Silly-reflektioner forts.

Av , , Bli först att kommentera 0

Här kommer fortsättningen på reflektionerna kring silly season:

 

Linköping

Linköping känns fortsatt starka, trots ett antal kännbara tapp. De behåller Christian Mattsson och förstärker med Marcus Johansson. Även Milan Tomasik fortsätter i Linköping. I minuskolumnen finner vi bland annat Joakim Ström, Johan Kapple och Mikael Karlsson. Jag har höga förväntningar på Linköping som har en passionerad tränare i Astbrant – måtte han bara lyckas lägga band på sina känslor så kan han även hålla sig borta från läktaren den kommande säsongen.. 🙂

Jag tror att vi får se Linköping i slutspelet även nästa säsong.

 

Pixbo

I Pixbo sker det en del förändringar, möjligen är det vad som kommer krävas för att laget ska följa upp en bra säsong med ett bra slutspel. Ett antal spelare som lämnar, däribland Emil Julkunen och Victor Selindh, men laget förstärker med flera spelare från Granlo. De flesta nämner i detta sammanhang huvudsakligen Max Wahlgren, en duktig poänggörare, men jag känner dock spontant att en spelare som Anton Eriksson kan vara en sådan spelare som Pixbo främst behöver. En liten tuffare, ”jävlar anamma”-spelare som förhoppningsvis kan hjälpa finlirarna Pixbo även när det hettar till i slutspelet.

Ser vi Pixbo i slutspelet? Allt annat vore en chock förstås, men kniper de förstaplatsen i serien ännu en gång? Det tror jag inte.

 

AIK*

Förmodligen det intressantaste silly-laget enligt mig. Den största värvningen är förstås tränare Magnus Jäderlund, tillsammans med Joakim Olsson från Storvreta och en hel uppsjö av spelare från Stockholmslagen som spelar i allsvenskan. Min känsla är att Jäderlund varit med och handplockat spelare med de kvaliteter som gör ett lag – kommer de att kunna leverera redan nästa säsong? Det blir mycket spännande att se. Sett till vilka spelare som lämnar AIK känns det ju aningen motigt – ett viktigt frågetecken kvarstår. Kommer Rickie Hyvärinen att spela en säsong till i AIK?

Tar sig AIK till slutspel? Jag tror att möjligheten kommer att finnas och att kampen huvudsakligen kommer utspela sig mellan AIK och Karlstad, men där Karlstad drar det längre strået med näppe.

 

Helsingborg

Jag vet inte riktigt var jag ska placera Helsingborg. Efter att ha diskuterat med Maria under gårdagen insåg jag att hon har höga förväntningar på skåningarna, medan jag i stället väntar mig att det kan bli en tuff säsong för dem. Vem får rätt? Laget byter huvudtränare och förlorar både Mika Moilanen och Jani Kukkola – in kommer i stället några nya finska spelare och storstjärnan Mika Kohonen. Det var ett riktigt glädjebesked att Kohonen återvänder till SSL denna säsong. Det råder inga tvivel om att han kan tillföra både det ena och det andra till ett lag, men känslan är trots detta att Helsingborg känns svajiga. Lyckas de vända den berg-och-dalbana trend de kört på de senaste säsongerna?

Jag tror inte att Helsingborg i slutändan spelar slutspel nästa säsong, men de ska helt klart inte räknas bort på förhand. De har ett bra lag, men jag tror att förlusten av Magnus Anderberg kommer bli kännbar.

 

Höllviken

Jag har för dålig kännedom och koll gällande Höllviken för att kunna ge en riktig bedömning. De har levererat starkt (överväldigande?) i södra allsvenskan efter att de var i SSL senast och är nu tillbaka för revansch. De har värvat en rätt så ansenlig mängd spelare för att krydda på kärnan i laget, vilket jag antar beror på att de vill förbereda sig för det stora antal matcher som spelas i SSL och de långa resorna. Trots tidigare erfarenhet i SSL är de en nykomling, vilka möjligen kan lyckas åstadkomma vad Karlstad gjorde föregående säsong. Det vill säga, spela tålmodigt, inte slarva bort de poäng de har chans på och förvalta dem för att undvika en nedgång i slutändan.Jag är dock tveksam till att Höllviken lyckas med detta.

Jag tror att Höllviken riskerar att kämpa i botten, men blir möjligen överraskad och får fel gällande detta. Det finns goda chanser att hålla sig kvar i SSL, på bekostnad av något av de andra lagen som går mot en tuff säsong.

 

Team Thorengruppen (TTG)

Den andra nykomlingen. Ett lag jag varit och kikat på en del matcher både under säsongerna och kvalspelen de senaste åren. Äntligen är de i SSL, vilket lovar mycket underhållning för umeborna. De har fysik och snabbhet vilket tjänat dem väl i allsvenskan norra. Med vassa kontringar och duktiga poänggörare var de överlägset bäst föregående säsong och följde upp säsongen med bra kvalmatcher mot tuffa motstånd. En av TTG:s största svagheter har varit att de stundvis spelar naivt och slarvigt, och jag tror att det kan komma att stå dem dyrt i SSL. Spelar de disciplinerat och håller huvudena kalla är de en god match mot de flesta lagen i SSL – men jag tror att den långa säsongen kommer att bli utmanande för TTG som riskerar att kämpa i botten för att stanna kvar i SSL. En spelare som ryktas eventuellt gå över till TTG är Markus Kahn från Salem. Vad jag sett av Kahn i allsvenskan vore detta en riktig toppvärvning av TTG. Jag har även läst i lokala tidningen att Johan Alm i princip är redo att sluta. Fullt förståeligt, han har redan gjort sin SSL-resa och kan nu sluta på topp, men visst är TTG väldigt beroende av en så rutinerad back som Alm. Blir ett tungt tapp om han väljer att sluta.

Jag tror inte att TTG lämnar SSL efter en säsong, de lyckas nog hålla sig kvar. Det blir dock inte lätt och TTG kan behöva anpassa sitt spel efter den nya spelplanen.

 

Dalen

Föregående säsong överraskade Dalen många och slog sig upp i toppen med ett lag som nu kryddats på ytterligare med ett antal spännande nyförvärv. På förlustsidan ser vi bland annat Martin Tokos och Alexander Bodén, två spelare som givetvis lämnar tomrum och stora frågetecken. Vem kan ersätta Bodén i trion med Kronberg och Eriksson? Kommer vi att få se en helt ny uppställning där de splittras? Jag har försökt kladda ihop lite potentiella uppställningar och har fått mycket huvudbry, dock av det positiva slaget. Möjligheterna är många, med goda kandidater på flera av positionerna. Det bådar gott för Dalen som jag optimistiskt tror kan bygga vidare på föregående säsongs framgångar och bli en av kandidaterna för guldet i år. Spelare som inkommit har behandlats tidigare i bloggen, jag går därför inte in närmare på det här.

Jag räknar med att få se Dalen i toppen nästa säsong, men det är starkt beroende av att laget lyckas bli samspelta och att de nya spelarna levererar.

 

Storvreta

Svenska mästarna har varit överraskande tysta under silly season. Faktum är att Storvreta hittills i princip bara förlorat bredd jämfört med föregående säsong. Bland annat Rasmus Sundstedt, Joakim Olsson och Staffan Jacobsson lämnar, vilket blir kännbart om det inte kommer in några nyförvärv snart. På ryktessidan läste jag häromdagen om Kim Hadelund från Mullsjö som Storvreta gärna vill locka till sig. Ja, Storvreta är ju duktiga på att värva bra spelare, så än kan det hända saker innan säsongen börjar.

I Uppsala behöver publiken knappast oroa sig för att inte få ett lag till slutspelet. Storvreta har fortfarande ett starkt lag och vi får räkna med att se dem i toppen även i år, misstänker jag.

 

Växjö

Får bland annat in intressante Jesper Sankell från Jönköping, men tappar viktige Eric Roos. Mina tankar är dock att Växjö har ett bra lag i grunden och kan förväntas leverera bra även nästa säsong. De bygger helt enkelt vidare på grunden de lade under den gångna säsongen. De lär dessutom vara rejält revanschsugna efter det tunga uttåget ur slutspelet efter 0-4 i matcher.

Jag tvivlar inte på att vi får se Växjö i slutspel nästa säsong.

 

Warberg

Slutligen har vi Warberg, ett lag som fått kämpa de senaste två säsongerna, inte minst föregående säsong där det såg nervöst ut ett tag. De redde sig då, och lär reda sig igen, tack vare erfarenhet, men jag tror att Warberg kan tvingas kämpa i botten av serien ännu en säsong. De förlorar bland annat lagkaptenen Mattias Wallgren, men har värvat in Tom Ondrusek från Tjeckien, en spelare de tror starkt på. Jag kan inte säga säkert, men jag har ett minne av att jag såg Ondrusek i VM i Göteborg senast… Som alltid blir det intressant att se om nyförvärv från utländska ligan levererar även i SSL. För Warbergs del får vi hoppas på det.

Warberg riskerar att behöva kämpa för att inte lämna SSL, men lyckas nog reda ut det i slutändan.

Silly-reflektioner

Av , , Bli först att kommentera 0

För skojs skull skrev jag ut listan med övergångar och rykten kring herrarnas silly season i svenska superligan och började kladda ner lite korta reflektioner baserat på detta som jag tänker dela med mig av här. Det är ingen djupare analys, jag behandlar inte varenda spelare eller dylikt. Det är även förstås högst subjektiva tankar, baserade på mina egna uppfattningar och bristande insikter i många av spelarnas styrkor och svagheter, så vänligen ha tålamod med mig 🙂

Utan inbördes ordning kommer här inledningsvis mina reflektioner kring fyra av lagen:

 

Falun

Laget åkte snöpligt och oväntat (väntat?) ut mot Storvreta i semifinalen föregående säsong. Det har inte skett några förändringar av jordskredsproportioner, främst är det backar som slutat och nya backar som tagits in. Martin Tokos värvades från Dalen inför den kommande säsongen. Jag förutsätter att tränare Brottman förstår vilken skicklig tvåvägsspelare han nu kan laborera med. Visst kändes det som att Faluns försvarsspel emellanåt lämnade både ett och annat att förbättra under föregående säsong – kan Tokos vara en viktig pusselbit i Faluns försvarspussel?

I övrigt ser jag det som väldigt överraskande om Falun inte är en av de potentiella guldkandidaterna nästa säsong. De lär vara revanschsugna till tusen och kommer inte att göra samma misstag igen.

 

Sirius

Föregående säsong var inte någon nöjesresa för Sirius. Inför nästa säsong har de dessvärre tappat mer än vad de tagit in, eller så är i vart fall min känsla. Nilsson x 2 ut, både Petter och Billy lämnar laget. Sirius får även förlita sig på en ny tränare eftersom David Ahlmark slutar. Kan ändringarna vara början på något positivt, ny stil och nya spelare som får kliva fram, eller blir det spiken i kistan för Uppsala-laget?

Jag tror tyvärr att Sirius har en tuff säsong framför sig, men det återstår förstås att se.

 

Karlstad*

Jag la till en stjärna därför att jag vill flagga för att laget lär bli intressant att följa. Jag imponerades av Karlstad föregående säsong, framför allt på grund av deras tålamod. De spelade utifrån sina styrkor och svagheter och speglade inte alls den typiska spelstilen hos nykomlingar. Karlstad har förstärkt med bland annat Kevin Björkström och Johan Kapple och om de lyckas fortsätta bygga vidare på vad de påbörjade föregående säsong bör det bli en rolig säsong för Värmland.

Kan Karlstad lyckas plocka en slutspelsplats? Jag håller det inte för omöjligt, men det beror mycket på huruvida lag som Helsingborg och AIK levererar i år.

 

Mullsjö

Ett lag som kämpat hårt för att ta sig till toppen och har lyckats etablera sig som ett slutspelslag att räkna med. De har ett fortsatt bra lag, men har några kännbara tapp. Tränare Mikael Hill slutar, vilket jag tror kan bli svårt att till fullo ersätta, och spelare som Kim Hadelund och Emil Kihlblom slutar. Att Hadelund slutar är självklart kännbart, men jag upplever att även Kihlblom är en intressant spelare som Mullsjö alltså går miste om.

Får vi se Mullsjö i slutspel nästa säsong? Det tror jag allt.

 

Förnyat medlemsskap, innebandy-VM i december och annat

Av , , Bli först att kommentera 0

Det är läge att förnya medlemskapet i IBK Dalen för den som är intresserad av innebandy i Umeå-trakten. Money well spent = mycket underhållning för pengarna, enligt mig. Det bör tilläggas att priserna dessutom känns rimliga, i vart fall i mina ögonmått. Under innebandy-VM i Göteborg hade jag och Maria en diskussion med några supporters för en annan klubb i SSL. Det visade sig att deras medlemskap var betydligt dyrare än vad det kostar att vara med i Dalen. IBK Dalen gör dessutom fina ekonomiska resultat och har varit väldigt aktiva två år i rad vad gäller ”silly season”.

Och visst kan vi räkna med en mäktig säsong i år? Inte nog med att Dalen gjort en imponerande ”silly season” för andra året i rad, vi får dessutom se Team Thorengruppen i högsta ligan på herrsidan i år. Det vankas därmed extra mycket innebandygodis denna säsong!

 

Detta var egentligen inte ett planerat inlägg. Jag har varit väldigt inaktiv och rentav slarvig i att hålla mig uppdaterad de senaste veckorna vad gäller innebandy. Jag ber därför om ursäkt om jag missar några spelare, men här är i vart fall en hastigt hopskriven koll av läget i laget:

 

Ut / oklart

Alexander Bodén, Martin Tokos, Martin Stolt och Ville Turula har slutat och kommer inte att spela i laget nästa säsong.

Jim Johansson har varit uppvaktad av andra klubbar efter sin imponerande säsong, men har varit tydlig med att han blir kvar i Umeå och Dalen.

Stefan Dellsand-Lindberg ryktas till Team Thorengruppen. Jag har ingen aning om detta är befogade rykten, eller vad som händer kring detta.

Marcus Berglund har en stundande handoperation. Förhoppningsvis hindrar detta inte Berglund från att vara med när nästa säsong börjar. Han har haft en stabil utveckling och blivit klart bättre för varje säsong han spelat. Jag tror inte att denna säsong blir ett undantag.

 

In

Mattias Wallgren återvänder till Dalen. Vilken silly-bomb va? Det tvivlades en del på Dalens försvarsspel inför föregående säsong, men laget stod för en minst sagt imponerande defensiv säsong. Det blir knappast sämre med en veteran som Wallgren som förstärker truppen.

Patrik Rokka går från Gävle till Dalen. Såg matchen mellan Granlo och Dalen som spelades i Ö-vik. Rokka känns kvick och intressant, ett koncept som känns igen i Dalen.

Nico Scalvinoni och Simon Flühmann, båda från Schweiz. Jag har ärligt talat ingen vidare koll på dessa herrar, men de har hypats upp en del i media. Deras statistik från Schweiziska ligan imponerar. Vi får se. Dalen släppte Martin Tokos för att satsa på andra spelare. Det blir intressant att se om de hittar rätt i SSL!

Sedan har Dalen värvat in några unga spelare: Alexander Rönnlund från Warberg, samt Ludwig Svensson (U19 landslagsback om jag inte missminner mig) och Daniel Sonidsson från RIG Umeå. Dalen brukar lyckas hitta duktiga unga spelare, ta till exempel Anton Åkerlund och Felix Stenbäck.

På tal om Stenbäck… undrar hur det är med honom? Har inte synts till på länge, men minns att han stapplade runt på kryckor för länge sedan. Snabb och orädd, det kändes som att han hade något riktigt bra på gång för några säsonger sedan.

Det kändes även lite oklart kring Johan Eriksson inför nästa säsong. Han blir dock kvar, vilket är glädjande. Vi får se om måltjuven fortsätter reta gallfeber på motståndarna även nästa säsong.

 

Jag har utan tvekan glömt bort någon eller några spelare. Jag ber i sådana fall om ursäkt. Innebandyn känns tyvärr väldigt avlägsen och väldigt saknad i nuläget.

 

Innebandy-VM i Riga

Efter innebandy-VM i Göteborg bestämde vi oss för att det skulle vara fantastiskt roligt att resa till Lettland för att uppleva det ännu en gång. Dessvärre har vi insett att priserna för event, resa och hotell tycks bli oss övermäktigt och det ser i nuläget ut som om vi får njuta på håll i stället. Synd, innebandy är verkligen något alldeles extra live. Och innebandy-VM var en upplevelse som vida översteg mina förväntningar och som får SM-finalen i SSL att blekna.

Om någon läsare här funderar på att fara kan jag definitivt tipsa om att se fler matcher än bara Sverige-X. Ärligt talat kan Sveriges matcher vara bland de tråkigaste, förutom när det spelas mot Finland.

 

Att se länder som Tjeckien, Schweiz, Norge, Lettland, m.m. göra upp om världsplaceringar – det är däremot helt magiskt.

Jag tar med mig minnen som när Danmarks målvakt gjorde räddning efter räddning mot Tjeckien och hurrade som om han vunnit matchen – och publiken älskade honom – eller när Tjeckien och Schweiz gjorde upp om bronset.

Och att se spelare som Ketil Kronberg och Daniel Gidske kämpa stenhårt för att bära Norge högre i världsrankingen, för att nätt och jämt förlora mot Lettland i slutändan. Ett Lettland som imponerade stort under ledning av Iiro Parviainen – den forne Dalen-tränaren.

Vi satt som på nålar när Tjeckien spelade mot Finland i semi-finalen. Visst, Finland är bättre än Tjeckien och förtjänade att vinna, men tjeckerna gick in stenhårt för att vinna matchen. Den forna Dalen-trion, Milan Tomasik, Martin Tokos och Patrik Suchanek imponerade stort i VM, och jag vill minnas att dåvarande Pixbospelaren Patrik Doza stundvis var helt makalös.

 

Ah.. ja, det är med sorg jag inser att vi missar VM i år. Men det kommer fler tillfällen att uppleva magin…