Dagbok 130104

Så efter den tuffaste hösten genom tiderna, ska jag ta upp den tappade tråden – VK bloggen. Och efter att kolla igenom alla de (o)trevliga kommentarer jag fått, så inser jag att jag är viktig i detta forum.
Men min blogg ska få en annan struktur, den blir mer personlig istället för högtravande och vetande. Den ska bli mer filosofisk och frågande än rent svarande med retorik och fakta. DEN ÄR JAG!!!

Så var börjar man efter ett långt uppehåll och ett nytt år, eller mer grått nytt hår som jag sa tille eleverna innan lovet. Ja, det är en helt fantastisk fråga. Jag får strukurera det i 4 delar - idrott, politik, skolan, vardag.

Skolan generellt och mina elever speciellt ser jag fram emot 2013. Om jag i förrgår var krass och sa att politiken var visionslös, så är skolan det område som visar en fullständig utanförskap i dagens verklighet.

Och tyvärr ser bilden lika illa ut från toppen till botten, från regering till eleven. Vi har en utbildningsminister som lever i en bubbla där inget nytt kommit sen han själv gick i skolan och den enda han läser är rapporter från internationella undersökningar. Hen borde lämna sitt elfenbenstorn och vara ute i verkligheten. Skolan ser helt annorlunda ut idag! Idag lever eleven i ett limbo som kan definieras som inga resurser och mer information än någonsin.

Reda resurser i skolan finns snart inte. Vi har politiskt, ekonomiskt sparat så hårt på skolan att det börjar vara dags att damma av titeln – förlorade generationen – för eleverna i svenska skolan. Vi kanske snart ska förvånas över de som misslyckas med att nå målen i skolan, utan istället förvånas över att de finns de som överlever dagens skola.

Samtidigt slåss skolan om elevernas uppmärksamhet. Idag möter varje elev mer information varje dag, än deras mor- och farföräldrar gjorde på en månad. De är uppkopplade hela tiden, genom datorer, mobiler och smarta digitala apparater. De har hela världen under sina fingrar och framför sina ögon. Och kravet på att inte drunkna i detta informationsflöde är det vi lägger på deras axlar utan lära dem simma.

Och just nu är läget så låst att det kommer att krävas stora förändringar innan vi kan se en förbättring. Regeringen har ingen kontakt med kommunerna. Kommunerna har ingen kontakt med sina lärare. Lärarna har ingen kontakt eleverna. Och eleverna fattar ingenting.

De ska bara överleva det som kallas skolplikt och skolan. Och skolans plikt är att ge dem verktyg för att kunna bli vuxna. Att bli fritänkande och självständiga samhällsbyggare. Men ibland undrar jag…

Det var fjärde dagen 2013 och tredje punkten på min fyrpunkterslista. Se mer imorgon kl. 11.55.

Etiketter: , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>