Kategori: IBF Dalen dam

En intervju med tränare Simon Stålberg och tack för säsongen 2017/18, IBF Dalen dam!

Av , , Bli först att kommentera 0

När jag ska runda av damernas säsong 2017/18 för IBF Dalen konstaterar jag att jag inte hann med att se lika många matcher under säsongen som jag hade hoppats, vilket gjort att jag ska vara försiktig med att göra någon alltför djupgående analys. Det är dock förstås så att det knappast varit en enkel säsong för Dalen som slutade näst sist i tabellen och tagit med sig både blandade resultat och sin beskärda del av uddamålsförluster och liknande som både vittnar om att Dalen hållit jämna steg med motståndare många gånger, men samtidigt inte riktigt räckt till hela vägen för att även få med poängen i slutändan.

Jag ska som sagt vara försiktig med att dra några större slutsatser, men de matcher jag sett har jag upplevt att Dalen stundvis varit med riktigt bra i matcherna, men haft svårt att orka hela vägen och när dipparna väl kommit under matcherna har det också straffat laget hårt. Säsongens sista match mot Klockarberget var ett ganska bra exempel på just detta, där Dalen imponerade stort när de samlade sig och vände ett 3-0-underläge till likaställningen 3-3, men dock tappade momentum och återigen hamnade i ett tremålsunderläge (6-3). Ytterligare en upphämtning mäktade Dalen med till 6-5 innan Klockarberget dock drog ifrån igen.

Frustrerande, men något att fundera över till nästa säsong. Jag har hört att Dalen varit väldigt skadedrabbade under säsongen och därmed tvingats matcha en tunnare trupp, något som möjligen varit en bidragande faktor till ojämnheten i matcherna. Oavsett vilket ska det bli intressant att se hur Dalen bygger vidare på detta inför nästa säsong!

Tack för säsongen Dalen!

Clara Johansson, Yui Takahashi, Emma Hellberg Foto: Magnus Andersson

Clara Johansson, Yui Takahashi, Emma Hellberg
Foto: Magnus Andersson

 

En intervju med Simon Stålberg

Det har framförts önskemål från er läsare om en intervju med Dalens tränare Simon i bloggen och det har inte gått mig obemärkt förbi att Stålberg är väldigt engagerad både i klippen på DalenTV och vid Dalenbänken under matcherna – så när jag ställde frågan till Simon och han svarade ja, blev jag väldigt glad! Jag hoppas att ni är lika nöjda över de öppna och intressanta svaren Simon bjöd på! En liten försmak över vad vi kommer få se nästa säsong tro?

Simon Stålberg Bildkälla: www.ibkdalen.se

Simon Stålberg
Bildkälla: www.ibfdalen.se

 

Hej Simon Stålberg,

För de som möjligen inte vet vem du är, eller vad du gör, berätta gärna lite om dig själv och vad du har för anknytning till Dalen.

Jag heter alltså Simon Stålberg och har de senaste sju säsongerna tränat Dalens allsvenska damer. Kommer ursprungligen från trakterna av Uppsala men hamnade tack vare studier här i Umeå. Min första kontakt med Dalen kom genom Henrik Vilhelmsson (tidigare tränare för Dalens båda SSL-lag) då vi hamnade i samma klass på Idrottsvetenskapliga programmet. Efter att först gjort 5-6 säsonger i Henriks moderförening Vindelns IF så kom till slut det magiska samtalet från Urban Karlsson där han undrade om jag var intresserad av att träna IBF Dalens damer och på den vägen är det. Är väl något av en innebandynörd och ser så mycket innebandy som det går här i Umeå (främst dam- och flickinnebandy).

 

Om du kortfattat skulle summera säsongen som varit, hur skulle du beskriva den?

Att enbart ta sju poäng är så klart inte godkänt på långa vägar, och trots att vi gjorde vad som krävdes för att hålla oss kvar så kan ingen inom föreningen vara nöjd med vår säsong. I stora drag kan man säga att vi gjorde våra bästa matcher mot fel lag, uddamålsförluster mot lag som Falun, RIG, Övik och Hammarby och underpresterade mot fel ”botten”-lag, Notviken, Stenhagen och Ankarsvik (samtliga förluster på bortaplan).

I efterhand går det att peka på flertalet mindre faktorer som ledde fram till att det gick som det gick men om jag ska lyfta fram några av de viktigaste så väljer jag nog följande tre:

1. Jag underskattade vikten av grundtrygghet i försvaret, då vi implementerade ett nytt försvarsspel i inledningen på säsongen och tog för givet att grunderna från tidigare års försvarsspel skulle finnas kvar per automatik. Det tog fram till jul innan vi hittade tillbaka till någon form av trygghet och det kostade säkert oss några poäng längs vägen.

2. För många långtidsskador och en redan liten trupp gjorde att det blev svårt att hålla den kvalité och intensitet vi önskat för att få den utveckling vi verkligen velat.

3. För få spelare klev fram när det behöves som bäst efter vår svaga inledning på säsongen. I en ung och utvecklingsbar trupp som jag ändå tycker att vi har var det för få som klarade av att kliva fram och ställa krav på sig själv och sin omgivning och samtidigt leverera på planen.

 

Ni fick inte riktigt resultaten med er under säsongen, men om vi bortser från detta – finns det något du varit nöjd med från säsongen och skulle vilja lyfta, kanske någon eller några spelare som gjort det bra?

Det är svårt att inte nämna Camilla Granström i detta sammanhang. Efter att ha gjort en stabil försäsong så har hon levererat poäng i nästan samtliga matcher för oss. Förutom att levera poäng på matcherna är hon dessutom den som tar störst ansvar på träningarna genom att driva på med sitt nästan ständiga snack. Det är just den typ av spelare vi skulle behövt några fler av under säsongen.

Camilla Granström Foto: Magnus Andersson

Camilla Granström
Foto: Magnus Andersson

Sedan är det alltid trevligt som tränare att se spelare ta ytterligare steg i sin utveckling under säsongens gång. Tänker främst på Jennifer Nygren som matcherna efter jul tog ett större ansvar på planen än tidigare fram tills en fotskada satte stopp för ytterligare topprestationer.

Jennifer Nygren Foto: Magnus Andersson

Jennifer Nygren
Foto: Magnus Andersson

Det kanske viktigaste med denna säsong kan ändå vara att vi lyckats etablera ett bra samarbete med vårt F00-03 ungdomslag lett av duktiga Magnus Liliesköld. Hoppas och tror att vi genom detta samarbete har tryggat vårt framtida spelarbehov för många år framöver. Flera av spelarna har fått träna med oss under säsongen och hade de bara haft åldern inne så hade de redan nu konkurrerat om platserna i laget.

 

Hur går tankarna inför nästa säsong? Kan publiken förvänta sig några förändringar?

Vi kommer inte att ge upp försöket med den höga pressen som vi försökte tillämpa främst fram till jul. Däremot kommer vi börja bygga från grunden igen dvs. bakifrån med ett stabilt försvarsspel i den egna zonen innan vi ger oss av framåt. Tryggheten i den egna zonen kommer att ligga till grund för vad vi vågar i både vårt presspel och spelet med boll. Vi kommer dock försöka ändra lite grundtänk just när motståndarna befinner sig i vår zon, med ett betydligt aggressivare och duell-orienterat försvarsspel än det täcka-de-centrala-ytorna-spel som vi tillämpat tidigare. Sen vågar jag sticka ut hakan och lova några fler poäng till den kommande säsongen än de sju som vi tog i år.

 

Berätta gärna om din roll som tränare för laget under silly season. Är du med och ser över lagbygget, eller blir det mycket fokus på taktik och träning?

Min involvering i lagbygget har förändrats en hel del under de säsonger jag varit i föreningen. Från att knappt ha varit delaktig alls i kontrakteringar och önskemål till att idag vara den tillsammans med Urban Karlsson och Mattias Ljunggren som ska få ihop ett så slagkraftigt lag som möjligt. Sedan är lagbygget inget vi enbart jobbar med från april till juni utan det är en process som påbörjas redan tidigt i januari med utvärdering utav den befintliga truppen och vad som kan finnas tillgängligt ur de egna leden samt närområdet framöver.

Gällande fokuset på taktik och träningsplanering är det faktiskt nu under dagarna kring påskhelgen som det mesta av planerna kring kommande säsong skissas upp. Jag har sedan något år tillbaka vigt just denna tid åt att på egen hand utvecklas och inspireras genom att läsa och ta del av så mycket material som möjligt kring kända ledare och tränare inom de större idrotterna. Så till den kommande säsongen kanske spelarna kan förvänta sig en hel del baskettänk i vår säsongsplanering då det just nu är Gregg Popovichs bok (tränare i San Antonio Spurs i NBA) som ligger på nattduksbordet.

 

Hur ser det ut på tränarsidan – fortsätter ni med samma ledarstab nästa säsong?

I dagsläget så ser det inte ut att bli några större förändringar. Sen har vi inte satt rollfördelningen inom staben till kommande säsong än, där kan det alltid bli nån förändring, men i det stora hela blir det inga större förändringar.

 

Om du fick välja en drömvärvning till laget – vem skulle du gärna se i IBF Dalen nästkommande säsong?

Måste vara lite tråkig och inte säga något specifikt spelarnamn på den frågan. Däremot finns det två spelartyper jag skulle välkomna med öppna armar. Den första är en lite äldre spelare med rutin från SSL-spel som fortfarande är hungrig på att utvecklas men samtidigt brinner för att dela med sig av sina kunskaper och göra andra bättre, och dessutom är tillräckligt bra för att göra skillnad på planen (till nästa säsong redan klara Caroline Stattin passar mycket väl in i den beskrivningen, men skulle behöva någon till).

Den andra spelartypen är en ung spelare som tycker innebandy är det bästa i livet och är villig att träna mycket och hårt för att nå sitt stora mål, att en dag få spela i SSL. Tyvärr är det bristvara på båda dessa två spelartyper, SSL-spelarna lägger av istället för att ”varva” ner och de flesta av dagens unga har inte tålamodet och förståelsen för vad som krävs för att bli bra. Men får jag ingen av dessa spelartyper så tar jag gärna Anna Wijk.

Notvikens IK – IBF Dalen (4-3): DalenTV, en kylig straff och en stark vändning som inte räckte hela vägen

Av , , Bli först att kommentera 0

För ett tag sedan uppmärksammade en av bloggens läsare mig på att IBF Dalen har med sig kamera till sina matcher och sänder dessa gratis via DalenTV på youtube (googla DalenTV). Det är visserligen inte samma upplevelse som exempelvis SSL-play med en följsam kamera och kommentator, kameran står still i samma vinkel och ger därför en ganska begränsad möjlighet att följa matchen, men det är gratis och ger ändå en chans att få se matcherna. Det tycker jag ändå ska hyllas, mycket trevligt att kunna följa matcherna på ett mer ingående sätt än genom exempelvis iBIS eller appen Sportswik. Även om jag är väldigt förtjust i just Sportswik så förutsätter den ju att någon uppdaterar och sköter rapporteringen, vilket inte alltid är fallet för alla lag och alla matcher.

Nåväl, tack vare DalenTV hade jag möjlighet att följa matchen online och jag passade på att skriva några reflektioner från matchen. Håll till godo!

 

Notvikens IK – IBF Dalen (4-3) (Allsvenskan norra, dam)

Viktiga poäng stod på spel mellan de båda lagen vilka inför matchen tagit fem respektive sex poäng hittills under säsongen. För Dalens del skulle tre (eller två) poäng ge en betydligt tryggare känsla kring sjätteplaceringen i tabellen, medan tre poäng för Notviken skulle innebära att de skulle gå om Dalen.

Matchen inleddes med en ganska målsnål period där det tog hela 17 minuter innan första målet gjordes av Tilda Engberg för Notviken. Dalen hade dock några chanser minuterna före målet, bland annat sköt Yui Takahashi ett skott snett ovanför krysset vilket syntes väldigt bra från kamerans vinkel.

Dalen fick även möjligheten att spela power play, men dessvärre skapades inte många farliga lägen utöver ett backhandavslut från Malin Sjöberg som såg ganska farligt ut, även om kameravinkeln gjorde det lite svårt att avgöra hur nära det faktiskt var.

I slutminuterna av perioden pressade Dalen på och försökte gå för kvitteringsmålet, bland annat stod Wilma Parkle för en intressant vallningsfint med hjälp av sarg och fot för att sedan lägga upp bollen för vad som såg ut att kunna bli en fin styrningsmöjlighet, men styrningen uteblev dessvärre.

 

En händelserik mittenperiod

Redan första bytet i andra perioden växlade båda lagen fina chanser med varandra. Det dröjde sedan inte länge förrän Agnes Eriksson satte 2-0-målet för hemmalaget Notviken. Med vind i seglen, alltså ett stärkt självförtroende efter den utökade ledningen, tog Notviken över spelet med bollen allt mer och bombade på med skott utifrån mot Angelica Gabrielsson som fick arbeta hårt i Dalenmålet.

Dalen passade då på att ta en time out för att försöka samla laget och vinna tillbaka kontrollen över bollen och spelet. Redan första bytet efter time outen såg det ut att kunna få effekt, Camilla Granström fick nämligen en välplacerad lång passning där hon var placerad framför motståndarmålet och gjorde tveklöst ett försök på en backhandknack mellan fötterna, men skottet motades dock bort.

Trots time outen och ett Dalen som försökte ta bättre vara på bollen, var det ändå Notviken som gjorde även matchens nästa mål. 3-0 gjordes av Emma Lindbäck, vilket satte Dalen i ett tungt utgångsläge för fortsättningen av matchen.

Dalen gav sig dock inte och strax därefter klev just Camilla Granström fram och gjorde första reduceringsmålet, assisterad av Maja Marklund. Ett målfarligt par vi känner igen sedan tidigare, enligt ibxstat torde de numera ha gjort fem mål tillsammans denna säsong!

Bytet senare var Camilla även riktigt nära på att komma fri mot hemmalagets målvakt, vilken dock lyckades skuffa undan bollen i sista stund.

Dalen fortsatte dock pressa på och ett desperat försvarande Notviken tvingades dra på sig en straff i försöken att värja sig – en straff som lades hur kyligt som helst av ingen mindre än Camilla Granström och matchens andra reduceringsmål var ett faktum!

När Notviken fick kliva in nära mot Gabrielsson och sköt inte bara ett skott, utan även fick chans på returen från en mycket farlig position och ett i princip öppet mål, var det mycket glädjande att se Gabrielssons fina sidledsförflyttning som höll ett ytterligare mål för hemmalaget borta, puh!

Dalen visade dock en helt annan sida än i början av perioden nu och visst satt den också, kvitteringen som gjordes av Jennifer Nygren!

Det föranledde Notviken att pressa ännu hårdare och ett tag kändes det farligt, mycket farligt och Dalen försökte desperat vifta bort bollarna som fångades av Notviken och ledde till fler anfall och en fortsatt press.

Till slut lyckades dock Dalen få till en vändning och snart vände pressen tillbaka på hemmalaget. På nytt blev Notviken så pass desperata i försvaret att en utvisning och straff tilldelades – en straff som lades av Camilla Granström som satte den första straffen, men denna gång slutade det dock med räddning och power play i stället.

Något mål hann det sedan inte bli i power play förrän perioden var över, Notviken stressade Dalen i bollrullningen så pass mycket att det mest hann bli en kamp längs sargerna.

Andra perioden var dock klart mer spännande än matchens första period – en klassiker i innebandy – och med iver inväntade jag matchens tredje och möjligen sista period!

 

Perioden då allt skulle avgöras…

Den tredje perioden inleddes klart starkare av hemmalaget Notviken, som till viss del verkade ha frångått taktiken med att bomba på utifrån och nu spelade mer bakom motståndarmålet och försökte tvinga in bollarna i slottet. Det kändes inte heller långt borta att målet till slut skulle komma för Notviken och visst blev det så, hemmalaget tog ledningen igen genom mål av Victoria Isaksson.

Kanske var målet från motståndarna precis just det krut Dalen behövde för att tända till igen och hitta tillbaka glöden från den andra perioden i matchen.

Jämnare blev det visserligen därefter och Dalen skapade en del chanser, men hade dock svårt att sätta dem. Takahashis skott ven exempelvis förbi strax utanför målet, men Dalen lyckades inte riktigt hitta skärpan som behövdes för att kvittera matchen ännu en gång.

Matchen slutade därmed med vinst för Notviken som även klev upp en placering i tabellen, förbi Dalen. Det påminde lite om senast mot Hammarby, där Dalen stod för en stark upphämtning som dessvärre inte räckte hela vägen. Trots den starka vändningen i den andra perioden räckte det inte för att få med några poäng hem till Umeå. Det är dock något att försöka bygga vidare på, de där stunderna då Dalen känns riktigt starka – och att försöka undvika att hamna i de svåra sitsarna förstås.

Dalen – Wibax (6-5): Dahlen-defense, the living wall, kanonen och en intressant diskussion med tränare Karlstén

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu är 2018 verkligen igång och med det sagt har även innebandyn rullat igång på riktigt och för oss här i Umeå finns det ett stort urval av högklassig innebandy att välja på. Mitt största dilemma, en dag som denna, är faktiskt att det finns för många matcher som spelas tätt inpå, eller samtidigt, vilket medför att jag tvingas välja vilka matcher jag vill se, väl medveten om att det samtidigt innebär att jag väljer bort matcher jag verkligen vill se.

Jag har beklagat mig över detta förut, men det känns alltid lika tråkigt att Dalens båda lag i svenska superligan och Dalens båda lag i allsvenskan spelar samma dag, i stället för att matcherna delats upp på lördag respektive söndag. Det är en förlorad chans att höja publiksnittet och antalet tittare på varje respektive match när samma potentiella publik tvingas välja mellan de olika matcherna, men det stör mig egentligen mest av det själviska skälet att jag inte kan se alla matcherna på det sätt jag skulle vilja.

Jag följde IBF Dalens damer via Sportswik i bortamatchen mot Stenhagens KK, vilken dessvärre slutade med förlust 11-3. För Dalens del gäller det nu att mentalt skaka av sig förlusten snabbt och hitta ny energi och ta nya tag redan i morgon, eftersom ytterligare en bortamatch väntar mot Bele Barkarby klockan 14.

Samtidigt som damernas bortamatch spelades, befann jag och Maria oss i Umeå Energi Arena för att bevittna herrarnas hemmamatch mot gästerna från Piteå, Wibax Patriots, ett inte helt obekant lag för oss i Umeå. Jag förstod redan på förhand att det skulle bli något alldeles extra och mycket riktigt, matchen bjöd på stor underhållning: farliga chanser, skönt showande och hård kamp från båda lagen och lämnade ingen innebandyentusiast besviken!

 

IBF Dalen – Wibax Patriots (6-5) (Allsvenskan norra, herr)

Matchen inleddes starkt av gästerna som mer eller mindre ägde bollen de första tio minuterna av första perioden. När tekniskt skicklige Erik Nilsson gjorde Wibax första mål, tätt följt av bortalagets andra mål från Emil Johansson blott 20 sekunder senare, blev jag uppriktigt lite orolig över att siffrorna skulle rinna iväg. Fram till dess hade hemmalaget mer eller mindre slagit bort bollen så snart möjligheten gavs, eller skickat iväg någon långboll för att gå på en något chansartad kontring utan större framgångar.

Dalen visade dock mycket karaktär där och då, ryckte upp sig ordentligt och respekten och rädslan för gästerna tycktes släppa. Bollen slogs inte längre bara bort, Dalen började ta bättre vara på möjligheten att få igång ett spel och passningarna kändes betydligt säkrare. Tempot var dock fortsatt högt och vilka passar det bättre än duon Jacob Mäkeläinen och Andreas Berglund? Reduceringen var ett faktum!

En spelare som mer eller mindre alltid imponerar i Wibax var Erik Nilsson, som får det att se enkelt ut att i full fart jonglera bollen och ändå ha kontroll över den, stod för en klinisk brytning som totalt desarmerade Dalens kontringsförsök – och jag ställer mig ännu en gång frågan: När ska Erik Nilsson spela i svenska superligan?! Vilken otrolig lirare han är, Nilsson!

När Dalen mot slutet av perioden fick chansen att spela power play kändes det som om vi faktiskt rentav skulle kunna gå till periodvila med ett kvitterat resultat. Och mycket riktigt, Peter Grönroos säkrade kvitteringen, assisterad av Fredrik Edholm som inte riktigt hade hunnit växla upp i matchen ännu, men lugn bara lugn, Edholm spelade en mycket viktig roll i Dalens vinst idag.

 

Period två

I likhet med den första perioden startade Wibax starkare än hemmalaget och det skapades en hel del chanser, visserligen åt båda hållen, men särskilt för bortalaget under hela den andra perioden. Väldigt typiskt för en sådan period var att stolpskott och en storspelande Anders Grahn såg till att siffrorna hölls nere, men samtidigt slank ett riktigt plumpmål in när Wibax gjorde 2-3-målet på ett skott som i princip gick i slow-motion över halva planen, förbi ett flertal spelare och en totalt skymd Grahn som jag led med.

Dalen var dock inte utan chanser, Fredrik Edholm passade bland annat snyggt över till Alexander Rönnlund som dessvärre missade det helt öppna målet. Kort därefter sköt Jonathan Larsson ett skott som var nära på att gå in, men Wibaxs ledning höll… Ja, i vart fall fram till dess att Gustaf Rönnholm och Jacob Mäkeläinen tillsammans stod för ett mycket vackert framspelat mål och kvitterade ställningen!

När Dalens Jonathan Larsson sedan blev utvisad för ett otillåtet slag blev vi dock mäkta nervösa, särskilt när Wibax sköt ett distinkt stolpskott och höjde pulsen i hela arenan. Som tur var, för våra höga pulser, klev Christoffer Dahl fram och visade prov på ett äkta ”Dahlen-defense” i numerärt underläge, lyckades spela runt bollen i offensiv zon en lång stund trots flera jagande motståndare, innan den slutligen föll tillbaka till gästerna.

Magnus Enström tvekade dock inte en sekund med att följa upp Dahls prestation och bromsade upp Wibax lagom för att säkra att bortalaget förblev mållösa i det numerära överläget. Enström som även i övrigt stod för en riktig kämparinsats idag, berättade för oss efter matchen att han besväras av en skadad arm(!). Det känns på något sätt helt absurt för mig vilken nivå vissa spelare kan hålla, trots dåliga förutsättningar. Enström imponerar med sin vilja på planen, men jag hoppas verkligen att hans skada inte blir värre.

När slutminuterna av perioden närmade sig såg Wibax Casper Olofsson helt på egen hand till att bortalaget ännu en gång tog ledningen i matchen och satte Wibax i förarsätet ännu en gång, var känslan. Med tanke på att de dessutom hade ett större antal farliga målchanser under perioden var jag lite bekymrad över hur matchen skulle sluta, men som så ofta kan det hända enormt mycket från en period till nästa i innebandy!

 

Period tre

Den tredje perioden kunde i princip inte börja bättre än vad den gjorde för hemmalaget Dalen. Fredrik Edholm klev fram och bombade in kvitteringen redan lite drygt en minut in i tredje perioden. Ett sådant där skott vi sett honom göra många gånger förut! Edholm var dock inte färdig där, lite drygt två minuter senare kastade Anders Grahn ett långt utkast som Edholm snirklade till sig och sköt Dalen i ledningen för första gången i matchen. Inte heller var Edholm färdig eller nöjd där… Fredrik assisterade senare Alexander Rönnlund ännu en gång och denna gång missade Rönnlund inte! Är det någon fler än jag som är oerhört glad åt att Fredrik Edholm är tillbaka från sina skador?!

Tvåmålsledningen varade dock inte länge, Joel Grape Tjernström assisterade nämligen Marcus Renberg till Wibax reduceringsmål kort därefter. Med nio minuter kvar av tredje perioden började Wibax pressa på allt mer och Dalen kämpade frenetiskt för att hålla undan bortalagets alla försök att kvittera. Dalens William Holmlund höll dock huvudet kallt trots den höga temperaturen i arenan och var en mycket viktig nyckel i hemmalaget som såg till att hålla kassaskåpet stängt, trots alla Wibax försök att bryta upp det.

I jakten och ivern att kvittera blev Wibax Patriots Elias Nyström utvisad för hårt spel och det kändes som om hemmalaget skulle få ett nödvändigt andrum och möjligen chansen att utöka ledningen något. Bortalaget var dock väl medvetna om vikten av att gå för ett kvitteringsmål och vi kunde ännu en gång tacka Anders Grahn i målet som genom svettiga räddningar såg till att hålla fortsatt stängt.

Wibax tog sedan ut målvakten för spel sex spelare mot fem, men Dalen försvarade sig mycket väl och var även nära ett flertal gånger att göra mål i den öppna målburen.

Dalen vann slutligen matchen under ordinarie tid efter en mycket stark insats, inte minst under matchens tredje period. Faktum är att Dalen inte bara visade prov på imponerande styrka i offensiven när det gällde som mest, utan stod för en riktig laginsats och krigade till sig samtliga tre poäng idag.

 

Eftersnacket

Vi hade även ett mycket intressant samtal med tränare Fabian Karlstén efter matchen. Det har nog inte gått många Dirty Dalen-fans förbi att Rasmus Karlstén inte spelat på länge. Vi passade därför på att ta reda på vad detta beror på och kan nu tyvärr bekräfta att det är skador, plural, som är orsaken. Väldigt tråkigt och ett stort tapp för Dalen, Rasmus har mycket att tillföra laget om han får vara skadefri.

Mot bakgrund av detta passade vi även på att prata om de uppenbara svårigheterna det måste medföra för tränarna (och laget) att försöka sy ihop ett så starkt lag som möjligt och bygga någon slags kontinuitet när förutsättningarna är så föränderliga och ett A-lag som behöver förstärkningar på grund av spelartapp i form av skador och sjukdomar, samtidigt som det egna laget är sårbart på grund av samma orsaker.

Det var även glädjande att höra Fabian berätta om sin tränarroll i Dalen, att han som tränare varit tydlig med Dalen om sina förväntningar och krav och att han fått mycket fria tyglar vad gäller hur laget ska spela. Jag har tidigare skrivit om just detta, att laget har en mycket aktiv tränarstab som inte tvekar att agera vid behov och att jag överlag ser detta som något väldigt positivt. Jag tog därför även tillfället i akt att fråga om hans syn som tränare på det här med att välja att gå ner på folk, när det är aktuellt, risken för att det kan straffa sig, eller ge positiva resultat. Jag ska inte återge tränare Karlsténs svar här, men det var väldigt intressant att höra hans syn på det och det ger förstås lite bredare perspektiv till mig som amatörtyckare som i många avseenden saknar erfarenhet och kunskap.

 

Marias topp-3

1. Anders Grahn ”The living wall”. Vi fick se Anders som hade sin stolpar med sig ikväll. Om jag räknade rätt blev det hela 6 st. stolpskott från Wibax. Bästa matchen för säsongen som jag har sett.

2. Fredrik Edholm har börjat trumma igång efter skadan och det blev 4 pinnar idag för Fredrik.

3. Det goda surret efter matchen. Efter matchen passade vi på att prata med IBF Dalens tränare Fabian Karlstén som bjöd på lite allt möjligt. Så trevligt att få träffa och prata med alla efter matcherna. Det värmer när spelare hälsar och pratar med oss! Såklart extra glädje efter en så viktig match som idag, en välförtjänt vinst och tre poäng till oss!

Nytt år – nya tag: Halvtidsreflektioner om Dalens fyra elitlag och vad som komma skall

Av , , Bli först att kommentera 0

Nytt år – nya tag.

Jag syftar delvis på bloggen och podden, när nu serierna äntligen börjar köra igång igen kommer det också komma mer inlägg framöver. Framför allt syftar jag dock på Dalen.

För visst känns det lite så att varken Dalens lag i allsvenskan eller svenska superligan kan vara helt nöjda efter den lite drygt första halvan av säsongen? Och då menar jag inte såsom tränare i allmänhet uttrycker sig kring nöjdhet i förhållande till prestationer, det ingår ju förstås i deras arbetsbeskrivning att aldrig vara helt nöjda, utan jag menar att det funnits delar av säsongen som gärna kunde ha fått se annorlunda ut inför juluppehåll m.m.

Allt har förstås inte varit katastrof, verkligen inte, jag tänkte dock skriva några rader om de respektive lagen för att summera några tankar kring första halvan av säsongen och förhoppningarna inför den kommande halvan och kanske något om vad jag upplever är en rimlig målsättning för de respektive lagen.

 

IBF Dalen dam

I damernas allsvenskan norra har jag förstått att Dalen har genomgått en förändring av spelsystemet inför denna säsong och även hade räknat med att det skulle ta tid att komma in i det nya systemet och att få spelet att sitta. Jag har visserligen bara hunnit med att se två av deras matcher hittills under säsongen, vilket dessvärre medför att jag har begränsade möjligheter att försöka mig på någon slags analys, men utan tvekan är det förstås så att Dalen hade hoppats på att få med sig några fler poäng under de matcher som spelats än vad det i slutändan blivit.

Samtidigt har Dalen visat på en viss uppåtgående trend ju längre säsongen lidit och strax före juluppehållet spelades bland annat två jämnare matcher mot seriens båda topplag. Flera av förlusterna under säsongen har dessutom varit knappa, medan vinsterna varit riktiga urladdningar mot de båda övriga lagen i bottenskiktet där även Dalen befinner sig, med en ganska tuff poängskillnad upp ovanför strecket.

Det är tufft att spela i en serie med så få lag, där hela tre av åtta lag kan bli nedflyttade. Om jag förstår seriesystemet rätt för damernas allsvenskan norra beror det dock mycket på huruvida något lag från norra kvalar upp till svenska superligan, likväl som om något lag blir nedflyttat från svenska superligan och då skulle placeras i allsvenskan norra. Om tabellerna skulle sluta såsom de ser ut i nuläget skulle det såsom jag tolkar det till exempel innebära att Dalen håller sig kvar i allsvenskan.

För Dalens del handlar det realistiskt om att säkra sjätteplaceringen i tabellen snarare än att blicka upp mot femteplaceringen och den garanterade säkerheten. Det ska noteras att det skiljer hela elva poäng mellan placeringarna fem och sex i tabellen för tillfället och jag tror att det blir tufft, visserligen inte omöjligt, att klättra någon placering. Det ska dock bli mycket intressant att följa Dalens framgångar under andra halvan av säsongen, är det nu det vänder?

 

IBF Dalen herr

I herrarnas allsvenskan norra ligger Dalen näst sist i en oerhört jämn tabell. Det skiljer mindre än tre poäng mellan placeringarna sju till elva i tabellen, men jag tycker även att det är intressant att kika lite närmare på hur poängen samlats ihop. Dalen har lika många vinster under ordinarie tid (4 p.) som fyra av fem av de lag som ligger strax ovanför Dalen i tabellen, men däremot har de andra lagen till skillnad från Dalen även tagit poäng genom oavgjorda resultat och vinster i övertid.

Förutom vinsten mot Salem har Dalen huvudsakligen tagit poäng mot lag som ligger i ungefär samma del av tabellen som de själva. Med halva säsongen kvar att spela har Dalen allt i egna händer vad gäller att försöka säkra kontraktet, men det gäller främst att vinna viktiga matcher mot lagen som likt Dalen kämpar för överlevnad. Det kan bli nyckeln till att säkra kontraktet i allsvenskan.

I skrivande stund känns det förstås även nära till hands att ännu en gång nämna nytillskottet Oskar Tafvelin (från Gamla Stan) som förhoppningsvis kommer kunna bidra med viktig bredd i truppen. Jag tror även att det blir viktigt för Dalen framöver att hitta balansen i matcherna för hur hårt och högt tempo de ska spela med under delarna av matcherna, likväl som att hitta balansen i fråga om när det är dags att gå ner på folk. Överlag har jag upplevt att Dalen har lätt för att skruva upp tempot och gå hårt framåt tidigt i matcherna, vilket är mycket underhållande att titta på, men även har fått konsekvenser i slutskedet av matcherna då orken tryter.

Tillgången till en något bredare trupp under andra halvan av säsongen, samt att våga använda sig av fler spelare längre under matcherna tror jag kan bli en avgörande faktor för att plocka fler poäng framöver. Samtidigt finns en tydlig koppling mellan bredden i truppen och kontinuiteten i formationerna och de spelare som flyttas upp till IBK, jag tänker bland annat på Ludwig Svensson, Daniel Sonidsson, Alexander Rönnlund och Niclas Brohlin-Ljung, vilka inte spelar heltid i något av lagen.

Det är svårt att säga hur tränarna bör förhålla sig till detta, att spelarmaterialet de har att använda sig av kastas om ganska ofta, men rimligen handlar det om att i största möjliga mån försöka få kontinuitet i de övriga formationerna och att de inte konstrueras på ett sätt som gör dem beroende av spelare som spelar i båda lagen. Jag tror också att det är av denna anledning vi ofta ser att de nämnda spelarna matchas ihop, medan övriga formationer huvudsakligen består av de mer fasta spelarna i IBF.

Nå, det ska bli riktigt roligt att följa laget under den andra halvan av säsongen! Säkrar de kontraktet? Jag hoppas verkligen det!

 

IBK Dalen dam

I svenska superligan har Dalen haft en ganska tuff inledande halva av säsongen, framför allt på hemmaplan. Spelmässigt har jag upplevt att Dalen borde ha fått med sig i vart fall ytterligare sex poäng av de matcher jag varit nere och kikat, men det har också funnits anledningar till att matcherna förlorats.

Dalen har trots stundvis riktigt fint spel haft väldigt svårt att sätta chanserna och laget ligger näst sist i tabellen vad gäller gjorda mål. Dalen är å andra sidan duktiga på att hålla nere antalet insläppta mål också, men visst finns det mer att ta av i offensiven.

Jag har även tidigare skrivit några rader om vikten av att ta vara på kontringslägena som ges. Det har varit en tydlig skillnad från match till match hur spelarna tagit vara på lägena när de uppkommit genom att antingen enhetligt och distinkt gå för kontringen (bra), eller att tillfällena i stället mynnat ut i ett slags halvbyte medan någon går på soloräd och chansen ebbar ut i ingenting (mindre bra).

Vad jag hoppas på att få se mer av från Dalen under den andra halvan av säsongen utöver det starka försvarsspelet är ett anfallsspel som når fler och mer bestämda avslut när lägena skapas, likväl som ett kontringsspel som inte tvekar. Det vore förstås även både roligt och viktigt att plocka poäng på hemmaplan. Kvaliteterna finns absolut i laget, nu gäller det bara att de får komma fram ännu mer de kommande matcherna!

Värt att nämna är ocså att Dalen precis har meddelat värvningen av målvakt Amie Nilsson som gått RIG och är tänkt som ersättare för Maria Häggström som lägger ner elitsatsningen för att fokusera på sina studier. Det ska bli intressant att se vad Nilsson kan bidra med till laget!

Målsättningen? Det är visserligen bara fyra poäng upp till sjuan i tabellen, men med tanke på ojämnheten i spelet handlar det realistiskt om att i första hand säkra kontraktet. Allt annat är sekundärt. Lyckas Dalen däremot hitta formen tidigt under andra halvan av säsongen kan det så småningom bli aktuellt med att även våga blicka uppåt, men i skrivande stund kan jag inte se att det handlar om något annat än att hålla sig kvar.

 

IBK Dalen herr

Det är med ett visst vemod jag summerar Dalen denna vid denna tidpunkt. Den dåliga smaken från de förlorade matcherna senast sitter dessvärre kvar och det känns osäkert vad vi kommer att få se under den andra halvan av säsongen.

Det positiva? Dalen har stundvis varit starka, spelat enhetligt och plockat viktiga poäng mot svåra motståndare. Laget har även trots tunga avbräck lyckats samla ihop tillräckligt med poäng för att knipa en slutspelsplats i tabellen och ligger för tillfället åtta i tabellen. Allt ligger med andra ord helt och hållet i egna händer vad gäller huruvida Dalen ska spela slutspel under våren, eller ej.

Jag måste förstås även nämna nytillskott för säsongen som Alexander Hedlund och Pär Forsman som tillsammans med spelare som Anton Åkerlund och Markus Lindström stått för en överlag kontinuerligt bra insats under säsongen.

Det negativa? Dalen har även stundvis varit mycket svaga, haft svårt att få igång formationerna som faktiskt ska kliva in och avgöra matcherna, svårt att sätta chanserna och förlorat matcher mot motståndare de inte haft råd att förlora mot. Dalen har till exempel förlorat båda mötena mot Örebro och ett av mötena mot Team Thorengruppen, vilket var nio poäng Dalen egentligen behövde säkra för att inte riskera att gå miste om slutspel denna säsong.

För en stund sedan bekräftade dock Fredrik Edholm att han är på väg tillsammans med laget ner till Stockholm och matchen mot AIK(?) under morgondagen. Uppdatering: Såsom en läsare påpekade för mig har det visat sig att Edholm står med i laguppställningen för IBF i matchen mot Strängnäs. Syftet är förstås att Edholm ska få komma igång för att spela med IBK så småningom, men likt Andreas Carlbom har han nu alltså fått speltid efter skadan i Dalens lag i allsvenskan.

Det är dags för comeback – och vilken viktig tidpunkt för Dalen att få tillbaka Edholm! Fredrik har ju missat hela första halvan av säsongen på grund av skada och har förutom några straffar bara kunnat stötta Dalen från sidan av planen. Det ska bli väldigt roligt att få se Fredrik Edholm i spel igen – och motståndarna kan få det hett om öronen när han avlossar sina dragskott!

För Dalens del handlar andra halvan av säsongen om att säkra slutspelsplatsen, vilket realistiskt är någon av placeringarna 6-8 i tabellen. Höllviken, Jönköping, Sirius och AIK jagar samtliga på underifrån, men största hotet torde Sirius och Höllviken stå för.

Nu gäller det att vinna viktiga matcher mot lagen som ligger nedanför slutspelsstrecket i tabellen och även fortsätta lugga poäng från några av topplagen. Det sistnämnda är Dalen traditionellt duktiga på, medan det å andra sidan brukar vara kämpigare mot lagen längre ned.

Det finns ett nästan klassiskt uttryck om Dalen som handlar om att det finns inga lätta matcher för Dalen, känslan är att det alltid är små marginaler, oavsett motstånd, när Dalen vinner. Nu hoppas jag att de små marginalerna tillsammans med tillskottet av Edholm och förhoppningsvis någon eller några fler spelare kan göra skillnaden för att säkra slutspelsplatsen.

Därutöver hoppas jag att Dalens första två formationer kan vakna till ordentligt och komma igång även i målproduktionen. Det har inte varit katastrof, men det har varit en alldeles för ojämn nivå och nu gäller det att hitta formen och vässa till den ordentligt inför ett förhoppningsvis stundande slutspel.

Kämpa Dalen!

Innebandy på jobbet, juldagsinnebandy, poängligan i div. 2 och #ibsilly-rykten

Av , , Bli först att kommentera 0

Eftersom min fru och vapendragare när det kommer till innebandy har fullt upp med annat den här helgen blir det inget poddavsnitt i dagarna, så jag tänkte i stället ta tillfället i akt att kolla till läget i norr och nämna ett spännande julevent för oss innebandyentusiaster.

 

Innebandy på jobbet

Jag fick en oväntad fråga på jobbet om jag skulle vara intresserad av att hålla i någon slags innebandyövningar/tävlingar under en större träff med vår region i företaget under våren. Jag fick förstås frågan på grund av att det är allmänt känt bland mina kollegor att jag älskar innebandy.

Och visst låter det riktigt roligt, men alltså, folk verkar överlag ha lätt för att missta min nördiga passion för innebandy som om jag faktiskt kan spela innebandy på någon slags nivå. Well, om korpen hade en farmarliga så skulle det förmodligen vara en lämplig nivå, men nu börjar jag fundera på om jag kanske måste ta upp mixinnebandyn på Iksu igen eller något för att inte skämma ut mig helt och hållet… Nåja!

Arbetskollegorna verkar riktigt (oväntat) taggade på att vi ska spela matcher och jag har fått veta att vi har flera riktiga vinnarskallar också. Det var lite överraskande måste jag säga, eftersom vi haft tankar på att dra igång någon slags regelbunden innebandy sedan en tid, men det visat sig svårt att hitta tillräckligt många som varit intresserade för att vi ska kunna komma igång på riktigt. Kanske blir detta startskottet?

 

Juldagsinnebandy

Våra kära grannar i norr, Gamla Stan IBK, bjuder på het innebandy under juldagen då det arrangerats en spännande match mellan Gamla Stans lag som gör det riktigt bra i division 1 som ställs mot ett lag bestående av föredetta spelare och intressanta profiler i norr. Låter det spännande?

Gå in och kika på Gamla Stans konto på twitter eller facebook och läs mer om vilka som presenterats och få information om själva eventet.

Det går av stapeln den 25 december kl. 15.00 i Balderhallen (Skellefteå). Jag och Maria har redan bokat in oss, det kommer bli riktigt skoj!

 

Poängliga – Herrar Division 2 Norra och lite #ibsilly

Jag känner mig lite skyldig, efter mitt felaktiga antagande på twitter nyligen om att Jim inte låg etta i poängligan, haha, så jag tänkte kolla till läget lite för att se hur det går för några gamla Dalenprofiler som lirar i division 2.

Med nio spelade matcher vardera ligger Jim Johansson på en stark första placering med 56 poäng inspelade, tätt följd av Peder Bodén som spelat ihop 47 poäng.

Peders broder Alexander hittar vi på en nionde plats med 21 poäng efter sex spelade matcher. Därefter har vi Johan Eriksson som spelat in 14 poäng på sex matcher vilket lämnar honom på plats 19. Det finns dock en hel uppsjö av gamla Dalenspelare i denna serie, mycket tack vare att många av dem spelar i IBK Umeå norr.

Och på tal om spelare som spelat med Dalen… Jag har ryktesvägen hört att några gamla spelare tränat med IBK Dalen på sistone och har även hört att Fredrik Edholm är allt närmare att kunna börja spela igen. Det betyder kanske ingenting, men jag har mina förhoppningar… 🙂

Jag noterade även i iBIS att Jonas Svahn(!) står med i laguppställningen för IBF Dalen mot Djurgården under morgondagen, likväl som Andreas Carlbom. Vilka slutsatser drar ni av det här? Tror ni att det blivit något fel, eller kommer vi att få se dem spela?

Är Carlbom på väg tillbaka från skadebekymren? Ska Svahn förstärka centersidan i IBF Dalen, eller är han bara väldigt spelsugen?

 

Dalenmatcher att hålla koll på

IBF Dalens damer har för närvarande ett uppehåll till 13 januari efter att ha spelat matcher nyligen mot de båda topplagen Örnsköldsvik och RIG vilket slutat med två knappa förluster.

I eftermiddag, kl. 17 spelar IBK Dalens damer borta mot Malmö FBC, en minst sagt viktig kamp om poängen mellan de båda lagen. Matchen verkar dock dessvärre inte sändas, vad jag kan se. Förhoppningsvis får vi dock rapporter i Sportswik från matchen.

I morgon, söndag, spelar IBF Dalens herrar hemma mot Djurgården kl. 14, vilket är en match jag tänker att jag ska se på plats. Det är dags att publiksnittet höjs!

På tisdag spelar Dalens herrar borta mot Team Thorengruppen kl. 18.30, ett derby jag sett oerhört mycket fram emot och som det grämer mig extremt mycket att jag kommer missa. Det ser rentav ut som om jag inte kommer ha möjlighet att se den på SSL-play heller, men det återstår att se.

Intervju med #17 Camilla Granström: ”saknade den gemytliga stämningen i Dalen”

Av , , Bli först att kommentera 0

Camilla Granström (Bildkälla: www.ibkdalen.se)

Jag och Maria pratade tidigare om några spelare vi skulle vilja lyfta fram i bloggen och var båda överens om att vi definitivt måste ställa frågan till IBF Dalens Camilla Granström. Detta är första säsongen vi bekantar oss med IBF Dalen, men Granströms sköna spelstil med idel luriga ”ögon i nacken”-passningar, fint spelsinne och förkärlek till att använda backhanden har det varit svårt att missa!

Det är med stor glädje vi delar med oss av denna mycket trevliga intervju med Camilla som bjöd på en riktigt bra intervju!

 

Hej Camilla,
Berätta gärna lite kort om dig själv och vilken anknytning du har till Dalen för de läsare som eventuellt inte vet vem du är.

Jag är född och uppvuxen i Kalix. Säsongen 09/10 blev jag värvad till Umeå City och flyttade ner till Umeå. Ett år senare träffade jag min sambo, Jonas Svahn, och det blev min första kontakt med IBK Dalen. Trots att jag spelade i en konkurrerande förening blev jag varmt välkomnad och kände mig snabbt som hemma bland killarna i laget samt alla eldsjälar i föreningen.

Efter en tre år lång sejour i IBF Falun och Sala Silverstaden kände vi båda att vi saknade den gemytliga stämningen i Dalen och valet blev därför väldigt lätt; att flytta ”hem” till Umeå. För närvarande spelar jag i IBF Dalens Allsvenska lag.

 

Hur gammal är du?

Jag är 29 år ung.

 

När började du spela innebandy?

Jag började spela innebandy när jag var 5 år. Då fanns det inga flicklag i Kalix så jag lirade tillsammans med grabbarna mina första 2-3 år, de flesta var två- och tre år äldre än mig.

 

Vilken är din moderklubb?

IBK Kalix (heter nu Team Kalix Innebandy) är min moderklubb.

 

När insåg du att du var duktig på innebandy?

Jag vet inte om jag anser mig som en duktig spelare än idag, som tävlingsmänniska är jag aldrig riktigt nöjd. Men jag har alltid haft en stor passion för innebandyn vilket för med sig att jag lagt ned en otrolig tid på sporten, oavsett om det gällt egna träningar, andras träningar, egna matcher eller andras matcher. Man lär sig av alla tillfällen och utvecklar sin spelförståelse genom att se andra spela!

Ska jag nämna ett ögonblick så var det nog när jag spelade F-15 och vi mötte Bergnäset hemma. Vi vann matchen med 28-0 och jag gjorde 21 poäng (14+7). Efter matchen kom motståndarnas tränare fram till mig och gav mig beröm, det var stort för mig att få höra det av ett annat lags tränare!

Fun fact; min egen tränare bänkade mig sista 15 min i den matchen, haha.

 

Hur länge har du spelat med Dalen?

Jag är inne på min tredje säsong i Dalen.

 

Har du hållit på med några andra sporter, eller var det alltid självklart att det skulle bli just innebandy?

Jag har spelat fotboll från 7 års ålder tills jag var 21 och flyttade till Umeå. I själva valtillfället var det inte helt självklart att jag skulle välja innebandyn, jag var mycket bättre i fotboll. Men nu i efterhand så har jag insett att jag alltid haft ett större intresse för innebandyn och prioriterat den framför fotbollen.

 

Vilket nummer spelar du med och hur kommer det sig att du spelar med just detta nummer?

Jag spelar med nr 17. Har alltid spelat med nr 7 men när jag kom till Umeå City var det numret redan taget så då föll det sig naturligt att ta 17 som i alla fall hade en sjua i numret.

 

Hur är känslan i laget just nu?

Känslan i laget är god, vi har bytt spelsystem inför denna säsong och har sedan dess varit förberedda på att det kommer att gå upp och ned i och med detta. Vi har bra sammanhållning och härliga individer i laget!

 

Hur upplever du att säsongen varit för din del?

För mig personligen passar vårt nya spelsystem mycket bättre än vårt gamla. Jag kommer automatiskt högre upp i banan och spelar vi som vi ska så ger vi motståndarna färre initiativ.

Jag tycker dock att jag bränt alldeles för mycket klara lägen för att vara nöjd men en del poäng har rullat in hittills vilket alltid är skönt!

 

Har du några personliga mål du vill uppnå inom innebandyn?

Som spelare tar jag det säsong för säsong. Denna säsong är mitt mål att bidra med poäng för att hjälpa laget att vinna matcher. Ser man längre fram så är jag absolut sugen på att ta upp min tränarkarriär (tränade IBF Falun Dam SSL efter att jag precis fött barn) i någon form.

 

Är det någon spelare i laget som du upplever är extra jobbig att möta på träningarna? Varför?

Maja Marklund är riktigt jobbig! Hon är sjukt vältränad och ger aldrig upp, dessutom går hon aldrig på mina finter heller så hon är given på denna fråga! Jag är glad att hon oftast spelar i samma femma som mig, haha.

 

Har du, eller har du haft någon förebild eller favoritspelare du sett upp till inom innebandyn?

Jag ser upp till många och av olika anledningar. Rickie Hyvärinen för att han stack ut. Johan Samuelsson för att han är lagkapten personifierad. Mattias Samuelsson för hans enorma vinnarskalle och hjärta för sitt lag. Rasmus Enström för hans ödmjukhet trots att han är världens bästa spelare.

Men jag måste säga, även om det är partiskt, att jag ser upp till min egen sambo väldigt mycket. Att se hans karriär på nära håll och hur hårt han jobbat under åren för att komma dit, gör mig riktigt imponerad!

 

Vilket är ditt bästa innebandyminne?

Alla ungdomscuper man spelat är såklart härligt att se tillbaka på. Men säsongen jag gjorde som tränare i IBF Falun skulle jag nog säga, även om jag inte var spelare då. Ingen trodde att vi skulle klara av att hålla oss kvar i SSL och hade ett tufft spelschema sista matcherna, men vi fixade det! En helt fantastisk känsla!

 

Om du skulle rymma från ett fängelse tillsammans med en spelare eller ledare från laget, vem skulle du välja och varför?

Jag skulle välja Sofia Ström. Hon pluggar till polis. Jag skulle kunna muta henne att ordna nycklar samt kartor så att jag tog mig ut hyfsat obemärkt!

IBF Dalen – Klockarberget (11-2): Last line of defense, backhandavslut och bekantingar

Av , , Bli först att kommentera 0

Kvällens underhållning stod IBF Dalen respektive Klockarbergets BK för i damernas allsvenskan norra. Viktiga poäng stod på spel, en fajt mellan två lag som haft en tung säsong ännu så länge och som båda tampas nere i botten av tabellen.

Riktigt lovande förutsättningar för en bra match alltså och visst blev det ett målkalas till slut, i alla fall för hemmalaget!

 

IBF Dalen – Klockarberget (11-2)

Period ett

Matchen inleddes jämnt, men möjligen också lite svajigt för båda lagen. I första perioden fick de vitklädda gästerna ett flertal chanser, tog sig förbi Dalenförsvararna men stoppades av Dalens sista ”line of defense”: målvakten Angelica Gabrielsson! Gabrielsson visade prov på fina reflexer, lång räckvidd och en orädsla för att möta upp motståndare och boll och det blev sålunda bara ett mål i första perioden för gästande Klockarberget.

Dalens båda mål i första perioden stod Camilla respektive Camilla (Lundin och Granström, i nämnda ordning) för, och Dalens 2-1-mål var dessutom riktigt fint med Granströms backhandavslut på en fin genomskärande passning från Emma Hellberg (Lite osäker, jag noterade Hellberg, iBIS Maja Marklund).

 

Period två

I andra perioden kändes hemmalaget allt tryggare, avväpnade många av motståndarna redan på mittplanen och offensiven började även komma igång på allvar. När Dalen under lite drygt tre minuter gav hemmapubliken anledning att applådera de tre målen som gjordes, tog gästerna time-out med ställningen 5-1 i hopp om att stoppa anstormningen. Det hjälpte dock föga, Dalen fortsatte vara det klart bättre laget och drog ifrån till hela 8-1.

Från läktarplats kändes det aldrig oroligt, Dalen såg trygga ut i försvarsspelet och Gabrielsson behövde inte slita lika hårt som i första perioden, medan avsluten hittade nätet hela fem gånger.

 

Period tre

Det är förstås tufft att resa sig efter en period som förlorats med hela 5-0 och det gjorde inte heller gästerna. Dalen fortsatte ha kontroll över matchen, släppte inte allt för mycket chanser åt motståndarna och ökade även på ledningen till 10-1. Det blev dock ett fint mål från Klockarberget när tillfället gavs att spela power play när Camilla Lundin utvisades för slag. Diagonalpassen från Jane Sahlström förvaltade Julia Henriksson utan att tveka. Närmare än så blev det dock aldrig för bortalaget och sista målet gjorde Dalens Camilla Granström på volley och fullbordade sålunda även sitt hat-trick för matchen.

 

Bekantingar

Jag tror att jag nämnt tidigare att detta är första säsongen jag följer IBF Dalens matcher, jag kämpar därför fortfarande lite med att lära mig spelare och namn. Två bekanta ansikten från Dalens lag i svenska superligan var dock Camilla Lundin och Sandra Törnqvist som fick chansen att spela med IBF Dalen i dagens match och båda stod de för bra respektive prestationer. Jag vågar mig på att gissa att detta varit en kombination av att det allsvenska laget drabbats av en del skador och sålunda kunde behöva förstärkningar, samt att svenska superligan har VM-uppehåll och det samtidigt gynnar spelarna att få extra speltid.

Lundin kunde skapa ganska fritt spelrum, vann bollar, både assisterade två mål och stod för två egna mål. Som jag sagt tidigare, mycket trevligt att få se lite avslut från Lundins klubba!

Törnqvist kom igång särskilt i matchens tredje period, såg ut att bestämma sig för att ge järnet och var då väldigt nära att både göra mål och lade kort därefter en riktigt fin passning över till Camilla Granström som kunde resulterat i ett mål för Dalen om inte Klockarbergets försvarare kvickt täckt bort avslutet.

 

Andra som stack ut

En back jag upplevde visade fin styrka och fysisk närvaro i närkamperna var Dalens Felicia Häggström som fick motståndarna att se ut att vilja undvika henne i sarghörnen. En annan spelare jag och Maria diskuterade efter matchen var lagkapten Maja Marklund som ofta var högst bidragande i att starta igång Dalens offensiv och visade prov på fina uppspel. Det är även tydligt i poängprotokollet där Marklund noterades för ytterligare tre assist i dagens match. Mycket bra!

IBF Dalen – Thoren (2-7): Utkastet, passningarna som slank förbi och volleystyrningen

Av , , Bli först att kommentera 0

Med veckans jobb avklarat skyndade jag mig till Umeå Energi Arena för att vara på plats när IBF Dalen tog emot gästande Team Thorengruppen i damernas allsvenskan norra. Matchen som var startskottet för helgens hela fyra hemmamatcher för de fyra respektive Dalen-lagen i allsvenskan norra och svenska superligan(!).

Derbyt slutade med vinst för bortalaget Thorengruppen och jag tänkte i dagens inlägg bjuda på några reflektioner från matchen. Dessvärre hade inte Maria möjlighet att följa med på kvällens match, vilket sålunda innebär att hennes topp-3 uteblir.

 

IBF Dalen – Team Thorengruppen (2-7)

Gästande Team Thorengruppen inledde första perioden starkt och Henny Hägglund gjorde matchens första mål redan efter tjugo sekunder. Fyramålsskytten Marie Häggström ökade på Thorengruppens ledning till 0-2, medan Dalen kämpade för att reducera utan framgång. Nämnde Häggström som för övrigt gjorde ett riktigt fint mål när hon gjorde Thorengruppens fjärde mål genom ett riktigt fint avslut som studsade via Dalens målvakt Maria Häggströms axel och in i målet.

Dalen var inte utan chanser, men känslan var att det ofta tog ett ögonblick för lång tid att (re)agera när lägena skapades och chanserna väl infann sig för hemmalaget. Ni vet sådana där tillfällen där bollmottagaren måste ta med sig bollen framåt direkt, eller skjuta utan att fundera så mycket, men det i stället hinner tänkas en tanke för mycket och motståndarna hinner ikapp och kan desarmera faran.

I andra perioden började Thorengruppen starkt igen och var väldigt nära på att göra mål i första bytet på nytt. Det var dock Dalen som inledde målskyttet genom Camilla Granström som petade in bollen förbi bortalagets målvakt. Glädjen varade dock inte länge.

Thorengruppen visade prov på fint passningsspel som letade sig förbi försvarande Dalenspelare vid åtskilliga tillfällen och det förvaltade gästerna även väl och utökade sin ledning till hela 1-7 innan Dalen lyckades göra sitt andra mål.

Förarbetet stod Jennifer Nygren för, när hon forecheckade och stressade sin motståndare som tappade bollen rakt framför Jonna Lidberg som kvickt utnyttjade detta med ett avslut som hittade nätet.

 

Utkastet

En riktigt sevärd händelse under matchen var det otroliga utkastet från Dalens målvakt Maria Häggström som bland annat helt friställde lagkamraten Samantha Khoo framför Thorengruppens mål i första perioden. Ja jisses, det gäller att vara vaksam när Häggström har bollen – hon tvekar nämligen inte att kasta iväg riktiga långbollar som kan skapa farliga lägen om de förvaltas rätt.

 

Volleystyrningen

En händelse som var nära på att bli riktigt glödhet var styrningsförsöket från Dalens… var det Jonna Lidberg? Jag skrev dessvärre så slarvigt att jag inte kan läsa mina anteckningar, men styrningsförsöket skedde i vart fall på volley – och var riktigt vackert! Om det även hade letat sig förbi Thorengruppens orubblige Johanna von Pawel-Rammingen i målet hade det som sagt varit glödhett! Jag tyckte dock att aktionen i sig var så pass fin att den är värd att nämnas ändå!

 

En fysisk närvaro

Jag nämnde ovan bland annat Team Thorengruppens fina passningsspel som var starkt bidragande till att gästerna vann kvällens match med övertygande siffror. En spelare i Dalen som dock gjorde ett antal viktiga brytningar av farliga passningar och även visade en stark fysisk närvaro på planen var Maja Marklund.

Tyvärr var det inte tillräckligt för att vända matchen för Dalen, men Marklund gjorde vad hon kunde för att stoppa Thorengruppens framfart!

Resultatkollen: Dalen, Dalen och Dalen, samt Bulldoggarna i norr

Av , , Bli först att kommentera 0

Landslagsuppehåll och paus i de högsta serierna, själv har jag spenderat en ledig vecka med Maria och bland annat ägnat en del tankar åt bloggen och framtida inlägg. Utan att avslöja för mycket har vi några riktigt spännande inlägg på gång som ni kan börja se fram emot redan nu.

Sedan senaste inlägget har jag bland annat noterat tre Dalen-matcher som spelats, vilka jag haft för avsikt att skriva några rader om, men inte hunnit ta upp i bloggen ännu. När det nu blev en stund över tänkte jag dock ta mitt ansvar och (alldeles för sent) ta ikapp lite! 🙂

Jag tänkte därför inleda dagens inlägg med att gå igenom nämnda matcher i kronologisk ordning och sedan avsluta med att kolla till hur det går för några av våra grannar här i norr.

 

IKSU Ungdom – IBF Dalen (10-1) (Allsvenskan norra, dam)

Förra helgen utspelades ett av flera Umeåderbyn som väntar i allsvenskan norra, men slutade dock med en tung förlust för IBF Dalen som fick se sig besegrade av IKSU Ungdom. Ett IKSU Ungdom som därmed placerar sig strax ovanför det nedre strecket och tre poäng före Dalen i tabellen.

Säsongen har visserligen börjat tungt för IBF Dalen, men närmast spelar Umeålaget derby mot ett annat lag från Umeå: Team Thorengruppen och därefter väntar en bortamatch mot Sundsvalls IBF.

Det finns därmed goda möjligheter för Dalen att plocka viktiga poäng mot lag som befinner sig strax ovanför i tabellen och därmed även klättra upp ovanför det nedre strecket – om resultaten går Dalens väg.

Den 10 november spelas derbyt mot Team Thorengruppen klockan 19.00 i Umeå Energi Arena väst, visst ses vi där?

 

IBF Dalen – Hudik/Björkberg (9-7) (Allsvenskan norra, herr)

IBF Dalen tog emot gästande Hudik/Björkberg och gick vinnande ur målkalaset som följde. Varken siffrorna eller slutresultatet förvånade mig jättemycket… 16 mål i en och samma match börjar vara vardagsmat för Dalen som visar att de både ger och tar med deras fartfyllda spel. Hudik/Björkberg har jag sett en del bland annat i samband med Scandic Cup tidigare där de brukar imponera, men jag upplever också att Dalen har ett starkt lag trots att de är nykomlingar och känslan är att det är två ganska jämna lag – Dalen och H/B.

Poängbäst i Dalen (och matchen) blev den hårt arbetande Christoffer Dahl som gjorde tre mål och en assist. Det tar honom därmed upp till en tredje placering i den interna poängligan där han endast har Gustaf Rönnholm och Rasmus Karlstén framför sig.

Vinsten tog upp Dalen på en 8:e placering i tabellen och innebär att laget, i alla fall för stunden, har tagit sig ovanför det nedre strecket.

IBF Dalen tar emot gästande Salem den 12 november kl. 13.00 i Umeå Energi Arena. Kom och ta en fika och kika på en 15-20 mål vetja!

 

Karlstad – IBK Dalen (3-4) (Svenska superligan, dam)

IBK Dalen spelade borta mot Karlstad, en match som kändes jämn på förhand och som visade sig bli en nagelbitare där jag och många andra följde matchen via Sportswik.

Dalen öppnade starkt, drog ifrån till en tvåmålsledning redan i första perioden och behöll sedan ledningen matchen igenom. Karlstad tog ikapp till både 1-2, 2-3 och 3-4, men fick se sig besegrade av Umeålaget som höll borta Karlstads jakt på kvittering i 16 minuter av tredje perioden. Det var 16 långa minuter för oss som följde matchen på distans, utan möjlighet att se vad som pågick nere på planen i Värmland.

Poängbäst i matchen? Dalens Elsa Frisk som gjorde både ett mål och en assist!

Vinsten innebar att Dalen för närvarande ligger på en 10:e plats i tabellen och endast är en poäng bakom Linköping som har den åttonde slutspelsplatsen. Oerhört spännande!

Jag vill passa på att rikta ett stort tack till Monica Törnqvist som rapporterade matchen i Sportswik och såg till att även vi som inte kunde se den på plats fick en känsla av den spännande matchen som pågick där!

IBK Dalen möter Pixbo hemma den 11 november kl. 16.00 i Umeå Energi Arena. Lördagsunderhållningen är tokgiven!

 

Division 1 Norrland (herr)

Jag är ganska säker på att jag läste någonstans inför säsongen att Gamla Stan var tippade att komma relativt långt ner i tabellen, men efter sju spelade omgångar har Bulldoggarna från Skellefteå visat raka motsatsen och ligger i skrivande stund tvåa i tabellen.

Sammanlagt har Gamla Stan IBK hittills spelat in 17 av 21 möjliga poäng vilket är riktigt imponerande. Även i juniorallsvenskan går det bra för Gamla Stan som vunnit fyra av sju matcher och ligger på en fjärdeplacering i tabellen.

Jag kan även nämna Hörnefors som visserligen förlorat sina senaste två matcher mot starka Örnsköldsvik och Gimonäs, men som trots detta ändå bara ligger fyra poäng från det övre strecket och har tre lag ovanför sig i tabellen där två poäng eller mindre skiljer de fyra lagen. Wow, jämn serie!

 

IBK Dalen-söndag: Desarmeringen, styrningen, upprättelse och nya smeknamnet

Av , , Bli först att kommentera 1

Trots att det bara gått en vecka sedan senaste inlägget känns det som om det var en evighet sedan jag skrev här. Det har inte varit en särdeles händelserik innebandyvecka, men privat har det varit turbulent och bloggandet har därför av nödvändighet fått kliva åt sidan. Jag har haft två tilltänka inlägg på gång, men de får helt enkelt vänta till nästa tillfälle när det är (relativt) lång tid mellan matcherna.

Nå, låt oss i stället fokusera på denna innebandyhelg som faktiskt bjudit på en del godbitar! I dagens inlägg tänkte jag inleda med att skriva om svenska superliganmatcherna jag och Maria såg på plats i dag, samt avsluta med att skriva några rader om gårdagens matcher där IBF Dalens damer och herrar spelade sina respektive matcher i allsvenskan norra.

Maria fortsätter leverera hennes topp-3 och kanske, ja kanske, får ni även ta del av lite läktarsnack jag snappade upp från min kära svärmor. Jag fick känslan av att hon skulle gilla det, men vi får se.

 

IBK Dalen – Linköping (2-3) (Svenska superligan, dam)

Både hemmalaget Dalen och bortalaget Linköping hade inlett säsongen tufft med varsin respektive seger under ordinarie tid av sju spelade matcher. Tack vare vunna extra poäng från övertidsmatcher låg dock Dalen två poäng före Linköping vilket innebar att dagens match antingen skulle ge Dalen möjligheten att skapa större avstånd ner till Linköping, eller chansen för Linköping att komma ikapp och gå om Dalen vid vinst under ordinarie tid.

Det slutade dessvärre (för vår del) med det sistnämnda. Linköping vann på ordinarie tid, men matchen var väldigt jämn och känslan var faktiskt länge att Dalen skulle ta hem det.

Trots en stark prestation från Matilda Wirthig i målet räckte Dalens prestation inte riktigt hela vägen.

 

Special teams

Dalen som uppvisade fint spel i de numerära överlägena, skapade många chanser i det första och gjorde mål i det andra. I det numerära underläget var Dalen inte bara trygga utan stod faktiskt för det farligaste läget i Linköpings power play när Clara Forssén sprang sig fri mot Linköpings Elin Rosén i målet. Något mål blev det dock inte tack vare räddningen från Rosén.

 

Desarmeringen

En annan spelare i Dalen som sprang till sig lägen var Victoria Ström som slet hårt framåt för att skapa chanser. Vid ett tillfälle var hon i princip fri mot nämnda Rosén, men en av Linköpings backar var hack i häl och använde klubban skickligt för att skärma av Ströms möjlighet att vända sig från backhand till forehand och läget desarmerades. Jag tror att det var Lisa Haglund i Linköping som stod för det fina försvaret i nämnda läge…

 

Två fina mål

Stod Dalens Sara Ryman vid Dalens 2-1-mål och Linköpings Hanna Garman för vid Linköpings 2-2-mål. Vid det förstnämnda målet valde Ryman att skjuta själv, trots att alternativet att passa fanns, vilket visade sig vara helt rätt val. Ett mycket pricksäkert avslut!

Bortalagets kvitteringsskott av Garman var inte mindre pricksäkert, hon sköt ganska långt från Dalens mål vid sargen och bollen skruvade sig lurigt precis förbi ovanför Matilda Wirthig. Ett riktigt fint mål.

 

Omkastade formationer

Dalen fortsätter kasta om lite grann i formationerna. I dagens match spelade exempelvis Felicia Lilja i första formationen med Frida Eriksson och Camilla Lundin. Sandra Törnqvist spelade nu i stället i tredje formationen tillsammans med Elsa Frisk och Victoria Ström, vilket jag upplevde var en intressant formation.

 

Marias topp-3

1. Matilda Wirthig!

2. Linnea Nylén storspelade både framåt och bakåt. Hon är enormt duktig på att läsa spelet!

3. Linköpings andra mål. Vilket skott!

 

IBK Dalen – Mullsjö (5-6, på straffar) (Svenska superligan, herr)

Tufft motstånd väntade för hemmalaget Dalen när Mullsjö gästade Umeå Energi Arena vind. Med viss förtjusning såg jag på förhand fram emot att få se vad detta nya topptippade Mullsjö skulle erbjuda i form av underhållning på planen, samtidigt som jag bävade för hur vårt skadedrabbade Dalen skulle stå upp mot helgens gästande lag – och jisses vilken underhållande match det blev!

Maria uttryckte det som innebandy när det är som mest. Själv funderade jag på om det inte vore roligt med en kvartsfinalserie mot Mullsjö… Visst, jag går händelserna i förväg.

 

Inramningen och allt omkring matchen

1246 personer hade letat sig ner till Umeå Energi Arena för att kika på matchen mellan Dalen och Mullsjö. Inte en allt för dum publiksiffra, men jag upplevde att publiken var lite svårstartad. Trots en match med högt tempo och spänning var det relativt liten uppslutning i klappandet – vilket heller inte riktigt kom igång förrän mot slutet av tredje perioden.

Några som däremot gjorde sitt bästa för att heja fram hemmalaget var ungdomarna som spelade i diverse Dalenlag – heja er! Deras energi hjälpte även delar av publiken att komma igång, mycket bra!

I övrigt upplever jag att det finns mer att hämta av introt, men ställer mig väldigt positiv till samarbetet mellan sekretariatet och Hasse Andersson som rörde sig runt läktarna med en mikrofon för att intervjua tränare kort efter perioderna och för att samspela med sekretariatet. Det var ett trevligt inslag som Dalen gärna får spinna vidare på.

Kul också när ungdomslagen bjuds in att spela i periodpauserna! En flicka vann bollen framför egen målvakt, tog fart och sprang förbi hela motståndarlaget och lade in bollen pricksäkert bakom motståndarnas målvakt. Framtida stjärna?

 

Matchen då?

Matchen var fartfylld och innehöll trevliga inslag från båda lagen. Inga parkerade bussar eller långa stunder av tickande mellan backarna – nej, det var hög press och anfallsspel som gällde redan från start.

Matchen var jämn, vilket även skottstatistiken vittnar för: skottstatistiken slutade 34-31.

Dalen ledde stora delar av matchen, men lägen bjöds det på åt båda hållen. Mullsjös Kim Ganevik gav Mullsjö ledningen för första gången i matchen 10:40 in i tredje perioden, men Dalens lagkapten ville annat. 14:34 kvitterade Ketil Kronberg och matchen gick vidare till en spännande övertidsperiod, vilken dock förblev mållös trots ett antal farliga chanser.

Om ni gräver fram high lightsen från matchen kan jag särskilt peka på ett par händelser ni bör kika närmare på:

1. Daniel Sonidssons styrningsmål (Dalens 3-1-mål)

2. Sebastian Palmqvists backhandknack i bortre (Mullsjös 3-2-mål)

3. Ketil Kronbergs krigarmål via köksvägen (Dalens 5-5-mål)

 

Måns Parsjö-Tegnér

Dalens mål kändes definitivt välförsvarat med Måns Parsjö-Tegnér på hugget. Faktum är att han storspelade och var en minst sagt avgörande faktor i att säkra poängen för hemmalagets del.

Det offensiva svängiga spelet ställer helt klart lite andra krav på Dalenmålvakten än det mer statiska spelet föregående säsong, men Parsjö-Tegnér visar gång efter annan att han hänger med väldigt bra och gjorde ett antal minst sagt svettiga räddningar i kvällens match.

 

Upprättelsen

Jag har tidigare varit lite hård mot Dalens första och andra formationer. Till skillnad från tredje formationen har deras prestationer varit lite varierande. I dagens match upplevde jag dock att de båda fick viss upprättelse.

 

Första formationen

Dalens första formation var högst bidragande till poängen mot Mullsjö idag och jag noterade bland annat hur fantastiskt Jonas Svahn kan ta emot en pass i full fart utan att hamna ur balans över huvud taget och att Patrik Rokka var rejält jobbig för motståndarna i kampen om bollen och kändes oerhört pricksäker med passningarna idag.

Starkast idag var dock ingen annan än lagkapten Ketil Kronberg som stod för tre mål och en assist och tillsammans med Måns Parsjö-Tegnér var den allra mest bidragande faktorn till att det blev poäng för Dalen idag. Och som han krigade till sig kvitteringsmålet i tredje perioden… det symboliserar Kronberg så väl. Det är inte bara hans spelskicklighet som imponerar, det är (framför allt annat) hans viljestyrka som gör det!

 

Andra formationen

Dalens andra formation fick visserligen se sig bänkade mot slutet, men det var ändå ett steg i positiv riktning. Daniel Sonidsson stod för en fin insats ikväll och Johan Larsson visade mycket vilja på planen.

På backsidan råder inga tveksamheter… Vare sig Lukas Harnesk spelar med Henrik Sjöström, Markus Lindström eller Viktor Nystedt gör han det riktigt bra och är ett defensivt monster. Detsamma tål att sägas om Viktor Nystedt, där defensivt möjligen ska bytas ut mot offensivt, men jag och Maria diskuterade även hur Nystedt tog något större plats i försvarsspelet under dagens match.

 

Från division 1 till närkamper mot landslagsspelare

En annan spelare som förtjänar att nämnas är Alexander Hedlund som klev in direkt från division 1 föregående säsong till hetluften i svenska superligan denna säsong. Och som han gör det… Vinner närkamper och avväpnar spelare som är landslagsmeriterade.

Jag vet inte om någon annan tänkte på det, men Dalens tredje formation, den så kallade Skellefteåkedjan, ställdes i princip hela matchen mot spelare som Rikard Eriksson och Anton Vestlund. Mullsjös två (for a reason) omtalade nyförvärv – vilka dock båda två gick 0+0 mot Alexander Hedlund och Pär Forsman, med flera.

Jag menar på intet sätt att tala ner Mullsjöspelarnas prestation, utan vill snarare passa på att hylla hur duktiga Dalens tredje formation faktiskt är. För duktiga är de faktiskt, oavsett om de får tvåor på innebandymagazinets betygsättning… 🙂

 

Marias topp-3

1. Månstret STORspelade hela matchen igenom. Detta är förstås viktigt i Dalens nya spelidé, men hans svettiga räddningar ska inte tas för givet. Mamma utbrast även ett nytt smeknamn på Måns ikväll: ”Månsan”. Vad tycker ni om det?

2. Jonas Svahn. Jonas var idag på enormt stort spelhumör. Alltid lika underhållande att se en av mina favoriter i IBK Dalen.

3. Laget Dalen. Äntligen presterar alla tre formationerna framåt!! Idag var innebandy spännande från första sekunderna till sista straffen.

 

IBF Dalen – Notvikens IK (7-1) (Allsvenskan norra, dam)

Hemmalaget IBF Dalen tog under lördagen emot gästande Notvikens IK i jakten på första poängen för säsongen. Gästande Notviken befann sig i en liknande situation, jagade fortfarande den första vinsten för säsongen, men hade två oavgjorda matcher med sig i bagaget och låg därmed ovanför Dalen i tabellen inför gårdagens match.

Det blev dock Dalen som visade sig klart starkast och tog hem samtliga tre poäng. Matchen avgjordes redan i den andra perioden då hemmalaget Dalen målmässigt tog över och dominerade, utökade från 2-1 till hela 7-1 och Notviken återhämtade sig aldrig från detta.

Poängbäst i matchen blev Dalens Yui Takahashi som gjorde tre poäng (2+1), tätt följd av Sandra Johansson (0+2) och Camilla Granström (2+0).

Camilla Granström fortsätter med hennes två mål vara en viktig kugge framåt för Dalen och befinner sig i skrivande stund på en tredje plats i målligan med sina åtta mål gjorda och leder även den interna poängligan i Dalen med hennes totalt nio poäng (8+1), imponerande!

 

Gävle GIK – IBF Dalen (12-8) (Allsvenskan norra, herr)

Alltså, det känns knappast chockerande att det görs tjugo mål i en match när IBF Dalens herrar spelar. Alla bör vid det här laget veta att det går fort när Dirty Dalen spelar innebandy!

Jag har dessvärre inte så mycket att notera kring denna match annat än att Gävle är ett tungt motstånd – oavsett om de börjat säsongen knackigt eller ej.

Noterar även att Gävles Andreas Dahlkvist stod för imponerande 6+2 och Alexander Larsson 0+6 i matchen…

Poängbäst i Dalen? Peter Grönroos som gjorde två mål och två assist! Jag har visserligen inte sett målen, men jag kan föreställa mig att han bombade in dem från sin backplats – där har han ett fint skott som brukar kunna leta sig in högt i målburen!