Min allra finaste bästaste kompis Andreas är på väg till mig. Jag är sådär stissigt nervöst glad över detta. Gick just på toaletten och piffade till mig. Nervöskissade. Nervössvettades. Det ska bli så kul. Och när han kommer ska jag stolt gå runt och visa upp min butik i Gamla Stan. Min butik som jag så omsorgsfullt städat och donat i hela dagen.

Hihihi vad roligt vi ska ha i helgen.

Andreas underhåller mig via ichatt och jag äter blåbär. 

 Min kompis Andreas bilddagbok är jätterolig. Jag skrattar jämt åt den. Alltså jag skrattar sådär kluckande. Han är som kul den där Andreas. Han kan ni få bli kär i. Just nu jobbar han för fullt för att bli rik och komma och hälsa på mig i Stockholm. Eller jag vet inte riktigt om det är hans plan men jag hoppas då det. Han är ganska rolig när han är berusad också. Då dansar han som stelt och försöker svänga på höfterna. Det är roligt. Sedan blir han kramgo. Så kramgo att man tillslut får säga "Andreas, nu har vi kramats väldigt länge". Men det gör ju ingenting. Jag saknar hans kramar. Därför kluckar jag när jag kolla in hans bilddagbok. Han är lika blek som jag och lika spinkig som Viktor. Om han kommer hit ska jag köpa en dosa snus till honom, och godis. Han gillar snus, och godis.

Här är jag och Andreas för jättelänge sedan. Vi var typ bara tio år eller något sådant. Kanske inte tio år då, men det var jättelänge sedan.

Här tänker Andreas på något. Jag vet inte vad riktigt men han ser bekymrad ut. 

Här är jag och Andreas på balen. Vi mmsade denna bild till Andreas pappa. Andreas pappa tror att jag och Andreas är ett kärlekspar. Det brukar vi fnissa åt. Sedan blir vi äcklade och slår på varandra.