Så efter den tuffaste hösten genom tiderna, ska jag ta upp den tappade tråden - VK bloggen. Och efter att kolla igenom alla de (o)trevliga kommentarer jag fått, så inser jag att jag är viktig i detta forum.
Men min blogg ska få en annan struktur, den blir mer personlig istället för högtravande och vetande. Den ska bli mer filosofisk och frågande än rent svarande med retorik och fakta. DEN ÄR JAG!!!

Så var börjar man efter ett långt uppehåll och ett nytt år, eller mer grått nytt hår som jag sa tille eleverna innan lovet. Ja, det är en helt fantastisk fråga. Jag får strukurera det i 4 delar - idrott, politik, skolan, vardag.

Politik generellt och kommunpolitik speciellt ser jag fram emot 2013. Att Miljöpartiet de Gröna behövs i Lycksele ser i en negativ spiral som kan definieras i två termer - trötthet och ingen opposition.
Trötthet kan man se bland annat i att färre och färre driver några frågor. Vi lappar och lagar i budgeten och ingen vet vart vi är på väg. Visioner finns inte och mål nås inte överhuvudtaget. Politisk ledning kan man inte se och tjänstepersonerna i kommunen gör lite vad helst, då men inte får riktningar. Men kanske det tydligaste symptomet på tröttheten är medelåldern i Lyckselepolitikensom vid valet senast höjdes närmare 5 år rakt av. Och det är många som nickar eller gör något helt annat på kommunfullmäktigemötena. Har sett det själv när man står i talarstolen.
Opposition finns inte inte i kommunen. Samförståndsandan är så självklar att inte ens M:s riksdagshen, kan starta en debatt i deras hjärtefrågor. Hen fick inte ens stöd från Allianspartierna i någon större grad.

Jag måste samtidigt vara tydlig med att MP sitter i majoriteten och vi har varit med om att stödja klumpighet, visionslöshet och tystnad. Men detta har vi redan börjat ta tag i.

Det var andra dagen 2013 och andra punkten på min fyrpunkterslista. Se mer i övermorgon kl. 11.55.

Nu när det är lite lugnare i skolan och de flesta eleverna är hemma för att njuta av vinter, så borde vi inom verksamheten ta lite tid för att se vart vi är på väg.

Generellt i landet är det konservatismen som sveper över skolvärlden.

Betygen och nationella prov ska få en viktigare roll i att nivåsätta elever. Det arbete som under många år gjorts för att ge varje elev en personlig resa genom skolväsendet ska likna Vasaloppet mer och mer. Vid vissa stationer ska man dra rep över spåret och sen kanske man ska gå om för att få fortsätta.

Lärarna ska få mer befogenheter och licenser. Här gör Björklund en av sina största misstag, för kompetenta lärare finns ute i skolan , men de går på knäna i ett skolväsende som sliter ut dem. Det går rykten, och jag har själv sett det i verksamheten, där fler och fler av de lärare som idag jobbar i skolan väljer andra karriärer. Och det handlar inte om befogenheter och licenser!

Och i Lycksele finns inga planer!

Om planen är att ta tillbaka skolan till 70-talet så börjar jag äntligen förstå besluten. För detta är inte den skola som vi i MP var med och jobbade med i början av 2000-talet. Vår vision i de olika samarbetena som vi var med i, var att ta steg mot en modern skola utifrån vetenskapen visar. En skola som ger möjligheter i form av lokaler, läromedel och personal. MEN det gäller inte idag.

Idag gäller mottot "Det som dög åt mormor, duger idag!". Aldrig i min politiska eller idag min yrkesgärning trodde jag att jag skulle få en sån svängning inom en av kommunens viktigaste verksamheter. Att en rödgrön majoritet skulle anamma en en borgerlig skolpolitik. Och en jämnårig ordförande i vår skolförvaltning har glömt sin egen skola så totalt. För hur ska man annars förstå uttalanden om att lärare är viktigare än golvyta. Som om det ena utsluter det andra?

I denna vecka kommer Miljöpartiet att lämna in en interpellation om visionen för skola i Lycksele till 2020. Så att på Kf i april ska partierna få visa sina kort om hur man ser på skolan i framtiden. Men det blir väl som förra gången vi satt i politiken, de har inga visioner utan sitter på digra historieböcker!

Jag är med i hetluften när det gäller mina barns skola - Forsdalskolan. Ni får kommentera hur mycket ni vill, men jag tror liksom alla andra föräldrar i Lycksele att politikerna tar hänsyn till barnen när man tar beslut gällande skolfrågor. Att man har en vision om hur Lyckseles utbildningsverksamhet ska se ut i framtiden, men tyvärr ser verkligheten inte ut så.

Jag fick veta att det fanns ingen chans i H-te att man kunde behålla modulerna ett år till. De var uppsagda och byggnadslovet på icke-permanenta lokaler kan bara skrivas i 10 år. Men i dagens VF kan man läsa att bara en av modulerna läggs ner i sommar, medan den andra, hör och häpna, kan stå kvar ett år till. Så premisserna för diskussionen förändras från dag till dag. Detta kan ha en viss hämmande inverkan på debatten, eller hur?

Nästa floskel som denna nämnd har krystat fram för att försvara denna visionslöshet är "personal är viktigare än lokaler". Denna fras har blivit ett mantra som politker använder för att få er att tro att det sitter några enstaka elever i varje klassrum. Så ser det inte ut i vekligheten. Vi har på många skolor med 20-28 elever i varje klassrum, och då finns nästan inte plats för den viktiga personalen.

Hur var det då med visionen och planen?

Alla partier i Lycksele säger att man vill ha F-9 skolor, men bara MP säger att vi måste ta oss råd, för att ge våra barn/ungdomar en kvalitativt hög skolgång. Forsdala är bara den första skolan med denna prägel, nästa ser vi i MP att Norrängsskolan ska bli. Att stympa Forsdalaskolan innebär att det inte blir en nästa F-9 skola, utan det som dög åt far- och morföräldrarna duger till dagens elever.

Alla partier som idag sitter i Kultur och utbildningsutskottet påstår att man har en framtidsvision för skolan, men bara MP törs prata om vad detta kan innebära. Nämnden har idag 10 månader innan nästa skolstart inte tagit några beslut om hur skolbeståndet ska se ut skolåret 2011-2012, hur lång är då visionstanken? Istället har man tagit ett antal icke-beslut som medför att man målat in sig i ett hörn och måste ta vissa beslut den 14 oktober.

Nu när MP är tillbaka i Kommunfullmäktige kommer vi att påminna de andra partierna om att beslut tas idag, för imorgon finns inte några alternativ. Och vision handlar om att se framtiden som en möjlighet, istället för att stirra på nuet och sin egen plånbok. Jag tänker inte hamna i det läget att jag kan mynta "Den förlorade generationen" till den framtida politiska debatten.

Nu bygger vi skolan för framtiden, inte tar steg bakåt i historien!

Vi i MP gick till val på att förbättra maten inom kommunens verksamhet och idag har jag provat en riktig framtidsvision. Det är skolfrukosten som provas på Forsdalaskolan. Att för 15:- få en youghurt, en macka, ett glas mjölk och en frukt är något som kan bli något mer än bara en provverksamhet.

Både matgubben och rektorn verkade nöjda med försöket och antalet barn som provade denna första dag. Även min egen son tyckte det var spännande att få äta frukost på skolan, även om han bytte sin youghurt till en macka istället och tog med apelsinklyftorna i en påse för fruktstunden.

Det är sånt här jag vill se mer i kommunens verksamhet. Prova nya grepp och ha visioner om en bättre framtid. De barn som i morse åt frukost på skolan kommer att ha så mycket lättare att fokusera under resten av dagen.

Tack Forsdalaskolan och Tony för skolfrukosten. Jag vill att den fortsätter!

Visionslösheten som råder i Lycksele fick jag se igår. I tre debatter så fanns inget nytt under solen utom när jag lyfte upp saker.

F-9 skolor är vi alla partier överrens om som framtidens skola, men de andra har inte råd!
Fler föreningslokaler vill alla partier ha, men de har minskat antalet de fyra år som gått!
Alla partier vill fixa bättre mat, men tillagningsköken har minskats!

Så när man sitter i debatterna så har jag känt mig ensam med fantasi. Att tordas låta visionen få fara iväg. Det som inom näringsliv kallas entreprenörsanda, uppfinningsrikedom och framtidssiande. Män och kvinnor som sket i pengarna utan var bara fokuserad på idén eller tanken. Att förverkliga något som man tror på är viktigare om plånboken är tom eller full.

Så idag kan ni hitta vårt slutgiltiga lokala valprogram som så många av er som pratat med oss har förändrat. Ni har alltså styrt vad vi kommer att jobba med kommande fyra åren.

Och ni har nu möjligheten att rösta på ett parti som inte börjar våra tankebanor med frasen "vi har inte råd". Miljöpartiet de Gröna är en ny infallsvinkel.

Debatterna duggar tätt idag.

Recension från Forsdalaskolans debatt:

Alla partier vill ha F-9 skolor! Tyvärr är vi i MP det enda partiet som vill se över prioriteringarna för att få detta genomfört. Så vi kan nog säga att vision och genomförande två olika saker. Att bygga industrilokaler och hyreshus är lättare än att bygga skolor.

Alla partier vill renovera Ishallen! Tyvärr så ser vi i MP inga planer för övriga föreningslokaler som till denna höst minskat ytterligare. Fler föreningar har idag ingen lokal att jobba i. Däremot anser vi att det är ren pengarförstöring att låta ishallen förfalla mer.

Bara MP vill diskutera vision, mål och plan. De andra partiernas program räcker bara till nästa bokslut i kommunen. Inget i balanskraven säger att vi måste inte se till helhet och framtid, för vi kan ta en förlust ett år för att sen spara två följande...

Den 19:e röstar ni på två alternativ.

Alla de andra = Vi har inte råd!

Miljöpartiet de Gröna = Först tar vi reda på vart vi ska och sen bestämmer ekonomin i vilken fart....

Nu börjar valrörelsen hetta till ordentligt. Man kastar pajer från både grönröda och blålila. Man påstår från båda hållen att man lovar utan att kunna finansiera sina förslag.

De grönröda lovar välfärdsökningar men kan enligt de blålila inte finansiera detta.
De blålila lovar skattesänkningar men kan enligt de grönröda inte finansiera detta.

Jag säger att det har ingen betydelse om pengarna finns eller inte. Om man inte har visionen eller målen klara, så behöver man inte finansiera dessa. Det är lika idiotiskt som att spara pengar til en ny ingenting.

Det är dags att skapa forum för politiker och allmänhet, där vi kan diskutera framtid utan att vi räknar kronor. För utan veta vart vi vill, så har det ingen betydelse hur mycket eller lite pengar vi har. Eller ska jag vara så hård att säga, att utan visioner och mål så blir det här att förvalta kommunen till döds.

Jag kommer att arbeta för att vi låter pengarna vara tills vi vet vad vi ska göra med dem. Utan planer blir ekonomin helt utan mål och vi kommer att urholka kommunen dag från dag.

Vad är det som händer i politiken?

Olof Palme har någon gång sagt att:
- Politik är att vilja....

Varför har vi då slutat drömma, ha visioner och lägga upp framtidsplaner? Har pengarna blivit det som styr oss politiker? Borde vi inte börja lägga visionen och riktningen först och sen se hur långt pengarna räcker?

Någon gång i mitten av 1800-talet stod en politiker i den dåvarande riksdagen och med ett avckert tal förklarade att vi i Sverige måste bygga stambanan för järnvägen. Det fanns hur många olyckskorpar som sa att vi inte hade råd, men denna politiker ansåg att vi som land måste ta oss råd. Och så övertalade han tillräckligt många att rösta som ahan tyckte och stambanan byggdes. Nu när historien skrivs så vet vi hur rätt han hade.

Jag kommer att vara en kub i det runda hålet. En som törs drömma om en framtid och inte sitta och förvalta en krympande ekonomi. Kanske vi ska ha språvagnar i Lycksele?