IBK Dalen-söndag: Desarmeringen, styrningen, upprättelse och nya smeknamnet

Trots att det bara gått en vecka sedan senaste inlägget känns det som om det var en evighet sedan jag skrev här. Det har inte varit en särdeles händelserik innebandyvecka, men privat har det varit turbulent och bloggandet har därför av nödvändighet fått kliva åt sidan. Jag har haft två tilltänka inlägg på gång, men de får helt enkelt vänta till nästa tillfälle när det är (relativt) lång tid mellan matcherna.

Nå, låt oss i stället fokusera på denna innebandyhelg som faktiskt bjudit på en del godbitar! I dagens inlägg tänkte jag inleda med att skriva om svenska superliganmatcherna jag och Maria såg på plats i dag, samt avsluta med att skriva några rader om gårdagens matcher där IBF Dalens damer och herrar spelade sina respektive matcher i allsvenskan norra.

Maria fortsätter leverera hennes topp-3 och kanske, ja kanske, får ni även ta del av lite läktarsnack jag snappade upp från min kära svärmor. Jag fick känslan av att hon skulle gilla det, men vi får se.

 

IBK Dalen – Linköping (2-3) (Svenska superligan, dam)

Både hemmalaget Dalen och bortalaget Linköping hade inlett säsongen tufft med varsin respektive seger under ordinarie tid av sju spelade matcher. Tack vare vunna extra poäng från övertidsmatcher låg dock Dalen två poäng före Linköping vilket innebar att dagens match antingen skulle ge Dalen möjligheten att skapa större avstånd ner till Linköping, eller chansen för Linköping att komma ikapp och gå om Dalen vid vinst under ordinarie tid.

Det slutade dessvärre (för vår del) med det sistnämnda. Linköping vann på ordinarie tid, men matchen var väldigt jämn och känslan var faktiskt länge att Dalen skulle ta hem det.

Trots en stark prestation från Matilda Wirthig i målet räckte Dalens prestation inte riktigt hela vägen.

 

Special teams

Dalen som uppvisade fint spel i de numerära överlägena, skapade många chanser i det första och gjorde mål i det andra. I det numerära underläget var Dalen inte bara trygga utan stod faktiskt för det farligaste läget i Linköpings power play när Clara Forssén sprang sig fri mot Linköpings Elin Rosén i målet. Något mål blev det dock inte tack vare räddningen från Rosén.

 

Desarmeringen

En annan spelare i Dalen som sprang till sig lägen var Victoria Ström som slet hårt framåt för att skapa chanser. Vid ett tillfälle var hon i princip fri mot nämnda Rosén, men en av Linköpings backar var hack i häl och använde klubban skickligt för att skärma av Ströms möjlighet att vända sig från backhand till forehand och läget desarmerades. Jag tror att det var Lisa Haglund i Linköping som stod för det fina försvaret i nämnda läge…

 

Två fina mål

Stod Dalens Sara Ryman vid Dalens 2-1-mål och Linköpings Hanna Garman för vid Linköpings 2-2-mål. Vid det förstnämnda målet valde Ryman att skjuta själv, trots att alternativet att passa fanns, vilket visade sig vara helt rätt val. Ett mycket pricksäkert avslut!

Bortalagets kvitteringsskott av Garman var inte mindre pricksäkert, hon sköt ganska långt från Dalens mål vid sargen och bollen skruvade sig lurigt precis förbi ovanför Matilda Wirthig. Ett riktigt fint mål.

 

Omkastade formationer

Dalen fortsätter kasta om lite grann i formationerna. I dagens match spelade exempelvis Felicia Lilja i första formationen med Frida Eriksson och Camilla Lundin. Sandra Törnqvist spelade nu i stället i tredje formationen tillsammans med Elsa Frisk och Victoria Ström, vilket jag upplevde var en intressant formation.

 

Marias topp-3

1. Matilda Wirthig!

2. Linnea Nylén storspelade både framåt och bakåt. Hon är enormt duktig på att läsa spelet!

3. Linköpings andra mål. Vilket skott!

 

IBK Dalen – Mullsjö (5-6, på straffar) (Svenska superligan, herr)

Tufft motstånd väntade för hemmalaget Dalen när Mullsjö gästade Umeå Energi Arena vind. Med viss förtjusning såg jag på förhand fram emot att få se vad detta nya topptippade Mullsjö skulle erbjuda i form av underhållning på planen, samtidigt som jag bävade för hur vårt skadedrabbade Dalen skulle stå upp mot helgens gästande lag – och jisses vilken underhållande match det blev!

Maria uttryckte det som innebandy när det är som mest. Själv funderade jag på om det inte vore roligt med en kvartsfinalserie mot Mullsjö… Visst, jag går händelserna i förväg.

 

Inramningen och allt omkring matchen

1246 personer hade letat sig ner till Umeå Energi Arena för att kika på matchen mellan Dalen och Mullsjö. Inte en allt för dum publiksiffra, men jag upplevde att publiken var lite svårstartad. Trots en match med högt tempo och spänning var det relativt liten uppslutning i klappandet – vilket heller inte riktigt kom igång förrän mot slutet av tredje perioden.

Några som däremot gjorde sitt bästa för att heja fram hemmalaget var ungdomarna som spelade i diverse Dalenlag – heja er! Deras energi hjälpte även delar av publiken att komma igång, mycket bra!

I övrigt upplever jag att det finns mer att hämta av introt, men ställer mig väldigt positiv till samarbetet mellan sekretariatet och Hasse Andersson som rörde sig runt läktarna med en mikrofon för att intervjua tränare kort efter perioderna och för att samspela med sekretariatet. Det var ett trevligt inslag som Dalen gärna får spinna vidare på.

Kul också när ungdomslagen bjuds in att spela i periodpauserna! En flicka vann bollen framför egen målvakt, tog fart och sprang förbi hela motståndarlaget och lade in bollen pricksäkert bakom motståndarnas målvakt. Framtida stjärna?

 

Matchen då?

Matchen var fartfylld och innehöll trevliga inslag från båda lagen. Inga parkerade bussar eller långa stunder av tickande mellan backarna – nej, det var hög press och anfallsspel som gällde redan från start.

Matchen var jämn, vilket även skottstatistiken vittnar för: skottstatistiken slutade 34-31.

Dalen ledde stora delar av matchen, men lägen bjöds det på åt båda hållen. Mullsjös Kim Ganevik gav Mullsjö ledningen för första gången i matchen 10:40 in i tredje perioden, men Dalens lagkapten ville annat. 14:34 kvitterade Ketil Kronberg och matchen gick vidare till en spännande övertidsperiod, vilken dock förblev mållös trots ett antal farliga chanser.

Om ni gräver fram high lightsen från matchen kan jag särskilt peka på ett par händelser ni bör kika närmare på:

1. Daniel Sonidssons styrningsmål (Dalens 3-1-mål)

2. Sebastian Palmqvists backhandknack i bortre (Mullsjös 3-2-mål)

3. Ketil Kronbergs krigarmål via köksvägen (Dalens 5-5-mål)

 

Måns Parsjö-Tegnér

Dalens mål kändes definitivt välförsvarat med Måns Parsjö-Tegnér på hugget. Faktum är att han storspelade och var en minst sagt avgörande faktor i att säkra poängen för hemmalagets del.

Det offensiva svängiga spelet ställer helt klart lite andra krav på Dalenmålvakten än det mer statiska spelet föregående säsong, men Parsjö-Tegnér visar gång efter annan att han hänger med väldigt bra och gjorde ett antal minst sagt svettiga räddningar i kvällens match.

 

Upprättelsen

Jag har tidigare varit lite hård mot Dalens första och andra formationer. Till skillnad från tredje formationen har deras prestationer varit lite varierande. I dagens match upplevde jag dock att de båda fick viss upprättelse.

 

Första formationen

Dalens första formation var högst bidragande till poängen mot Mullsjö idag och jag noterade bland annat hur fantastiskt Jonas Svahn kan ta emot en pass i full fart utan att hamna ur balans över huvud taget och att Patrik Rokka var rejält jobbig för motståndarna i kampen om bollen och kändes oerhört pricksäker med passningarna idag.

Starkast idag var dock ingen annan än lagkapten Ketil Kronberg som stod för tre mål och en assist och tillsammans med Måns Parsjö-Tegnér var den allra mest bidragande faktorn till att det blev poäng för Dalen idag. Och som han krigade till sig kvitteringsmålet i tredje perioden… det symboliserar Kronberg så väl. Det är inte bara hans spelskicklighet som imponerar, det är (framför allt annat) hans viljestyrka som gör det!

 

Andra formationen

Dalens andra formation fick visserligen se sig bänkade mot slutet, men det var ändå ett steg i positiv riktning. Daniel Sonidsson stod för en fin insats ikväll och Johan Larsson visade mycket vilja på planen.

På backsidan råder inga tveksamheter… Vare sig Lukas Harnesk spelar med Henrik Sjöström, Markus Lindström eller Viktor Nystedt gör han det riktigt bra och är ett defensivt monster. Detsamma tål att sägas om Viktor Nystedt, där defensivt möjligen ska bytas ut mot offensivt, men jag och Maria diskuterade även hur Nystedt tog något större plats i försvarsspelet under dagens match.

 

Från division 1 till närkamper mot landslagsspelare

En annan spelare som förtjänar att nämnas är Alexander Hedlund som klev in direkt från division 1 föregående säsong till hetluften i svenska superligan denna säsong. Och som han gör det… Vinner närkamper och avväpnar spelare som är landslagsmeriterade.

Jag vet inte om någon annan tänkte på det, men Dalens tredje formation, den så kallade Skellefteåkedjan, ställdes i princip hela matchen mot spelare som Rikard Eriksson och Anton Vestlund. Mullsjös två (for a reason) omtalade nyförvärv – vilka dock båda två gick 0+0 mot Alexander Hedlund och Pär Forsman, med flera.

Jag menar på intet sätt att tala ner Mullsjöspelarnas prestation, utan vill snarare passa på att hylla hur duktiga Dalens tredje formation faktiskt är. För duktiga är de faktiskt, oavsett om de får tvåor på innebandymagazinets betygsättning… 🙂

 

Marias topp-3

1. Månstret STORspelade hela matchen igenom. Detta är förstås viktigt i Dalens nya spelidé, men hans svettiga räddningar ska inte tas för givet. Mamma utbrast även ett nytt smeknamn på Måns ikväll: ”Månsan”. Vad tycker ni om det?

2. Jonas Svahn. Jonas var idag på enormt stort spelhumör. Alltid lika underhållande att se en av mina favoriter i IBK Dalen.

3. Laget Dalen. Äntligen presterar alla tre formationerna framåt!! Idag var innebandy spännande från första sekunderna till sista straffen.

 

IBF Dalen – Notvikens IK (7-1) (Allsvenskan norra, dam)

Hemmalaget IBF Dalen tog under lördagen emot gästande Notvikens IK i jakten på första poängen för säsongen. Gästande Notviken befann sig i en liknande situation, jagade fortfarande den första vinsten för säsongen, men hade två oavgjorda matcher med sig i bagaget och låg därmed ovanför Dalen i tabellen inför gårdagens match.

Det blev dock Dalen som visade sig klart starkast och tog hem samtliga tre poäng. Matchen avgjordes redan i den andra perioden då hemmalaget Dalen målmässigt tog över och dominerade, utökade från 2-1 till hela 7-1 och Notviken återhämtade sig aldrig från detta.

Poängbäst i matchen blev Dalens Yui Takahashi som gjorde tre poäng (2+1), tätt följd av Sandra Johansson (0+2) och Camilla Granström (2+0).

Camilla Granström fortsätter med hennes två mål vara en viktig kugge framåt för Dalen och befinner sig i skrivande stund på en tredje plats i målligan med sina åtta mål gjorda och leder även den interna poängligan i Dalen med hennes totalt nio poäng (8+1), imponerande!

 

Gävle GIK – IBF Dalen (12-8) (Allsvenskan norra, herr)

Alltså, det känns knappast chockerande att det görs tjugo mål i en match när IBF Dalens herrar spelar. Alla bör vid det här laget veta att det går fort när Dirty Dalen spelar innebandy!

Jag har dessvärre inte så mycket att notera kring denna match annat än att Gävle är ett tungt motstånd – oavsett om de börjat säsongen knackigt eller ej.

Noterar även att Gävles Andreas Dahlkvist stod för imponerande 6+2 och Alexander Larsson 0+6 i matchen…

Poängbäst i Dalen? Peter Grönroos som gjorde två mål och två assist! Jag har visserligen inte sett målen, men jag kan föreställa mig att han bombade in dem från sin backplats – där har han ett fint skott som brukar kunna leta sig in högt i målburen!