfransar. Jag ser rolig ut på det nyhetsinslaget. Nu ska jag, huvudvärken och storebror åka till mormor och morfar i en hyrbil. Min favoritmänniska Viktor köpte jordgubbar åt mig som färdgods.

Adjö.

Jag trycker i mig mat. Tortellini. Bananer. Popcorn. Choklad. Hallon. Kaviarmackor. Viktor sa att man kan få vänta jättelänge på maten och med en flaska vin i magen kan det aldrig sluta bra. Man kan spy. Däcka. Skrika. Svänga och dänga med brösten i vädret. Och annat festligt som inte hör hemma på en studentbal. Så jag pressar. Trycker. Tvångsäter. Matar mig själv.
Det är kul.

Jag har flera flashiga ögonflashar att välja mellan.

Jag är snygg idag.

Åh. Vad dum jag är. Det står ju Peppermint Cooling Foot LOTION. Lotion! Hudkräm! Det ska inte alls användas i duschen. Ni måste tro att jag är knäpp. Jag skyller på att jag var Törnrosa igår. Prinsessor behöver inte tänka.

Hmmm. Peppermint Cooling Foot Lotion? Hur använder man den? I duschen? På toan? Vid köksbordet? I sängen? Pff. Så löjligt. Så ovärt.

Träffade min kära Anna Boström, vän och kollega, på staden efter en intervju jag gjort med en Au Pair. Jag letade desperat efter något att spendera en hundralapp eller fem på. Ville visa mig cool och spontan inför Anna så jag bara tvärgick in på Body Shop och köpte något slags Grapefruktkroppssmör. Lät inte alls så trevligt. Men mjuk vill jag vara.

I alla fall. Kassörskan sa 'Vill du ha ett testprov på en fabulös megahäftig sak som gör dina fötter fabulöst megahäftiga?' Okej svarade jag såklart. Vem tackar ner till gratissaker liksom?

Men nu. Hur gör man??? Vem peeeeelar (pilar?) sina fötter som kan avslöja hemligheten?

Peppermint Cooling Foot Lotion. Vill jag ens ha tuggummifötter?

Jäklar vad jag och barn kommer bra överens på sistone. Igår hängde jag två timmar vid en ankdam med en bebis. Vi slängde bröd till fåglarna och jag blev rädd för Kanadagässen. Bebisen tyckte jag var fånig. Han gillar fåglar.

Idag klampade jag in på Schmäckkompaniet. En unge öppnar dörren åt mig och berättar att hon är en 'Vaktöppnare'. Sedan drar hon i min klänning och frågar om jag är Törnrosa för jag har så röda läppar. Jag fnissar.

Nu ska jag peeeela fötter, topsa öron, noppa ögon, raka ben, raka armhålor, smörja kroppsfett och göra en armhävning så att mina armar ser spänstiga ut imorgon. Jag menar. Är det bal så är det. Och speciellt om jag ser ut som Törnrosa.

I fredags vimmelfotade jag 208 bilder. Jag attackerade mest barn denna gång. Barn kan faktiskt vara förbannat söta. Blev nästan sugen på att sno ett.

I lördags partade jag med kompisar på min gård. Det var party och jag klunkade i mig en vinflaska.

I söndags åkte jag med huvudvärk mot stugan för att säga 'Hej du är en fin mamma' till mamma.

Nu idag ska jag på picknick med min Viktor. Han vill att vi ska köpa en pizza och jag vill köpa jordgubbar. Jag hävdar att man inte kan äta pizza till frukost men han anser att jordgubbar inte är mat.

Klockan 16 ska jag introducera Josefin Isaksson för redaktionen samt lära henne allt jag kan innan hon ersätter mig till hösten. Det känns vuxet av mig. Att lära ut mitt jobb till en annan liksom.