Borta bra men hemma bäst. Åter tillbaka i ett grådassigt 10 grader varmt Umeå, sippandes på ljuvt kaffe som smakar kaffe och fokuserar tankarna tillbaka på Bohemia Trophy. Dessvärre var tillgången till ett fungerande wifi ytterst vacklande som bäst, vilket innebar att vi delvis följde streamningarna av matcherna på en relativt hackig liten mobilskärm med stundvis fryst bild, samt via sportswik.
Här måste jag först och främst rikta ett stort tack till den, eller de, som uppdaterade sportswik och rapporterade från matcherna i tjeckien. Det var väldigt uppskattat att kunna läsa relativt matiga inlägg under matchernas gång och inslagen av humor var även de uppskattade!
På grund av de tekniska svårigheterna vi hade under tiden vi gjorde vad vi kunde för att följa Dalens framfart i Bohemia Trophy, var det svårt att följa allt som hände i matcherna, hur varje spelare presterade och så vidare, men vissa övergripande intryck fick vi förstås och ett antal sekvenser hade vi ändå turen att få se utan fryst bild.
Hur gick det för Dalen i Bohemia Trophy?
För de av er som möjligen inte följde Dalen under försäsongscupen kan jag börja med att notera att Dalen knep bronset. Vinnare av turneringen blev tjeckiska Mlada Boleslav, vilka slog Dalen efter straffar under gruppspelet och som sedan även slog AIK efter straffar i finalen. Mycket imponerande och dalenbekantingen Milan Tomasik fick sålunda börja hemkomsten till Tjeckien med en mycket positiv känsla!
Nedan följer Dalens resultat från cupen:
Gruppspelet
Mlada Boleslav – Dalen (4:3 efter straffar)
Dalen – Tigers Langnau (7:6 efter straffar)
Slutspelet
Sokol Pardubice – Dalen (0:8) – kvartsfinalen
AIK – Dalen (5:3) – semifinalen
Sparta Praha – Dalen (6:9) – bronsmatchen
Som ni kan notera fick Dalen spela många matcher under cupen tack vare det intressanta upplägget som användes där alla lag fick chansen att spela vidare även efter själva gruppspelet. Ett bra och nyttigt upplägg för en försäsongsturnering kan jag tycka och det är nog även lärorikt att få möta så många olika lag, med olika spelstilar, m.m. att öva mot.
Poängbästa i Dalen
Ketil Kronberg (1+7) totalt 8 poäng
Sebastian Degeryd (7+0) totalt 7 poäng
Anton Åkerlund (2+4) totalt 6 poäng
Noteras kan dock även att Mattias Wallgren stod för tre mål, samt att Daniel Sonidsson noterades för tre assists.
Poäng är inte allt
Jag hoppas att ni har lite överseende med att det var svårt på vår laggande mobilstora skärm att följa allt som pågick, men så gott det gick försökte vi urskilja fina aktioner från respektive spelare på planen. Jag ska även erkänna att det inte var helt lätt att urskilja vilka alla spelare var i varje respektive situation, eftersom många inte ännu fått sina riktiga dresser och vissa ansikten inte är helt bekanta ännu. Några reflektioner kommer dock här:
Målvaktssidan ser riktigt stark ut! Vad jag kunde se stod John Stiglund två matcher (oklart den match som inte streamades) och imponerade i målburen. Fina reflexer och ett vasst utkast, javisst, synd bara att ingen i Dalen var med på att Stiglund bokstavligen kastade bollen hela vägen till motståndarmålvakten i ett riktigt häftigt utkast. Här gäller det för Dalen att ta vara på Johns kastarm och för motståndarna att se upp!
Måns Parsjö-Tegnér var på intet sätt sämre han, var sedvanligt stabil i målburen och briljerade i straffläggningarna. Herregud vad följsam han är dock?! Oklart vilken match det var, men jag minns särskilt ett läge där Måns gick ut långt utanför hans högra stolpe för att skära av motståndaren, vilka dock lyckas trilska över bollen till andra sidan vid hans vänstra stolpe, men på något omänskligt sätt var Måns ändå med över till andra sidan i slutändan och gjorde sig förhållandevis stor. Det kunde klart ha resulterat i mål även om läget missades av motståndarna, men jag häpnades mest över Parsjö-Tegnérs förmåga att förflytta sig till synes från helt strandad på den ena stolpen över till den andra… Mycket imponerande!
Bland forwardsen vill jag framför allt lyfta fram Patrik Rokka, Sebastian Degeryd och Anton Åkerlund från Bohemia Trophy.
Rokka spelade främst tillsammans med Ketil Kronberg och Jonas Svahn, ja jisses vilken fin formation detta lovar att bli, och han kompletterar kedjekamraterna riktigt bra, hänger med i deras höga tempo och har ett imponerande spelsinne. När Patrik är het känns det som om han är med i varenda farligt läge, både ger och tar emot gifta passar som avslutas med ännu giftigare avslut och det är bara en tidsfråga innan han letar sig in i poängprotokollet.
Sebastian Degeryd, som skämtsamt fått smeknamnet ”14+0” i podcasten innebandysurr om jag inte missminner, visade prov på ett fint målsinne och gjorde imponerande sju mål under cupen. Just vikten av att hitta nätet har varit något av ett problem för Dalen den senaste säsongen och det känns oerhört spännande att se vad Degeryd kommer kunna åstadkomma, samt om han även fortsättningsvis kommer att spela tillsammans med hårt slitande Marcus Berglund. Det känns som om de kompletterar varandra bra!
Sedan har vi Anton Åkerlund som var en av Dalens bästa spelare vad jag kunde se. Dalen rullade huvudsakligen på tre formationer och Åkerlund var ett viktigt nav i tredjeformationen och en starkt bidragande orsak till att de gjorde så pass många poäng för laget. Det ska bli oerhört spännande att se mer av Åkerlund när Scandic cup inleds längre fram.
På backsidan bjöd spelare som Henrik Sjöström och Ludwig Svensson på underhållning.
Sjöström, som tidigare visat vissa offensiva tendenser i hans spel, visade i Bohemia Trophy på nytt upp att han har ett bra skott och att han kan vara ett hot framåt med kvicka fötter och trygghet med bollen.
Slutligen får det inte undgå att nämnas Ludwig Svensson. Svensson känns delvis igen på hans rappa fysiska försvarsspel där han likt Lukas Harnesk till synes inte räds någon, eller någonting, men kanske ännu mer känns Ludwig igen på den totala glädje han visar på planen. Det var helt underbart att se Svenssons min när han gjorde 4-2-målet i matchen mot Tigers Langnau! Finns det någon gladare spelare i Dalen än Ludwig Svensson?
Dalens spelstil
Något jag fann väldigt intressant var att titta närmare på den spelstil Dalen använde under cupen. Det kunde knappast beskrivas med den typiska Dalenklyschan om ”parkerade bussar”, i stället upplevde jag att det vågades friskt framåt och att det var tillåtet att göra misstag – och visst, misstag blev det förstås. Det är dock att vänta och jag tänker mig att det på många sätt rentav är bra i detta skede för att tidigt dra lärdom av dem och bygga vidare på det slags spel laget vill uppnå på sikt. Att lära sig värdera situationer. Om misstag inte straffar sig på planen, är det rimligen svårare att ta med sig erfarenheten vidare.
Ni minns säkert tränare Christian Hjorts ord tidigare om att grunden för Dalens anfallsspel ska utgå från hög fysik, och jag tyckte mig skönja detta i det spel Eva Lindgren, Jonathan Brolin, Christian Hjort, samt Urban Karlsson utformat för laget. Om Dalen kan bygga vidare på detta, kommer vi sålunda förmodligen få se ett något mer fartfyllt spel nästkommande säsong. Och det gillar vi förstås!
Jag har säkert glömt någon, eller något jag tänkte nämna, men jag vill sammanfattningsvis säga att Dalen ser taggade ut och verkar ha något spännande på gång (ledsen, det är ett tjatigt uttryck, men ack så sant). Det bådar med andra ord gott för den kommande säsongen!
Senaste kommentarerna