Dalen – Endre (2-4): första formationerna, föredömet på planen och den luriga forecheckaren

Så har startskottet ljudit och världens bästa liga, svenska superligan, är igång på damsidan med ännu en spännande säsong!

Tanken slog mig att vi även skulle kunna kalla det något slags startskott för den nya säsongen av bloggandet också, även om jag försökt hålla igång även under innebandyns viloperiod kan ni dock förvänta er mer frekventa inlägg framöver!

För Dalens del inleddes säsongen med en hemmamatch mot gästande Endre IF och jag var tillsammans med Maria på plats och kikade på vad som blev en jämn match vilken dock slutade med seger för Endre. Nedan får ni lite reflektioner från mig och avslutningsvis bjuder Maria på hennes topp-3!

 

Dalen – Endre (2-4)

Min spontana känsla när vi lämnade Umeå Energi Arena var att siffrorna kanske inte helt speglade matchen – det kunde mycket väl ha blivit några fler mål åt båda hållen, men det är nog ganska typiskt en första match också att det blir en del missar som vanligen skulle ha suttit, och så vidare…

 

En halvtafflig ”inte-riktigt-referat-men-samtidigt-lite-för-mycket-referat-sammanfattning”

Bortalaget Endre inledde matchen klart starkast och gjorde en bra första period vilken de även vann med 0-2 och den ganska klara skottstatistiken 4-9.

Endres första formation med Olivia Ruthström, Sara Steen, Anna Moberg, Elin Roos och Anna Karlsson skapade tryck och långa anfall vilket Dalen hade ganska svårt att hantera – bollarna letade sig in framför mål och där högg gulsvarta spelare skoningslöst medan hemmalaget fick kämpa med försvarsspelet. Att tvingas försvara långa stunder blir märkbart ansträngande och det utnyttjade Endre bra i anfallsspelet mot Dalen.

Det kändes dock bra att Matilda Wirthig var med i matchen, räddade hemmalaget ett antal gånger med kvicka reflexer och fin följdsamhet i spelet.

 

Jag var lite orolig över hur det skulle påverka Dalen att få en relativt tung start på matchen, men i andra perioden fick vi se ett Dalen som släppte lite på försiktigheten och stundtals skapade ett fint tryck i offensiven, särskilt genom första formationen med Frida Eriksson, Sandra Törnqvist, Felicia Lilja, Linn Mikaelsson och Linnea Nylén.

Jag har anledning att hålla mig kvar vid nämnda formation. I tredje perioden var jagande Dalen som låg under med siffrorna 1-3 det klart spelförande laget under stora delar av perioden, skapade många chanser, missade öppet mål, sköt stolpe ut, m.m. men, var nära, riktigt nära, att börja komma ikapp.

Då drabbades Dalen dessvärre av en utvisning där Endre inte var sena att ta vara på chansen att utöka ledningen. Endre visade ett fint spel i numerärt överläge och till slut satte Linnéa Wallgren bortalagets fjärde mål!

Det var tungt att se, en så vanlig känsla i innebandyns värld där ett lag som börjat få medvind i spelet och offensiven får ett mål i baken, en bubbla som spräcks. Men, Dalen gav inte upp.

Redan i första bytet efter Endres utökning gick Dalen på offensiven och Frida Eriksson fick en passning som ställde henne i princip fri mot Endres målvakt Sophia Lundmark, men fick klubban låst och straff utdömdes. Inget snack om saken, trots det hörde jag någon på läktaren ropa ”kompensation”, vilket bara kändes fånigt.

Dalens Camilla Lundin lade straffen, gjorde det riktigt bra och var SÅ nära att få in den också, men avslutet tog dessvärre i stolpen. Väldigt snöpligt, men lite som känslan var i matchen, nära men ändå inte riktigt…

Med någon minut kvar av perioden (och matchen) gjorde Frida Eriksson Dalens andra mål med ett rejält avslut, men närmare än så kom Dalen aldrig målmässigt.

 

Sammanfattande reflektioner

Endre vann matchen rättvist, krigade till sig en ledning de lyckades hålla resterande del av matchen. Jag är dock imponerad av Dalen som har flera intressanta spelare och en offensiv styrka som jag tror kommer överraska många när laget spelat ihop sig lite mer och får lite mer stolpe-in än stolpe-ut.

Idag har jag valt två spelare som förtjänar att hyllas lite extra: hårt arbetande lagkapten Felicia Lilja var i mina ögon Dalens bästa spelare med skicklige Frida Eriksson som en nära tvåa.

Lilja slet stenhårt i offensiven likväl som i hemjobben, gjorde allt för att vinna tillbaka bollarna och var ett föredöme på planen. Det var ingen slump att hon assisterade Dalens båda mål i matchen!

Jag har tidigare nämnt att Eriksson har lång räckvidd och hon använder den så fint också i både anfallsspel och forechecking. Det är inte en helt ovanlig syn att se Eriksson pressa motståndarnas backar och plötsligt lyckas vinna bollarna i offensiv zon. Lurig och teknisk, Eriksson har förutsättningarna för att vinna Dalens interna poängliga och jag tror att hon kommer överraska många backar denna säsong.

 

Marias topp-3

1. Anfallsspelet, även om det inte satt till 100% visades det upp vad som komma skall för Dalens del. Bra vändningar längs kanten med fina instick mot mitten.

2. Frida Eriksson ser till att det finns chanser som man knappt hinner uppfatta från läktarplats. Luriga skott både från backplats i power play, eller från kanten och mitt framför målvakten i slottet i det vanliga spelet. Imponerande tjej!

3. Gottländskorna visade upp ett fint passningspel idag som också gav utdelning till två mål i första perioden. Bollen låg oftast på rätt sida klubbladet vilket gav utdelning framför Dalen-målet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>