IBK Dalen (herr) – Ett försök att vrida och vända på byggklossarna…

Här kommer ett litet utfyllnadsinlägg i väntan på helgens övriga tre hemmamatcher – inspirerat av en kortare diskussion jag hade med Urban Karlsson före gårdagens match. Jag passade då på att fråga honom om Sebastian Degeryd och Andreas Carlbom inför söndagens match mot Höllviken. Det är ingen hemlighet att de båda äntligen är tillbaka och redo för spel, men Urban såg lite lurig ut när han frågade mig hur jag trodde att de skulle ställa upp mot Höllviken.

I ärlighetens namn kände jag mig lite överrumplad och började försöka vrida och vända på alla möjligheterna i mitt huvud. Det är dock som att få en låda med intressanta byggklossar utan någon som helst aning hur jag vill bygga ihop dem ännu. Och hur mycket ska man egentligen styra bort från den utstakade vägen?

Så, med lite tid att fundera över det tänkte jag ge mig på att analysera truppen och dela med mig av lite tankar och eventuella problem som jag ser det. Observera att mina tankar säkerligen skiljer sig mycket från hur och vad tränartrion i Dalen tänker och skulle jag sätta pengar på vem som skulle få mest rätt i praktiken skulle jag 100 av 100 gånger lägga pengarna på Hjort, Brolin och Karlsson. Jag hobbygissar bara, men fan vad kul (och frustrerande) det är ändå! 🙂

Ett tudelat problem
Så, problemet är att varken tränare eller spelare varit nöjda med säsongen hittills, resultatmässigt och prestationsmässigt. Rätt så, även om jag förmodligen inte är alls lika kritisk – det är ju trots allt deras jobb att aldrig vara nöjda, men vissa prestationer och resultat har varit mer acceptabla än andra.
Det jag framför allt upplever varit det största problemet är dock två saker:

Problem 1.

Det har inte varit någon match där samtliga formationer (forwards/center) presterat på en godkänd eller förväntad nivå.

Den formation som varit jämnast är den som på förhand borde ha mest utrymme att svaja eller spela ojämnt – jag tänker förstås på Skellefteåkedjan med spelare som gör sin första säsong i svenska superligan, direkt från division 1. Jag förväntade mig faktiskt mer misstag och märkliga beslut från spelare som Alexander Hedlund och Pär Forsman, men de har presterat över förväntan och har tillsammans med Anton Åkerlund varit en starkt bidragande faktor till att Dalen har plockat vissa av de poäng de samlat ihop hittills.

Dalens första formation måste hitta en högre lägsta nivå än vad de har gjort. Poängmässigt har skörden blivit allt för mager och jag är helt övertygad om att det finns mer att få ut från trion Svahn, Kronberg och Rokka.

Detta är också en situation jag inte avundas ledarna i laget – frågan är om de ska dela på spelarna, eller fortsätta spela dem ihop. Jag lutar överlag mer åt att låta spelare som i grunden borde passa väldigt bra ihop också få chansen att verkligen spela ihop sig. Jag var ganska kritisk till att spelare som Anton Åkerlund, Johan Eriksson och Nico Scalvinoni fick sitta mycket bänk föregående säsong – samtidigt som jag har full förståelse för att de fick göra det. Spelarna måste ju prestera när de väl spelar, men de måste samtidigt få tillräckligt mycket speltid för att också hitta spel, kemi och få igång flytet i matcherna.

Dalens första formation

När jag ser på Dalens första formation ser jag en formation som ska ha mycket boll i anfallszon, samtidigt som både Kronberg och Svahn är extremt skickliga kontringsspelare. Med andra ord finns det, som jag ser det, möjlighet att justera formationen och sättet de ska spela på något beroende på motståndare.

Nämnda trio bör överlag vara starka mot en motståndare som backar hem, såsom exempelvis Örebro gjorde. Om formationen hålls intakt vill jag se fler bollar levereras till Rokka som ska bomba, bomba och bomba in bollarna – med fysmonstret Kronberg på returerna.

Mot andra motståndare med uttalat spelskickliga forwards kan det å andra sidan finnas skäl att göra ändringar i formationen för att utnyttja att formationen har två av världens bästa kontringsspecialister i Kronberg och Svahn. Då handlar det om att vinna bollar i mittzon, eller backa hem något mer och vända på varenda chans som erbjuds.

Möjligen bör då en spelare som Patrik Rokka spelas i en andra formation som matchas mot motståndare där han får komma till skottchanser. Ett potentiellt problem är dock att Dalen har (för?) många rightare på forwardsidan. En formation som jag skulle kunna tänka mig är Sebastian Degeryd, Patrik Rokka och Marcus Berglund (c), men både Degeryd och Rokka är högerfattade och det kan vara till nackdel om syftet är att skapa offensiva skottlägen. Det blir kanske lite för mycket av det goda. När Fredrik Edholm är tillbaka finns dock goda möjligheter att spela honom tillsammans med Berglund och Rokka, eller Degeryd.

Kontringsstark första formation?

I första formationen skulle en spelare som Anton Åkerlund kunna kliva upp och bidra både offensivt och i kontringsspelet med Svahn och Kronberg i en match där fokus är huvudsakligen på kontringar och att vinna bollar i forechecking och mittzon. Detta medför dock andra problem…
Det innebär att tredje formationen, som fungerat relativt väl överlag, ändras. Vill jag ändra alla tre formationerna?

En möjlighet för ett något jämnare styrkeförhållande med lite mer fokus på kontringsstyrka i första formationen, likväl som offensiv spets i både andra och tredje formationerna vore t.ex. följande… Med viss reservation för att jag kan tänka mig att byta plats på Alexander Hedlund och Johan Larsson. Problemet som jag ser det med mitt förslag är dock att både andra och tredje formationerna för en mer uttalat offensiv roll – och jag är ärligt talat inte säker på att det är rätt väg att gå. Möjligen fler mål framåt, men det kan förväntas fler mål bakåt. Då är det möjligen inte rätt att spela en första formation där Rokkas offensiva kvaliteter bytts mot den något mer jämnfördelade Åkerlund.

Jag vet inte… samtidigt är det här backsidan kommer in också. Var placeras exempelvis Dalens (som jag ser det) starkaste defensiva back, Lukas Harnesk? Mattias Ljunggren är ett offensivt hot med sitt skott, men gör sig också väldigt bra i kontringsspel, har ett fine spelsinne och hittar överlag bra lägen för långbollar som skapar farliga kontringslägen.

Exempel

Första formationen:
Anton Åkerlund – Jonas Svahn – Ketil Kronberg

Andra formationen:
Patrik Rokka – Marcus Berglund – Johan Larsson/Daniel Sonidsson

Tredje formationen:
Sebastian Degeryd – Pär Forsman/Niclas Brohlin Ljung – Alexander Hedlund

Justera centersidan?

En bredare centersida skulle ge fler möjligheter med laget i nuläget. Jag skulle exempelvis inte bli besviken över att få se hur Berglund skulle prestera tillsammans med Jonas Svahn. Kan det möjligen vara läge att Kronberg går tillbaka som center – med risk för att rucka på rollen för Dalens bästa poängplockare..? Kanske för vågat, men det öppnar upp för lite andra möjligheter… Jag är dock tveksam till att placera Åkerlund som center igen, jag har upplevt att han får mer utrymme att spela ut när han går som forward. Och jag har även svårt att placera Andreas Carlbom…

Carlbom som jag förresten har svårt att placera överlag. Jag dömer förmodligen ut honom lite för hårt baserat på hur hans comeback presenterats och hans ålder. Är syftet att avlasta ett skadedrabbat Dalen – eller är Carlbom sugen på en riktig comeback?

OM det är det förstnämnda, vill jag inte se att Carlbom äter upp viktig speltid för unga spelare som måste få chansen att växa och samla på sig erfarenhet i matcher. Avlasta och stärk upp ja, men inte ersätta någon.

Om Carlbom å andra sidan överväger en faktisk comeback och ser det som en äkta möjlighet att fortsätta även nästa säsong… Då skulle jag utan att tveka vilja ge Carlbom en mer uttalad roll.

Ett annat exempel är då, med lite justeringar på centersidan:

Första formationen:
Patrik Rokka – Jonas Svahn – Marcus Berglund

Andra formationen:
Andreas Carlbom – Ketil Kronberg – Johan Larsson

Tredje formationen:
Sebastian Degeryd – Anton Åkerlund – Alexander Hedlund

Jag gillar tanken på synergin mellan Åkerlund och Hedlund och hur det skulle kunna utspela sig med en stark målskytt som Degeryd. I andra formationen skulle möjligen rutinerade spelare som Kronberg och Carlbom kunna hjälpa unge Larsson att växa.

Tre starka centrar?

Ytterligare en annan möjlighet är ju att spela med tre starka centrar i Svahn, Kronberg och Berglund i respektive formation och bygga kring dessa. Men, då måste det uttalade syftet vara att ha tre formationer som ska ”göra det”. Jag vill inte se Berglunds speltid minskas.

Att skaka om, eller inte skaka om..?

Slutligen har vi problemet med att regelbundet ändra runt i formationerna vilket jag tänker att det försvårar möjligheten att skapa en god kemi mellan spelarna i formationen. Det blir svårare att spela ihop sig om spelarna i formationen byts ständigt. Det har vi ju sett exempel på tidigare i Dalen också.

Någonstans måste en gräns dras för när formationerna är mer eller mindre bestämda och inte bör ruckas allt för mycket på. Det är dock svårt att dra en sådan gräns när spelet inte riktigt sitter och många spelare är skadade, eller återvänder från skador.

Ju mer jag tänker på det, ju svårare har jag att få ihop vettiga formationer. Dalen behöver Fredrik Edholm, men det kommer i och för sig medföra andra svåra val. Ah, jag avundas inte tränarna som måste väga för- och nackdelar med alla eventuella ändringar.

Problem två.

Skadorna har medfört en bristande bredd som gjort att det funnits väldigt begränsade möjligheter att göra nödvändiga justeringar när en matchbild lutar tungt till motståndarnas fördel.

Det är motsatsen till föregående säsong, där problemet kanske snarare var att det fanns för många möjligheter att byta spelare och positioner. Då var känslan att flera av spelarna aldrig riktigt hittade sin roll och del i laget.

Med färre spelare kan det möjligen vara viktigare med en tydlig rollfördelning och fastare formationer, att spela ihop sig. Räkna med att det kan ta tid, men att utdelningen kan bli långsiktig. Det finns ju dock inga garantier för att utdelningen faktiskt kommer.

 

Slutsats?

Jag har ingen aning, det finns många olika alternativ och jag är egentligen helt fel person att fråga. Urban skakar nog bara på huvudet om han läser detta inlägg, men det ska bli väldigt intressant att se hur söndagens match mot Höllviken utspelar sig och hur de formationer jag fått veta att Dalen kommer matcha kommer prestera.

Jag har inte ens berört backsidan, men där finns ytterligare dimensioner att ta med i beräkningarna. Hu… det kan inte vara lätt att vara tränare, helt klart!