Dalen – Wibax (6-5): Dahlen-defense, the living wall, kanonen och en intressant diskussion med tränare Karlstén

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu är 2018 verkligen igång och med det sagt har även innebandyn rullat igång på riktigt och för oss här i Umeå finns det ett stort urval av högklassig innebandy att välja på. Mitt största dilemma, en dag som denna, är faktiskt att det finns för många matcher som spelas tätt inpå, eller samtidigt, vilket medför att jag tvingas välja vilka matcher jag vill se, väl medveten om att det samtidigt innebär att jag väljer bort matcher jag verkligen vill se.

Jag har beklagat mig över detta förut, men det känns alltid lika tråkigt att Dalens båda lag i svenska superligan och Dalens båda lag i allsvenskan spelar samma dag, i stället för att matcherna delats upp på lördag respektive söndag. Det är en förlorad chans att höja publiksnittet och antalet tittare på varje respektive match när samma potentiella publik tvingas välja mellan de olika matcherna, men det stör mig egentligen mest av det själviska skälet att jag inte kan se alla matcherna på det sätt jag skulle vilja.

Jag följde IBF Dalens damer via Sportswik i bortamatchen mot Stenhagens KK, vilken dessvärre slutade med förlust 11-3. För Dalens del gäller det nu att mentalt skaka av sig förlusten snabbt och hitta ny energi och ta nya tag redan i morgon, eftersom ytterligare en bortamatch väntar mot Bele Barkarby klockan 14.

Samtidigt som damernas bortamatch spelades, befann jag och Maria oss i Umeå Energi Arena för att bevittna herrarnas hemmamatch mot gästerna från Piteå, Wibax Patriots, ett inte helt obekant lag för oss i Umeå. Jag förstod redan på förhand att det skulle bli något alldeles extra och mycket riktigt, matchen bjöd på stor underhållning: farliga chanser, skönt showande och hård kamp från båda lagen och lämnade ingen innebandyentusiast besviken!

 

IBF Dalen – Wibax Patriots (6-5) (Allsvenskan norra, herr)

Matchen inleddes starkt av gästerna som mer eller mindre ägde bollen de första tio minuterna av första perioden. När tekniskt skicklige Erik Nilsson gjorde Wibax första mål, tätt följt av bortalagets andra mål från Emil Johansson blott 20 sekunder senare, blev jag uppriktigt lite orolig över att siffrorna skulle rinna iväg. Fram till dess hade hemmalaget mer eller mindre slagit bort bollen så snart möjligheten gavs, eller skickat iväg någon långboll för att gå på en något chansartad kontring utan större framgångar.

Dalen visade dock mycket karaktär där och då, ryckte upp sig ordentligt och respekten och rädslan för gästerna tycktes släppa. Bollen slogs inte längre bara bort, Dalen började ta bättre vara på möjligheten att få igång ett spel och passningarna kändes betydligt säkrare. Tempot var dock fortsatt högt och vilka passar det bättre än duon Jacob Mäkeläinen och Andreas Berglund? Reduceringen var ett faktum!

En spelare som mer eller mindre alltid imponerar i Wibax var Erik Nilsson, som får det att se enkelt ut att i full fart jonglera bollen och ändå ha kontroll över den, stod för en klinisk brytning som totalt desarmerade Dalens kontringsförsök – och jag ställer mig ännu en gång frågan: När ska Erik Nilsson spela i svenska superligan?! Vilken otrolig lirare han är, Nilsson!

När Dalen mot slutet av perioden fick chansen att spela power play kändes det som om vi faktiskt rentav skulle kunna gå till periodvila med ett kvitterat resultat. Och mycket riktigt, Peter Grönroos säkrade kvitteringen, assisterad av Fredrik Edholm som inte riktigt hade hunnit växla upp i matchen ännu, men lugn bara lugn, Edholm spelade en mycket viktig roll i Dalens vinst idag.

 

Period två

I likhet med den första perioden startade Wibax starkare än hemmalaget och det skapades en hel del chanser, visserligen åt båda hållen, men särskilt för bortalaget under hela den andra perioden. Väldigt typiskt för en sådan period var att stolpskott och en storspelande Anders Grahn såg till att siffrorna hölls nere, men samtidigt slank ett riktigt plumpmål in när Wibax gjorde 2-3-målet på ett skott som i princip gick i slow-motion över halva planen, förbi ett flertal spelare och en totalt skymd Grahn som jag led med.

Dalen var dock inte utan chanser, Fredrik Edholm passade bland annat snyggt över till Alexander Rönnlund som dessvärre missade det helt öppna målet. Kort därefter sköt Jonathan Larsson ett skott som var nära på att gå in, men Wibaxs ledning höll… Ja, i vart fall fram till dess att Gustaf Rönnholm och Jacob Mäkeläinen tillsammans stod för ett mycket vackert framspelat mål och kvitterade ställningen!

När Dalens Jonathan Larsson sedan blev utvisad för ett otillåtet slag blev vi dock mäkta nervösa, särskilt när Wibax sköt ett distinkt stolpskott och höjde pulsen i hela arenan. Som tur var, för våra höga pulser, klev Christoffer Dahl fram och visade prov på ett äkta ”Dahlen-defense” i numerärt underläge, lyckades spela runt bollen i offensiv zon en lång stund trots flera jagande motståndare, innan den slutligen föll tillbaka till gästerna.

Magnus Enström tvekade dock inte en sekund med att följa upp Dahls prestation och bromsade upp Wibax lagom för att säkra att bortalaget förblev mållösa i det numerära överläget. Enström som även i övrigt stod för en riktig kämparinsats idag, berättade för oss efter matchen att han besväras av en skadad arm(!). Det känns på något sätt helt absurt för mig vilken nivå vissa spelare kan hålla, trots dåliga förutsättningar. Enström imponerar med sin vilja på planen, men jag hoppas verkligen att hans skada inte blir värre.

När slutminuterna av perioden närmade sig såg Wibax Casper Olofsson helt på egen hand till att bortalaget ännu en gång tog ledningen i matchen och satte Wibax i förarsätet ännu en gång, var känslan. Med tanke på att de dessutom hade ett större antal farliga målchanser under perioden var jag lite bekymrad över hur matchen skulle sluta, men som så ofta kan det hända enormt mycket från en period till nästa i innebandy!

 

Period tre

Den tredje perioden kunde i princip inte börja bättre än vad den gjorde för hemmalaget Dalen. Fredrik Edholm klev fram och bombade in kvitteringen redan lite drygt en minut in i tredje perioden. Ett sådant där skott vi sett honom göra många gånger förut! Edholm var dock inte färdig där, lite drygt två minuter senare kastade Anders Grahn ett långt utkast som Edholm snirklade till sig och sköt Dalen i ledningen för första gången i matchen. Inte heller var Edholm färdig eller nöjd där… Fredrik assisterade senare Alexander Rönnlund ännu en gång och denna gång missade Rönnlund inte! Är det någon fler än jag som är oerhört glad åt att Fredrik Edholm är tillbaka från sina skador?!

Tvåmålsledningen varade dock inte länge, Joel Grape Tjernström assisterade nämligen Marcus Renberg till Wibax reduceringsmål kort därefter. Med nio minuter kvar av tredje perioden började Wibax pressa på allt mer och Dalen kämpade frenetiskt för att hålla undan bortalagets alla försök att kvittera. Dalens William Holmlund höll dock huvudet kallt trots den höga temperaturen i arenan och var en mycket viktig nyckel i hemmalaget som såg till att hålla kassaskåpet stängt, trots alla Wibax försök att bryta upp det.

I jakten och ivern att kvittera blev Wibax Patriots Elias Nyström utvisad för hårt spel och det kändes som om hemmalaget skulle få ett nödvändigt andrum och möjligen chansen att utöka ledningen något. Bortalaget var dock väl medvetna om vikten av att gå för ett kvitteringsmål och vi kunde ännu en gång tacka Anders Grahn i målet som genom svettiga räddningar såg till att hålla fortsatt stängt.

Wibax tog sedan ut målvakten för spel sex spelare mot fem, men Dalen försvarade sig mycket väl och var även nära ett flertal gånger att göra mål i den öppna målburen.

Dalen vann slutligen matchen under ordinarie tid efter en mycket stark insats, inte minst under matchens tredje period. Faktum är att Dalen inte bara visade prov på imponerande styrka i offensiven när det gällde som mest, utan stod för en riktig laginsats och krigade till sig samtliga tre poäng idag.

 

Eftersnacket

Vi hade även ett mycket intressant samtal med tränare Fabian Karlstén efter matchen. Det har nog inte gått många Dirty Dalen-fans förbi att Rasmus Karlstén inte spelat på länge. Vi passade därför på att ta reda på vad detta beror på och kan nu tyvärr bekräfta att det är skador, plural, som är orsaken. Väldigt tråkigt och ett stort tapp för Dalen, Rasmus har mycket att tillföra laget om han får vara skadefri.

Mot bakgrund av detta passade vi även på att prata om de uppenbara svårigheterna det måste medföra för tränarna (och laget) att försöka sy ihop ett så starkt lag som möjligt och bygga någon slags kontinuitet när förutsättningarna är så föränderliga och ett A-lag som behöver förstärkningar på grund av spelartapp i form av skador och sjukdomar, samtidigt som det egna laget är sårbart på grund av samma orsaker.

Det var även glädjande att höra Fabian berätta om sin tränarroll i Dalen, att han som tränare varit tydlig med Dalen om sina förväntningar och krav och att han fått mycket fria tyglar vad gäller hur laget ska spela. Jag har tidigare skrivit om just detta, att laget har en mycket aktiv tränarstab som inte tvekar att agera vid behov och att jag överlag ser detta som något väldigt positivt. Jag tog därför även tillfället i akt att fråga om hans syn som tränare på det här med att välja att gå ner på folk, när det är aktuellt, risken för att det kan straffa sig, eller ge positiva resultat. Jag ska inte återge tränare Karlsténs svar här, men det var väldigt intressant att höra hans syn på det och det ger förstås lite bredare perspektiv till mig som amatörtyckare som i många avseenden saknar erfarenhet och kunskap.

 

Marias topp-3

1. Anders Grahn ”The living wall”. Vi fick se Anders som hade sin stolpar med sig ikväll. Om jag räknade rätt blev det hela 6 st. stolpskott från Wibax. Bästa matchen för säsongen som jag har sett.

2. Fredrik Edholm har börjat trumma igång efter skadan och det blev 4 pinnar idag för Fredrik.

3. Det goda surret efter matchen. Efter matchen passade vi på att prata med IBF Dalens tränare Fabian Karlstén som bjöd på lite allt möjligt. Så trevligt att få träffa och prata med alla efter matcherna. Det värmer när spelare hälsar och pratar med oss! Såklart extra glädje efter en så viktig match som idag, en välförtjänt vinst och tre poäng till oss!

Bli först att kommentera

Dalen-Sirius (5-1): Ketchupflaskan och Månsterprocent, en jäkligt bra back och en lurig skytt

Av , , Bli först att kommentera 0

Ja jisses, det råder ingen tvekan om att det spelas enormt viktiga matcher just nu och mötet mellan Dalen och Sirius i SSL-herr var inget undantag. Matchen var onekligen en kamp mellan två lag som slåss om samma poäng och samma slutspelsplats just nu.

När lagen möttes senast slutade det med vinst för Sirius, men det krävdes straffläggning och framför allt Joakim Olsson för att göra det. Jag har skrivit tidigare om att känslan inför Dalens matcher mot just Sirius brukar vara illavarslande redan som den är, att Sirius dessutom gått riktigt bra alltsedan tränare David Ahlmark gjorde comeback gjorde knappast den känslan bättre inför kvällens batalj.

Dalen å andra sidan fick spela med ett något mer komplett lag senast mot AIK och vann välförtjänt genom en gedigen laginsats och individuella spelare som briljerade. Dessförinnan har det dock gått betydligt tyngre, av olika anledningar.

Vi stod därför inför en riktig rysare i Umeå Energi Arena i kväll, en match som slutade med vinst för hemmalaget Dalen och otroligt viktiga poäng!

 

Dalen – Sirius (5-1) – Ketchupflaskan
Jag måste inledningsvis be att ni inte låter er luras av siffrorna, matchen var betydligt jämnare än vad de kan ge sken av. Faktum är att Dalens 3-1-mål gjordes först när det återstod mindre än tre minuter av tredje perioden(!). Då passade Sebastian Degeryd på att göra målet vi för stunden tänkte skulle ge oss lite nödvändigt andrum, men som dock till vår stora glädje i stället visade sig fungera som dunket som förmådde ketchupen att forsa över – Jonas Svahn sköt nämligen in två snabba mål därefter och cementerade därmed också sitt hat-trick!

Ja, i metaforen är Jonas Svahn flaskan och ketchupen målen… Kanske inte mitt bästa försök att måla upp någon slags metaforisk bild, men vad fasen! Det har varit en lång vecka :)

Jonas Svahn var dock en av Dalens två bästa spelare på planen, jobbade stenhårt i defensiven, var motorn i offensiven, passade och sköt (ja, ni läste rätt) och sköt! Det var en fröjd att se Jonas vinna närkamper mot två Siriusspelare på egen hand i offensiv zon, lika mycket som att se honom totalt avväpna en Siriuskontring som mynnade ut i just ingenting tack vare Svahns kvicka och smarta hemjobb. Vilken otrolig spelare han är, Jonas Svahn!

 

Månsterprocent

Den andra spelaren som förtjänar utmärkelsen som Dalens bästa spelare ikväll är förstås han med dryga 96-procenten i räddningar, om jag hastigt räknar utifrån de rapporterade skotten på mål. Oberoende av om detta stämmer, Måns Parsjö-Tegnér stod för ännu en viktig och stark insats idag och var likt matchen mot AIK orubblig! Tre insläppta mål på två matcher, jo tack, Måns är i en riktigt bra form 2018 och kommer nog tveklöst vara en av Dalens viktigaste vapen i kampen om att nå slutspelet!

 

En jäkligt bra back

Jag missade ju förresten första perioden, men tack vare att flyget från Stockholm faktiskt var i tid idag (hallelujah) hann jag dock glida in lagom i periodpausen och fick se både den andra och den tredje perioden. Och det gick förstås inte att missa hur (ursäkta) jäkla bra Lukas Harnesk är! Vinner närkamper och bollar, jobbar hemåt hårdare än någon annan och täcker skotten tveklöst. Lukas fick ju dessutom kompensera lite för Henrik Sjöström som saknades idag – skotten täcker inte sig själva. Lukas har länge varit lite av en personlig favorit hos mig med sitt hårda arbete på planen och det är så härligt att påminnas så här tydligt varför!

 

En lurig skytt

När jag är inne på backar vill jag även nämna Markus Lindström. Jag vet inte om ni också lagt märke till det, men om inte, ta er en närmare titt på hur noga Markus avväger sina skott när han får möjligheten och även var han placerar dem. Vi satt mycket bra till på läktaren idag, jag och Maria, för att se flera av Lindströms försök att näta och jag slogs av att han är riktigt lurig – ett av skotten sköts exempelvis noggrannt mellan benen på en försvarande spelare, lågt mot bortre stolpen där luckan definitivt fanns, men räddades av Tobias Steineck tack vare att bollen gick lite för mycket mot mitten av målet. Det är ingen slump att Lindström, trots något begränsad speltid, gjort fyra mål hittills under säsongen och jag blir inte förvånad om han kommer bjuda på några fler framöver.

 

Kommande matcher

Framöver väntar tuffa motstånd i form av Falun och Storvreta. Samtidigt är det kanske de allra roligaste matcherna att titta på, särskilt om Dalen spelar på den höga nivån de kan spela på. Särskilt hemmamatchen mot Storvreta den 17:e januari kommer bli något extra! Se till att vara på plats vetja!

Bli först att kommentera

AIK – Dalen (2-4): 500 poäng, backhandflippmål och Månster, samt matchen mot Mora och om spelare med pondus

Av , , Bli först att kommentera 0

Helgen bjöd på en ganska typisk innebandysöndag med hela tre matcher för Dalens lag, varav vi hade möjligheten att kika på två av dem, de båda SSL-matcherna. I dagens inlägg tänkte jag huvudsakligen bjuda på lite reflektioner kring Dalens matcher mot AIK respektive KAIS Mora, men jag har även viss anledning att kortfattat beröra IBF Dalens bortamatch mot Strängnäs i allsvenskan norra herr.

Före jag går in på dagens matcher vill jag dock börja med att gratulera Ketil Kronberg som genom sina två assist i matchen mot AIK nu har passerat 500 gjorda poäng i svenska superligan! #KungKetil

 

AIK – IBK Dalen (2-4) (Svenska superligan herr)

Med tre mestadels nya formationer i Dalen var det med spänd förväntan vi kikade på Dalens bortamatch mot AIK nere i Solnahallen.

Matchen började visserligen förvånande lugnt, bortsett från Simon Götz tidiga mål för AIK, tempot var ganska lågt från båda lagen. Dalen kändes inte riktigt med från start, men en spelare som inledde starkt var dock Dalens Johan Larsson som inte tvekade i kampen om bollen. För vissa andra tog det lite längre tid att vakna till, men visst gjorde de det och efter lite drygt halva perioden började chanserna också komma.

Marcus Berglund gjorde Dalens första mål, en boll som kändes som om den med nöd och näppe var inne och kort därefter fick Dalen möjligheten att spela power play. Då passade Patrik Rokka på att skjuta in Dalens andra mål när han dammade till med ett mycket fint avslut på en genomskärande passning från Ketil Kronberg.

Förutom målen var det mycket glädjande att se Jonas Svahn på planen, likväl som att Dalen stod för några riktigt fina kontringar, vilka dock inte resulterade i mål.

 

Period två

I den andra perioden gick AIK ut något starkare än Dalen inledningsvis, forecheckade högre än i första perioden och tempot i matchen höjdes märkbart. Precis som i första perioden tog det lite tid för Dalen att komma igång, men snart kändes det som om Dalen var helt med i matchen och skapade fina chanser.

Andreas Carlboms bjöd på en riktig godbit med nymalet kaffe när han på egen hand försökte göra mål genom att lura ut både försvarare och målvakt för att sedan så när lyckas peta in bollen köksvägen. Det var väldigt nära att lyckas och hade varit ett riktigt highlight-mål i sådana fall!

AIK var dock inte utan chanser och Dalen bör skicka ett stort tack till Måns Parsjö-Tegnér som visade upp sina fina reflexer när han gjorde ett flertal kvicka räddningar med händerna och sålunda motade bort AIK:s samtliga försök till att göra mål.

När AIK drog på sig ytterligare en utvisning var känslan att det mycket väl skulle kunna bli en utökning för Dalens del. Hemmalagets box play höll dock undan Dalen, men två sekunder efter att AIK lyckats döda av utvisningen och Dalens andra power play i matchen gjorde Sebastian Degeryd vad jag valt att benämna ett mycket snyggt ”backhandflippmål” på returen från Ketil Kronbergs skott.

 

Tredje perioden

Även i den tredje perioden började AIK starkare än Dalen och skapade flera lägen de första minuterna. Måns Parsjö-Tegnér fick svettas för att hålla Dalens ledning intakt, men lyckades och stod för mycket fina räddningar!

Noterade förresten att AIK:s Kevin Haglund gjorde sin första match sedan han ådrog sig en hjärtmuskelinflammation. En duktig målskytt och underhållande person, mycket roligt för SSL att den dansande målskytten är tillbaka! I första bytet var han även så när på att göra mål och fick även chansen minuterna senare, men Parsjö-Tegnér gick vinnande ur båda situationerna.

AIK stod idel för pressen i tredje perioden, medan Dalen kämpade hårt och tajt för att hålla AIK borta och gå på kvicka kontringar så fort tillfällena gavs. Det kändes både nervöst, svettigt och oroligt, men när Dalen till slut gick på en kontring som rentav osade mål lång väg blev det slutligen Henrik Sjöström som till vår stora lättnad fick skjuta in bollen för Umeålaget. Samtidigt som Henrik utstrålade enorm glädje på planen fick våra grannar sin beskärda del av vår glädje när vi skrikandes firade Dalens 1-4-mål här hemma!

AIK lyckades visserligen få in ett mål i jakten på reduceringar, men Dalen stod på sig och Måns var orubblig i Dalens målbur. Mycket, mycket trevligt! Matchens lirare? Vad sägs om Måns-Parsjö-Tegnér?

Före jag rundar av reflektionerna kring denna match vill jag dock även passa på att förmedla en liten sågning till SSLplay som upprepade gånger visade repriser i samband med att frislag precis spelades igång, vilket resulterade i att vi tittare gick miste om flera igångspelade bollar. Och som bekant går det fort i innebandy, ett läge kan vara över på några ynka sekunder.

 

IBK Dalen – KAIS Mora (1-6) (Svenska superligan dam)

Jag tänkte även skriva några rader om Dalens hemmamatch mot KAIS Mora i svenska superligan dam som spelades tidigare under dagen. Jag och Maria tog oss ner till Umeå Energi Arena Vatten, alltså Dalens gamla hemmaborg, där det var gott om folk som bevittnade en betydligt jämnare match än vad både resultat och skottstatistiken ger sken av.

Dalen höjde sig spelmässigt efter den första perioden, skapade både lägen och goda chanser att näta, men om det varit något som förföljt Dalen mycket den gångna säsongen så har det varit just svårigheterna att få till det där viktiga slutmomentet när chanserna presenterat sig. Dalen missade i princip öppet mål, sköt i stolpe, missade näppeligen en straff och hade ett antal fina kontringsmöjligheter som var nära, men inte riktigt räckte till.

När Dalen spelade spel sex mot fem under de närmare fem återstående minuterna av tredje perioden och fortsatte göra så trots att Mora gjorde mål i öppen kasse, var känslan att Dalen framför allt gick för att träna på spel sex mot fem och även hoppades på att få göra minst ett mål till.

Dalen stod trots uteblivna mål i spelformen ändå för stark press med den extra utespelaren på planen och skapade några riktigt fina chanser, inte minst när Frida Eriksson sköt bollen i stolpen var känslan att det låg i luften.

 

Matchens spelare och fokus framåt

Felicia Lilja utsågs, välförtjänt, till matchens spelare. Lilja som stod för Dalens enda mål i matchen, assisterad av Linnea Nylén, var utöver målet inblandad i ett flertal starka spelvändningar likväl som en viktig fysisk närvaro på planen i närkamperna, men likväl viktig i den tydliga viljekampen som utspelade sig på planen mellan de båda lagen. Jag och Maria pratade om just det, Liljas pondus på planen, en spelare som spänner upp sig och liksom utstrålar ”jag viker aldrig ner mig”. Det känns som en viktig kvalitet i ett lag som fått sin beskärda del av motgångar.

Slutligen konstaterar jag rent krasst att det inte är mot just Mora som Dalen bör räkna med att vinna sina poäng under andra halvan av säsongen. Det gäller nu för Dalen att ta med känslan av allt som de faktiskt gjorde bra under matchen, skaka av sig förlusten och fokusera på att ge allt i de kommande matcherna mot Jönköping och Warberg. Då kan poängen mycket väl börja komma!

 

Strängnäs – IBF Dalen (8-7) (Allsvenskan norra herr)

Jag såg som sagt dessvärre inte matchen, men följde den via iBIS. Jag noterade bland annat att Dalen var väldigt nära på att hämta upp matchen från ett mycket tungt underläge där hemmalaget ledde med hela 5-0, men dessvärre räckte det inte hela vägen.

Två glädjande saker värda att nämna är dock:

1. Fredrik Edholm är tillbaka i spel och stod för hela fem poäng (3+2) i hans comeback! Mycket starkt av Fredrik och glädjande förstås, trots förlusten.

2. Nyförvärvet Oskar Tafvelin dröjde inte med att hitta poängprotokollet i sitt nya lag och gjorde genom assisten i matchen mot Strängnäs sin första poäng i Dalens tröja. Det gillar vi!

 

Bli först att kommentera

Nytt år – nya tag: Halvtidsreflektioner om Dalens fyra elitlag och vad som komma skall

Av , , Bli först att kommentera 0

Nytt år – nya tag.

Jag syftar delvis på bloggen och podden, när nu serierna äntligen börjar köra igång igen kommer det också komma mer inlägg framöver. Framför allt syftar jag dock på Dalen.

För visst känns det lite så att varken Dalens lag i allsvenskan eller svenska superligan kan vara helt nöjda efter den lite drygt första halvan av säsongen? Och då menar jag inte såsom tränare i allmänhet uttrycker sig kring nöjdhet i förhållande till prestationer, det ingår ju förstås i deras arbetsbeskrivning att aldrig vara helt nöjda, utan jag menar att det funnits delar av säsongen som gärna kunde ha fått se annorlunda ut inför juluppehåll m.m.

Allt har förstås inte varit katastrof, verkligen inte, jag tänkte dock skriva några rader om de respektive lagen för att summera några tankar kring första halvan av säsongen och förhoppningarna inför den kommande halvan och kanske något om vad jag upplever är en rimlig målsättning för de respektive lagen.

 

IBF Dalen dam

I damernas allsvenskan norra har jag förstått att Dalen har genomgått en förändring av spelsystemet inför denna säsong och även hade räknat med att det skulle ta tid att komma in i det nya systemet och att få spelet att sitta. Jag har visserligen bara hunnit med att se två av deras matcher hittills under säsongen, vilket dessvärre medför att jag har begränsade möjligheter att försöka mig på någon slags analys, men utan tvekan är det förstås så att Dalen hade hoppats på att få med sig några fler poäng under de matcher som spelats än vad det i slutändan blivit.

Samtidigt har Dalen visat på en viss uppåtgående trend ju längre säsongen lidit och strax före juluppehållet spelades bland annat två jämnare matcher mot seriens båda topplag. Flera av förlusterna under säsongen har dessutom varit knappa, medan vinsterna varit riktiga urladdningar mot de båda övriga lagen i bottenskiktet där även Dalen befinner sig, med en ganska tuff poängskillnad upp ovanför strecket.

Det är tufft att spela i en serie med så få lag, där hela tre av åtta lag kan bli nedflyttade. Om jag förstår seriesystemet rätt för damernas allsvenskan norra beror det dock mycket på huruvida något lag från norra kvalar upp till svenska superligan, likväl som om något lag blir nedflyttat från svenska superligan och då skulle placeras i allsvenskan norra. Om tabellerna skulle sluta såsom de ser ut i nuläget skulle det såsom jag tolkar det till exempel innebära att Dalen håller sig kvar i allsvenskan.

För Dalens del handlar det realistiskt om att säkra sjätteplaceringen i tabellen snarare än att blicka upp mot femteplaceringen och den garanterade säkerheten. Det ska noteras att det skiljer hela elva poäng mellan placeringarna fem och sex i tabellen för tillfället och jag tror att det blir tufft, visserligen inte omöjligt, att klättra någon placering. Det ska dock bli mycket intressant att följa Dalens framgångar under andra halvan av säsongen, är det nu det vänder?

 

IBF Dalen herr

I herrarnas allsvenskan norra ligger Dalen näst sist i en oerhört jämn tabell. Det skiljer mindre än tre poäng mellan placeringarna sju till elva i tabellen, men jag tycker även att det är intressant att kika lite närmare på hur poängen samlats ihop. Dalen har lika många vinster under ordinarie tid (4 p.) som fyra av fem av de lag som ligger strax ovanför Dalen i tabellen, men däremot har de andra lagen till skillnad från Dalen även tagit poäng genom oavgjorda resultat och vinster i övertid.

Förutom vinsten mot Salem har Dalen huvudsakligen tagit poäng mot lag som ligger i ungefär samma del av tabellen som de själva. Med halva säsongen kvar att spela har Dalen allt i egna händer vad gäller att försöka säkra kontraktet, men det gäller främst att vinna viktiga matcher mot lagen som likt Dalen kämpar för överlevnad. Det kan bli nyckeln till att säkra kontraktet i allsvenskan.

I skrivande stund känns det förstås även nära till hands att ännu en gång nämna nytillskottet Oskar Tafvelin (från Gamla Stan) som förhoppningsvis kommer kunna bidra med viktig bredd i truppen. Jag tror även att det blir viktigt för Dalen framöver att hitta balansen i matcherna för hur hårt och högt tempo de ska spela med under delarna av matcherna, likväl som att hitta balansen i fråga om när det är dags att gå ner på folk. Överlag har jag upplevt att Dalen har lätt för att skruva upp tempot och gå hårt framåt tidigt i matcherna, vilket är mycket underhållande att titta på, men även har fått konsekvenser i slutskedet av matcherna då orken tryter.

Tillgången till en något bredare trupp under andra halvan av säsongen, samt att våga använda sig av fler spelare längre under matcherna tror jag kan bli en avgörande faktor för att plocka fler poäng framöver. Samtidigt finns en tydlig koppling mellan bredden i truppen och kontinuiteten i formationerna och de spelare som flyttas upp till IBK, jag tänker bland annat på Ludwig Svensson, Daniel Sonidsson, Alexander Rönnlund och Niclas Brohlin-Ljung, vilka inte spelar heltid i något av lagen.

Det är svårt att säga hur tränarna bör förhålla sig till detta, att spelarmaterialet de har att använda sig av kastas om ganska ofta, men rimligen handlar det om att i största möjliga mån försöka få kontinuitet i de övriga formationerna och att de inte konstrueras på ett sätt som gör dem beroende av spelare som spelar i båda lagen. Jag tror också att det är av denna anledning vi ofta ser att de nämnda spelarna matchas ihop, medan övriga formationer huvudsakligen består av de mer fasta spelarna i IBF.

Nå, det ska bli riktigt roligt att följa laget under den andra halvan av säsongen! Säkrar de kontraktet? Jag hoppas verkligen det!

 

IBK Dalen dam

I svenska superligan har Dalen haft en ganska tuff inledande halva av säsongen, framför allt på hemmaplan. Spelmässigt har jag upplevt att Dalen borde ha fått med sig i vart fall ytterligare sex poäng av de matcher jag varit nere och kikat, men det har också funnits anledningar till att matcherna förlorats.

Dalen har trots stundvis riktigt fint spel haft väldigt svårt att sätta chanserna och laget ligger näst sist i tabellen vad gäller gjorda mål. Dalen är å andra sidan duktiga på att hålla nere antalet insläppta mål också, men visst finns det mer att ta av i offensiven.

Jag har även tidigare skrivit några rader om vikten av att ta vara på kontringslägena som ges. Det har varit en tydlig skillnad från match till match hur spelarna tagit vara på lägena när de uppkommit genom att antingen enhetligt och distinkt gå för kontringen (bra), eller att tillfällena i stället mynnat ut i ett slags halvbyte medan någon går på soloräd och chansen ebbar ut i ingenting (mindre bra).

Vad jag hoppas på att få se mer av från Dalen under den andra halvan av säsongen utöver det starka försvarsspelet är ett anfallsspel som når fler och mer bestämda avslut när lägena skapas, likväl som ett kontringsspel som inte tvekar. Det vore förstås även både roligt och viktigt att plocka poäng på hemmaplan. Kvaliteterna finns absolut i laget, nu gäller det bara att de får komma fram ännu mer de kommande matcherna!

Värt att nämna är ocså att Dalen precis har meddelat värvningen av målvakt Amie Nilsson som gått RIG och är tänkt som ersättare för Maria Häggström som lägger ner elitsatsningen för att fokusera på sina studier. Det ska bli intressant att se vad Nilsson kan bidra med till laget!

Målsättningen? Det är visserligen bara fyra poäng upp till sjuan i tabellen, men med tanke på ojämnheten i spelet handlar det realistiskt om att i första hand säkra kontraktet. Allt annat är sekundärt. Lyckas Dalen däremot hitta formen tidigt under andra halvan av säsongen kan det så småningom bli aktuellt med att även våga blicka uppåt, men i skrivande stund kan jag inte se att det handlar om något annat än att hålla sig kvar.

 

IBK Dalen herr

Det är med ett visst vemod jag summerar Dalen denna vid denna tidpunkt. Den dåliga smaken från de förlorade matcherna senast sitter dessvärre kvar och det känns osäkert vad vi kommer att få se under den andra halvan av säsongen.

Det positiva? Dalen har stundvis varit starka, spelat enhetligt och plockat viktiga poäng mot svåra motståndare. Laget har även trots tunga avbräck lyckats samla ihop tillräckligt med poäng för att knipa en slutspelsplats i tabellen och ligger för tillfället åtta i tabellen. Allt ligger med andra ord helt och hållet i egna händer vad gäller huruvida Dalen ska spela slutspel under våren, eller ej.

Jag måste förstås även nämna nytillskott för säsongen som Alexander Hedlund och Pär Forsman som tillsammans med spelare som Anton Åkerlund och Markus Lindström stått för en överlag kontinuerligt bra insats under säsongen.

Det negativa? Dalen har även stundvis varit mycket svaga, haft svårt att få igång formationerna som faktiskt ska kliva in och avgöra matcherna, svårt att sätta chanserna och förlorat matcher mot motståndare de inte haft råd att förlora mot. Dalen har till exempel förlorat båda mötena mot Örebro och ett av mötena mot Team Thorengruppen, vilket var nio poäng Dalen egentligen behövde säkra för att inte riskera att gå miste om slutspel denna säsong.

För en stund sedan bekräftade dock Fredrik Edholm att han är på väg tillsammans med laget ner till Stockholm och matchen mot AIK(?) under morgondagen. Uppdatering: Såsom en läsare påpekade för mig har det visat sig att Edholm står med i laguppställningen för IBF i matchen mot Strängnäs. Syftet är förstås att Edholm ska få komma igång för att spela med IBK så småningom, men likt Andreas Carlbom har han nu alltså fått speltid efter skadan i Dalens lag i allsvenskan.

Det är dags för comeback – och vilken viktig tidpunkt för Dalen att få tillbaka Edholm! Fredrik har ju missat hela första halvan av säsongen på grund av skada och har förutom några straffar bara kunnat stötta Dalen från sidan av planen. Det ska bli väldigt roligt att få se Fredrik Edholm i spel igen – och motståndarna kan få det hett om öronen när han avlossar sina dragskott!

För Dalens del handlar andra halvan av säsongen om att säkra slutspelsplatsen, vilket realistiskt är någon av placeringarna 6-8 i tabellen. Höllviken, Jönköping, Sirius och AIK jagar samtliga på underifrån, men största hotet torde Sirius och Höllviken stå för.

Nu gäller det att vinna viktiga matcher mot lagen som ligger nedanför slutspelsstrecket i tabellen och även fortsätta lugga poäng från några av topplagen. Det sistnämnda är Dalen traditionellt duktiga på, medan det å andra sidan brukar vara kämpigare mot lagen längre ned.

Det finns ett nästan klassiskt uttryck om Dalen som handlar om att det finns inga lätta matcher för Dalen, känslan är att det alltid är små marginaler, oavsett motstånd, när Dalen vinner. Nu hoppas jag att de små marginalerna tillsammans med tillskottet av Edholm och förhoppningsvis någon eller några fler spelare kan göra skillnaden för att säkra slutspelsplatsen.

Därutöver hoppas jag att Dalens första två formationer kan vakna till ordentligt och komma igång även i målproduktionen. Det har inte varit katastrof, men det har varit en alldeles för ojämn nivå och nu gäller det att hitta formen och vässa till den ordentligt inför ett förhoppningsvis stundande slutspel.

Kämpa Dalen!

Bli först att kommentera