Iksu – Dalen (6-1): Publikfest, en ninjafilm med specialeffekter och fancluben

Derbydags! Eller ja, när jag nu summerar inlägget dagen efter får jag väl formulera om det till något i stil med ”trevlarns med derby!”. Nåväl, väldigt trevligt hade vi i alla fall när svenska lands… förlåt, förlåt… jag menar förstås, Iksu… välkomnade IBK Dalen i ett välfyllt Umeå Energi Arena!

Det bjöds på en riktig publikfest med strax över 1700 personer på läktarna, med god stämning och där folk var på ett gott humör! Arrangemanget samordnades av båda lagen, vilket visade sig väldigt lyckat skulle jag säga.

Inför matchen hade både Iksu och Dalen gått bra, vunnit fem respektive tre matcher på raken. Jag läste en intervju av Linn Mikaelsson i Västerbottens-Kuriren där hon bland annat svarat att hon upplevt att laget tidigare jobbat i lite olika riktningar, men att de nu jobbat mer åt samma håll. Ja, ta det inte för ett direkt citat av Linns ord, men jag är benägen att hålla med henne i den analysen. Och visst har det gett god utdelning, men framför allt har jag upplevt en helt annan utstrålning från Dalen på planen.

Mikaelsson som förresten klev av matchen tidigt, för er som också noterade detta och undrar vad detta berodde på kan jag glädjande meddela att det rörde sig om en förkylning, inget värre än så. Med andra ord torde Linn snart vara tillbaka på planen och bjuda på mer skönlir igen!

 

Matchen då? Referat kan ni läsa någon annanstans, men lite tankar…
Inte helt oväntat, trots Dalens goda form, slutade det med en ganska klar vinst för Iksu som är i god form och även visade upp en hel del fint innebandylir. Ett axplock var exempelvis Amanda Delgado Johanssons ”nedtagningsskott” (fungerar den hittepå-termen?) som var hur rent som helst. Delgado Johansson snurrpassade ju även Johanna Hultgren som enkelt kunde smälla in bollen bakom Matilda Wirthig som trots 6 insläppta mål var riktigt bra. Särskilt reagerade jag på en räddning i matchen där Wirthig visade upp omänskliga reflexer! Jag har sagt det förut, men herregud, det är som taget ur någon ninjafilm med specialeffekter när Wirthig gör de där monsterräddningarna!

 

Iksu – Dalen (6-1)

Siffrorna landade förresten på 6-1 till Iksu, det kunde förmodligen ha slunkit in något fler mål åt endera håll och visst fanns det saker som kunde gjorts annorlunda. Dalen stod exempelvis för en stabil defensiv insats i matchens första period, tappade fokus något där i matchens andra period och kämpade stundvis ikapp imponerande i matchens tredje period – samtidigt var Iksu starka i försvar och hemspel, likväl som skoningslösa så snart motståndarlaget gjorde små misstag… Tag exempelvis bollen som snöpligt rullade förbi bakom Jonna Loo som inte såg den – vilket resulterade i ett mål av Iksus Johanna Hultgren.

Om jag fick önska något annorlunda från Dalen hade det möjligen varit att de kommit till avsluten tidigare i matchen. Marginalerna var otroligt små när Iksu jobbade hem så kvickt och effektivt som de gjorde, något som medförde att Dalens kontringar aldrig riktigt kunde utmynna i något och som även avväpnade de flesta av Dalens chanser, när de skapades.

För jag tycker någonstans att Dalen ändå gjorde många moment bra i matchen. Att förlora mot ett Iksu i god form, det är inte något att gräma sig över, det är bara att blicka framåt mot den kommande matchen mot Sirius i stället!

Jag vill dock passa på att nämna några fler spelare i Dalen jag noterade som jag upplevde stack ut lite extra! Anna Skyltbäck var fortsatt i god form, stod bland annat för en riktigt fin dragning där i inledningen av matchen och utsågs till matchens hjälte i Dalen. Två andra spelare som kunde tävlat om den utmärkelsen var dock i mina ögon Linnea Nylén, en back som imponerat i princip varje gång jag sett henne spela, samt Agnes Holmgren som gjorde Dalens enda mål i matchen, men som även kämpade på med enorm vilja! Holmgren som för övrigt kommit till Dalen från just Iksu, visst är det lite typiskt för innebandy?

Förutom ett stolpskott sköt Linnea Nylén förresten även ett skott från hennes backposition i offensiv zon, ett sånt där långt skott som liksom går i en båge och inte helt sällan brukar kunna leta sig lite lurigt in. Jag har börjat bli mer och mer förtjust i den sortens skott jag sedermera brukar benämna ”PG-skott” efter IBF Dalens Peter Grönroos. Denna gång var dock Nyléns skott något ovanför, men jag både tror och hoppas på att få se fler sådana från Nyléns klubba framöver!

Samtidigt som jag är inne på enorm vilja kan jag dock inte låta bli att även ta upp både hårt arbetande Elsa Frisk och Sandra Törnqvist som med lagkaptensbindeln i matchen utstrålade massor av vilja på planen!

Avslutningsvis en liten shout out till Sara Rymans fanclub på läktaren, sånt gillas förstås! Heja er!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>