Dalen – Linköping (5-4, SSL-herr): Viktiga poäng, David mot… lurighet och radarparet

Dalen – Linköping (5-4) (Svenska superligan herr)
Jag ska välja mina ord noga här… Poängen som stod på spel i dagens match mot Linköping var inte viktiga, de var extremt viktiga! För att det ska kunna bli slutspel för Dalen denna säsong var det nödvändigt med inte bara en stark prestation utan även poäng idag. Med sju omgångar kvar att spela och både Sirius och Jönköping i god form i kampen om Dalens slutspelsplats finns det inget utrymme kvar för misstag och fler förlorade poäng.

Förlorade poäng… det har det ju tyvärr blivit gott om på slutet, vilket möjligen varit en följd av sjukdomar, skador och ett Dalen som varit i ovanligt svajig form. Det har inte varit lätt att sätta fingrarna på varför, men utstrålningen från laget har inte varit den från ett tryggt Dalen i god form – snarare tvärtom.

I dagens match mot Linköping var det dock ett pånyttfött Dalen – lagmaskinen Dalen vi fick se! Det bjöds på massvis av kamp, vilja, svett och närkamper i matchen som var fartfylld och nervpirrande från start till slut. Det surrade kring spelarna och ledarna på bänken, Ludwig Svensson ryggdunkade lagkamraterna som behövde pepp, Henrik Sjöström dividerade med Ketil Kronberg om saker de kunde förbättra till nästa byte. Ja, det kändes som om laget Dalen var redo för att kämpa sig hela vägen till slutspelet!

Matchen då?

Jag ska inte ge er ett referatliknande inlägg denna gång, i stället uppmanar jag alla läsare att hålla utkik efter Ulrikas referat på Dalens hemsida inom kort, samt att kika på high lightsen från matchen – det bjöds på en hel del innebandygodis!

Däremot vill jag nämna några spelare och händelser som jag tagit med mig och som jag känner förtjänar lite extra uppmärksamhet – även om jag först och främst vill börja med att rikta ett stort grattis och ett riktigt bra jobbat till samtliga i laget idag! Ni är så grymt bra och välförtjänta av de tre poängen ni vann!

Jonatan Brolin uttryckte det väldigt fint när vi pratade med honom efter matchen, det här var belöning för oss alla – för spelare, ledare, alla som sliter ideellt för föreningen och publiken!

David mot… Johan Larsson…?

Patrik Rokka var ju inne på det redan i en intervju med innebandymagazinet om just Linköpings (ökänt) stora spelare mot Dalens, well, kanske inte fullt så stora spelare i alla fall…

Johan Larsson stod för en mäktig insats, vann dueller mot spelare dubbelt så stora som honom under hela matchen, var välplacerad för att skapa flera lägen och var ta mig tusan förtjänt av att få göra ett mål! Johan har vuxit under säsongen och fortsätter han på den inslagna vägen bådar det mycket gott.

Fråga coach!

Jag funderade varför Lukas Harnesk var bänkad inledningsvis, något jag och Maria bestämde oss för att ta reda på svaret på. Sjukdom, trodde vi, men blev hänvisade till coach när vi ställde frågan. Dalens backbesättning är riktigt bred och stabil, ingen gjorde dåligt ifrån sig i matchen mot Linköping, men Harnesk klev in när Dalen behövde en extra tank i defensiven och han var sådär fenomenalt bra som han är!

Fler var dock som sagt bra, egentligen alla, men tag till exempel Viktor Nystedt som med sin kvickhet och luriga spelstil fick motståndarna att se klumpiga ut och gjorde det riktigt bra i defensiven och uppoffrade sig tveklöst så snart det krävdes. Mål köksvägen blev det också för Nystedt!

En annan höjdpunkt var förresten, när jag nu är inne på fina mål från backar, Dalens första mål i matchen som gjordes av Henrik Sjöström. Henrik seglade igenom hela Linköping och lade in den hur fint som helst bakom Robin Laakso i Linköpingsmålet.

Lurig – lurigare – Andreas Carlbom

Om Viktor Nystedt kan beskrivas som en lurig spelare, vill jag nog påstå att Andreas Carlbom kan beskrivare som en snäppet lurigare spelare. Jag har ju tyvärr inte upplevt Carlboms tid från när han var som allra bäst för ett antal år sedan, men bara genom att titta på honom när han spelar idag kan jag inte undgå att se hur mycket finess och sug efter att göra mål han faktiskt utstrålar.

Carlbom stod för ett makalöst fint kvitteringsmål när han i full fart kom springandes direkt från utvisningsbänken efter att Dalen dödat Linköpings power play – och vackert överlistade Laakso och en desperat Linköpingförsvarare som försökte stoppa honom med mindre godkända medel.

Comebacken och ett fint radarpar

Jag måste förstås också nämna Jim Johansson som gjorde come back i dagens match lagom till starten av den andra perioden med uppvärmning där i periodvilan. Frågan var egentligen hur mycket speltid Johansson skulle få i sin första match efter att hela säsongen ha figurerat i division 2 där han gjorde en två miljoner poäng eller så, men redan i Johanssons första byte visade han vilka fina kvaliteter han har både offensivt och i striden om bollen på mittplanen.

Jim gjorde sig där och då välförtjänt av mer speltid och tackade för den genom att stå för en fin insats där han tillsammans med kedjekamraterna Sebastian Degeryd och Jonas Svahn skapade en mycket intressant offensiv.

Det kändes också så otroligt passande när Johansson kunde passa vidare Mattias Ljunggrens uppstartade kontring till den gamla radarpartnern Svahn som sköt ett mycket välplacerat och snyggt mål i bortre klyk.

Jag passar på att avrunda med att nämna just Jonas Svahn som stod för en mycket bra insats idag där han tillsammans med centerkollegan Ketil Kronberg gjorde en roterande centeruppsättning (med viss avlastning från Johan Larsson) som vi sett tidigare och gjorde det riktigt bra i sin roll som formationernas nav. Har ni förresten sett hur snabb Svahn är när han sätter fart? Nej, inte jag heller – det går för fort för att att hinna uppfånga!