Kategori: IBK Dalen dam

Säsongsstarten 2021/22 – äntligen!

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu gäller det – säsongsstarten i både svenska superligan och i allsvenskan är här och som jag har längtat! Inte bara efter innebandyn som sådan och alla de timmar av frossande av matcher, resultat och allt annat som det innebär – utan av att få nörda ner sig i innebandyn igen! Det är ärligt talat jäkligt svårt att hålla glöden uppe under sommaren när innebandyn känns så avlägsen, intresset överlag är svalt och silly season är överstökad relativt snabbt efter att finalerna är spelade. Nu blickar jag dock framåt mot helgen och de matcher som utlovas där och har samlat lite kortfattade tankar under några rubriker nedan.

Hur bra är vi egentligen?
För herrarnas del är frågan om Dalen, som så många gånger tidigare, lyckas studsa tillbaka från en tuff silly season med förluster av viktiga spelare och ändå knyta ihop laget och få fram nya stjärnor. Jag har en stark övertygelse om att det kommer gå – Dalen är inte riktigt så sargade som det har målats upp och har ett flertal nyckelspelare som kommer visa vägen likväl som flera yngre förmågor som kommer blomma ut. Emil Wiklund är ett namn vi kommer att få se mer av, men jag förvånas ärligt talat över att så många i ivern att påtala alla mål Dalen förlorat på pappret verkar glömma bort spelare som Alexander Hedlund, Daniel Sonidsson, Rasmus Andersson och Viktor Nystedt (vilket backpar?!), Johan Larsson, Måns Parsjö-Tegnér, Ketil Kronberg m.fl. Dalen har ett lag med mycket rutin kvar och det kommer visa sig när säsongen ska summeras till våren!

Tronskiftet
En annan fråga som framför allt media ägnat många clickbaitande rubriker kring har varit den om Thorengruppens herrar kommer gå om Dalen denna säsong – att tronskiftet ska ske nu och så vidare. Jag tyckte för övrigt som en sidenote att Måns Parsjö-Tegnér svarade bra på detta och om synen på Dalen i en artikel på innebandymagazinet – läs den gärna här.

För egen del tror jag inte att Thorengruppen tar över taktpinnen i Umeå denna säsong, trots katastrofrubrikerna kring Dalen och trots att Thorengruppen ser starka ut och blir en tuffare motståndare denna säsong än vad de var framför allt under den första halvan av föregående säsong. Dalen sitter på mycket rutin och har en kultur som byggts upp under lång tid, inte bara i spelarna i laget utan även hos ledare och inom föreningen som sådan. Att spelartruppen förändras i Dalen är ingenting nytt och jag tror att Dalen repar sig även denna gång.

Med det sagt blir det däremot intressant att följa även Thorengruppen under säsongen; de har ett flertal talangfulla och skickliga spelare där det framför allt är de yngre spelarna som fångat mitt intresse när jag såg en stor del av deras matcher föregående säsong och att få se hur de utvecklas under den kommande säsongen kommer som sagt bli intressant. Hampus Öhgren, Adam Lidgren, Axel Hjälm och Hugo Bertilsson (för att nämna några) – allihop är väl i spannet runt 17-23 år vill jag minnas, men har olika kvaliteter som gör dem helintressanta!

Ett tydligt mål i sikte – och vägen dit!
För damernas del är frågan om detta blir säsongen där resan tillbaka till svenska superligan blir realitet. Rustade med en ny-/gammal tränaruppsättning och med en blandning av rutin och intressanta nyförvärv och en stor portion vilja tror jag verkligen att förutsättningarna finns i laget! Dalen bygger ett lag som ska vara mer spelförande och offensiva – och visst finns det potential för det i detta lag! Under den kortvariga föregående säsongen blev jag väldigt imponerad av Hanna Berglund som jag beskrev i ordalag som ett perfekt tillskott till Dalen och jag tror att vi är många som väntat på att hårt arbetande Yui Takahashi ska få chansen med IBK, men jag ser även mycket fram emot att få återbekanta mig med löpstarka och kvicka spelare som Alva Nybjörk och Agnes Holmgren, tuffe Olivia Isaksson och rutinerade (lagkaptenen!) och tekniske Camilla Lundin som tack och lov är kvar i detta Dalen som förlorat en del veteraner inför denna säsong.

Ni har väl inte heller missat att laget har fått en egen klack? Insatsstyrkan, som de kallar sig, var på plats under DM-finalen mot Thorengruppen och väntas vara på plats mot RIG även på söndag. Jag tror att de gärna får med sig fler som tar ton och tar i under matchen, så värm upp stämbanden om du kommer vara på plats!

Om det går planenligt hela vägen till kvalet tror jag för övrigt att det kommer bli galet spännande matchserier vi kommer att få se! Det är ju några klubbar som uttalat går för att satsa på att ta sig till SSL, inte minst Storvreta om vi tittar på lag som är relativt belägna i norr… nå… relativt som sagt! 🙂

Vad har ni sett mest fram emot med den kommande säsongen?
Själv hoppas jag på att vi äntligen får se innebandyn på plats, att känna magin och känslorna i arenan och på läktaren igen! Jäklar vad roligt det ska bli!

En intervju med Christer Jernberg om IBK Dalens damlag

Av , , Bli först att kommentera 0

Hej på er min kära läsare!

Jag hoppas att ni har överseende med att det är en lite lugnare period här i bloggen – jag hoppas att ni också tar det lugnt och får möjligheten att njuta av sommaren inför den kommande säsongen som drar igång igen om någon månad. Själv har jag dock inte riktigt lyckats hålla tankarna från innebandyn vilande (det lyckas jag sällan med) och jag har bland annat funderat en hel del över vad som händer kring IBK Dalens damlag där det varit ganska tyst under sommaren.

Jag ställde därför några frågor till Christer Jernberg, sportchef för Dalens damlag på elitnivå, som jag tycker väcker en del intressanta tankar som jag ska utveckla lite närmare i ett kommande inlägg. Intervjun kan ni läsa här nedanför, enjoy!

Hej Christer,

För de som läser bloggen och möjligen inte vet så mycket om vad du gör för Dalen kan du väl berätta lite om din roll som sportchef för IBK Dalens damer och vad det innebär? Vad gör en sportchef hos Dalen?
Det jag gör är att hjälpa föreningen med att bygga trupperna och tränarstaberna i våra två elitlag på damsidan. Titta på och kontakta nya spelare och tränare etc.

Vad gör ni i laget under sommaren för att förbereda er inför den kommande säsongen?
Laget kör sommarträning för att komma så väl förberedda som vi bara kan. Jag och andra runt laget försöker knyta ihop det sista med kontrakt för spelarna och ledarna runt lagen. Det mesta av det jobbet är redan gjort innan sommaren börjar men det är alltid några lösa trådar kvar.

Det händer en del förändringar i både truppen och ledarstaben inför nästa säsong – hur går dina tankar kring det lag ni har just nu? Har ni ett starkare eller svagare lag ”på pappret”? Hur känns den nya tränarlösningen med Stattin och Bredemo?
Det är alltid så slumpmässigt att uttala sig om lag på pappret men jag tycker ändå att vi har fått ihop det riktigt bra. Vi har fått några tunga tapp men de spelare som valt att komma till oss ser jag mycket stor potential i till att bidra direkt i vårt återtåg till SSL.

På tränarsidan är jag också supernöjd med lösningen. Vi visste ju att Björn bara skulle vara hos oss ett år och att vi fått ihop det med Caroline och Claes är kanon. Stattin är en otroligt engagerad och dedikerad innebandyperson med ett ruggigt taktiskt kunnande. Vi har under en längre tid pratat med henne om tränarrollen och nu var det rätt tid att hoppa på. Claes har jag ju själv tränat med så jag vet hur kunnig han är t.ex. som matchcoach och med att jobba med spelare. Båda är även fantastiska på att motivera och få ett driv i en grupp. Den duon hoppas vi skall kunna bli ett långsiktigt alternativ för oss.

Jag tror att vi är flera som undrar hur ni tänker kring den rutin som lämnar laget nu, däribland Matilda Wirthig, Linn Mikaelsson och Caroline Hansen. Har ni några spelare som kommer axla denna roll den kommande säsongen? Har ni någon lagkapten i laget?
Det är självklart att spelare som dem lämnar hål efter sig i vilket lag som helst men vi har fått in bra spelare för att ersätta. På målvaktssidan har vi två rejält hungriga som redan idag är väldigt bra men som vi ser har stor potential kvar att växa till toppmålvakter.

Jag ser även att vi har fått in bra ersättare på backsidan och även spelare framåt som definitivt kan bidra i toppen av poängligan. Håll utkik efter kommande pressreleaser!

Hur det blir med kaptensbindeln är inget som jag tycker mig ha rätt att tycka till om. En kapten är så mycket mer än en bindel runt armen. Det är en roll i ett lag eller en grupp framför allt.

Förra säsongen avbröts alldeles för tidigt på grund av Covid-19, men under de matcher ni hann spela var ni ett spelförande lag som jobbade aktivt med det offensiva spelet och skapade mycket chanser. Vad kan vi förvänta oss av Dalen till hösten?
Vi kommer jobba vidare med den inriktning vi tror på i föreningen. Se på herrarna och hur de spelar med full fart och hög press. Vi tror att det är så innebandy kommer spelas framöver och att vi kommer vara med att driva den utvecklingen. Det ställer stora krav på spelare och deras fysik och det är definitivt något vi haft med oss i år när vi byggt vår trupp.

Är er målsättning fortfarande att ta er tillbaka till svenska superligan? Har ni en långsiktig plan för att lyckas med detta, eller är detta ett arbete som sker från säsong till säsong?
Det är det inget snack om och det är målet vi jobbar mot. Vi skall ta tillbaka den SSL-plats som vi borde haft, det är vi helt inställda på. Men som jag nämnde ovan tror vi också att vi ser hur innebandy kommer spelas i SSL framöver och vi börjar redan nu med att göra den omställningen. Jag tror dock att det är den omställningen som kommer att ta oss tillbaka till SSL och till slutspel igen. Det kommer inte vara lätt att ta sig upp för det är många allsvenska klubbar som satsat väldigt hårt men i ett kval kan allt hända och jag tror att om vi får ihop vår grupp i år så kommer vi slåss om en av platserna i SSL.

Kan du avslöja något om ni har några nya spelare som kommit in i laget sedan föregående säsong?
Vi har gjort ett antal nyförvärv men de som ännu inte släppts officiellt kan jag bara hinta lite om. Det är bl.a. en målskytt av rang och spelare med landslagsmeriter som är klara.

IBK Dalen (dam): Säsongen 2020/21 och lite tankar om framtiden

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har haft en tanke om att försöka summera säsongen 2020/21 för IBK Dalens damer och herrar och även titta lite närmare på lagbyggena allt eftersom silly season avslöjar vad vi kan förvänta oss inför den kommande säsongen som i skrivande stund känns en evighet bort. Och på tal om något som känns evigheter bort var det längesedan nu vi senast fick se Dalens damer spela innebandy på grund av att den allsvenska säsongen stängdes ner plötsligt och sedan aldrig öppnades upp igen. Det finns dock ändå skäl att blicka tillbaka innan vi börjar skärskåda vad som kommer hända framledes.

Från ett lågt försvarsspel till ett spelförande lag
När Dalen blev nedskickade från svenska superligan förde det med sig att ett antal spelare lämnade laget. Detta var väntat och förmodligen oundvikligt – vi ser det hända varje säsong när lag åker ur högsta ligan och de före detta seriekonkurrenterna ser sina chanser att plocka russinen ur kakan så att säga. Jag var dock ändå väldigt glad när jag kunde se vilka spelare Dalen lyckats behålla, en stomme som absolut hade alla chanser att vinna sin allsvenska serie och ta sig till ett kval och förmodligen även där kunna slå vilket lag som helst.

Rutinerade Linn Mikaelsson var kvar, Caroline Hansen som värvades in tidigare från Linköping och gjorde det väldigt bra i Dalen var kvar, den mycket lovande och offensivt farlige Alva Nybjörk var kvar och den mycket tekniskt skicklige Camilla Lundin var kvar. För att inte tala om att Dalen även hade seriens sannolikt överlägset bästa målvakt i Matilda Wirthig Steen. Det kändes inte som en överraskning att Dalen gick in starkt i serien och när allsvenskan stängdes ner hade man vunnit samtliga fem spelade matcher och dessutom gjort det övertygande mot samtliga toppkonkurrenter.

Vi kunde också se en tydlig skillnad i Dalens spel jämfört med tidigare säsonger – från att ha varit ett lag som kämpat för sin överlevnad säsongen innan var Dalen nu solklara favoriter och förväntades vinna serien. Borta var det låga försvarsspelet, ersatt av ett Dalen som förde spelet och vässade på sina offensiva skickligheter. Det gjorde även att vi fick se vissa spelare växa i den nya miljön där både Victoria Ström och Agnes Holmgren inledde säsongen riktigt starkt och vräkte in poäng, men där även nyförvärvet Hanna Berglund presenterade sig och jag minns att jag tänkte att hon var en klockren värvning till detta Dalen som har för målsättning att ta sig tillbaka hela vägen till svenska superligan.

Det var en fröjd att se Dalen spela med glädje och lite mer självsäkerhet igen, efter den tunga säsongen som föregick denna. Utifrån detta perspektiv (ej aktat ett pandemiperspektiv) var det också väldigt beklagligt att säsongen blev nedstängd, det kändes verkligen som om Dalen hade en riktigt fin säsong framför sig och alla chanser i världen att göra bra ifrån sig i ett kommande kvalspel. Jag har nämligen svårt att se att detta lag skulle ha missat en topplacering i den allsvenska serien de spelade i. Frågan är dock, vad händer nu?

Förutsättningarna att ta sig tillbaka?
Jag har inte hunnit ställa några frågor alls ännu om vilket lag Dalen kommer ha till nästa säsong, vad målsättningen är och det är inte heller känt vilka eventuella tränare Dalen kommer att ha på plats. Att det finns en tilltänkt tränarlösning, det är det enda jag vet och kan skriva just nu. Allt blir därför med andra ord väldigt spekulativt här, men låt oss se vad Dalen har att vänta sig framöver.

Tränarsituationen
Tränare Björn Söderberg var en lösning för en säsong – och det stod tidigt klart att det sannolikt inte skulle vara en möjlig långsiktig lösning, tyvärr. Det kommer med andra ord förmodligen att bli nödvändigt med ännu ett tränarbyte, vilket dock inte behöver vara någonting negativt. Jag skulle däremot gärna se en tränarlösning som sträcker sig över längre tid än en till två säsonger. Jag har tidigare framfört viss kritik gällande detta, att Dalen saknat just detta på damsidan. Åtminstone under den relativt korta tid jag har följt damlaget som supporter har det bytts tränare nästan varenda säsong och jag tror därför att det kunde vara bra med kontinuitet och vilket läge är bättre än ett tillfälle som detta när laget ska formas om och byggas upp på nytt?

Spelarna
Det stora frågetecknet här är egentligen inte om Dalen hade spelarna för att ta sig hela vägen – frågan är vilka spelare Dalen har kvar när säsongen ska börja. Och har man lyckats krydda laget med några ytterligare nyförvärv? Det fanns som sagt spelare som lämnade Dalen tidigare vilka jag gärna hade sett stanna kvar i Dalen, men jag var ändå väldigt nöjd med det lag Dalen fick behålla. Tyvärr fick vi ju se ett väldigt begränsat antal matcher innan säsongen stängdes ned, men för egen del gjorde nyförvärven Hanna Markstedt och Hanna Berglund starka intryck trots den korta tiden som säsongen spelades.

Jag har inte hört någonting om Dalens damer sedan serien stängdes ner, i princip. Förutom ryktet om att Matilda Wirthig Steen ska sluta spela innebandy. Det vore förstås ett väldigt stort tapp för Dalen och jag vet inte riktigt hur man ska kunna ersätta en sådan klasspelare. Fostrad i Dalen och trogen laget hela vägen, Wirthig Steen är en matchvinnare som mer eller mindre på egen hand kunde avgöra viktiga matcher i svenska superligan när hon var som bäst och måste varit en stor trygghet för hela laget. Det blir onekligen ett stort tomrum om ryktet stämmer att hon ska sluta.

Nå, vi får se vad som händer med laget de kommande månaderna. Hur har pandemin påverkat detta? Mer taggade än någonsin, eller har motivationen försvunnit? Vad är kontraktläget egentligen? Jag hoppas nu bara att Dalen lyckas behålla blandningen av erfarna spelare och talangfulla ungdomar med potential att utvecklas. Jag vet inte hur Dalen står sig i förhållande till andra lag, men ser man till åldrarna i laget har Dalen ett till synes ungt lag. Jag tror därför att det kommer vara väldigt värdefullt att försöka behålla rutinen man har i laget, rutin som kommer krävas när man ställs inför tuffa kvalspel framöver.

De förhoppningsvis kommande kvalspelen
Jag vet inte riktigt vad det kommer innebära, men det är å ena sidan glädjande att se flera andra stora innebandyföreningar gå ut med att de nu ska satsa på damsidan och ta sina lag till svenska superligan. Kul att intresset finns! Å andra sidan innebär det förstås att konkurrensen hårdnar för de lag som går för det. Och Dalen har ju varit tydliga med målsättningen: att ta sig tillbaka till innebandyns finrum! Frågan blir vilka faktorer man kommer att fokusera på för att uppnå detta.

En lagidentitet
När ett allsvenskt lag lyckas knyta till sig en spelare som Anna Wijk skickar det förstås vissa signaler. Samtidigt tror jag mer på att Dalen ska fokusera på att bygga ett lag som håller långsiktigt än på enstaka stjärnvärvningar; att sammansvetsa en grupp som trivs ihop och som får en stark lagidentitet. I bakhuvudet finns ju alltid vetskapen om att Team Thorengruppen finns runt hörnet och gärna fångar upp alla de spelare som lyckas utmärka sig. Det är svårt att vara laget som inte är nummer ett i stan. För Dalens del måste man alltså kunna konkurrera med annat än chansen att vinna titlar, åtminstone de närmaste åren. Vad som händer därefter… det får vi se.

Iksu – Dalen (6-1): Publikfest, en ninjafilm med specialeffekter och fancluben

Av , , Bli först att kommentera 0

Derbydags! Eller ja, när jag nu summerar inlägget dagen efter får jag väl formulera om det till något i stil med ”trevlarns med derby!”. Nåväl, väldigt trevligt hade vi i alla fall när svenska lands… förlåt, förlåt… jag menar förstås, Iksu… välkomnade IBK Dalen i ett välfyllt Umeå Energi Arena!

Det bjöds på en riktig publikfest med strax över 1700 personer på läktarna, med god stämning och där folk var på ett gott humör! Arrangemanget samordnades av båda lagen, vilket visade sig väldigt lyckat skulle jag säga.

Inför matchen hade både Iksu och Dalen gått bra, vunnit fem respektive tre matcher på raken. Jag läste en intervju av Linn Mikaelsson i Västerbottens-Kuriren där hon bland annat svarat att hon upplevt att laget tidigare jobbat i lite olika riktningar, men att de nu jobbat mer åt samma håll. Ja, ta det inte för ett direkt citat av Linns ord, men jag är benägen att hålla med henne i den analysen. Och visst har det gett god utdelning, men framför allt har jag upplevt en helt annan utstrålning från Dalen på planen.

Mikaelsson som förresten klev av matchen tidigt, för er som också noterade detta och undrar vad detta berodde på kan jag glädjande meddela att det rörde sig om en förkylning, inget värre än så. Med andra ord torde Linn snart vara tillbaka på planen och bjuda på mer skönlir igen!

 

Matchen då? Referat kan ni läsa någon annanstans, men lite tankar…
Inte helt oväntat, trots Dalens goda form, slutade det med en ganska klar vinst för Iksu som är i god form och även visade upp en hel del fint innebandylir. Ett axplock var exempelvis Amanda Delgado Johanssons ”nedtagningsskott” (fungerar den hittepå-termen?) som var hur rent som helst. Delgado Johansson snurrpassade ju även Johanna Hultgren som enkelt kunde smälla in bollen bakom Matilda Wirthig som trots 6 insläppta mål var riktigt bra. Särskilt reagerade jag på en räddning i matchen där Wirthig visade upp omänskliga reflexer! Jag har sagt det förut, men herregud, det är som taget ur någon ninjafilm med specialeffekter när Wirthig gör de där monsterräddningarna!

 

Iksu – Dalen (6-1)

Siffrorna landade förresten på 6-1 till Iksu, det kunde förmodligen ha slunkit in något fler mål åt endera håll och visst fanns det saker som kunde gjorts annorlunda. Dalen stod exempelvis för en stabil defensiv insats i matchens första period, tappade fokus något där i matchens andra period och kämpade stundvis ikapp imponerande i matchens tredje period – samtidigt var Iksu starka i försvar och hemspel, likväl som skoningslösa så snart motståndarlaget gjorde små misstag… Tag exempelvis bollen som snöpligt rullade förbi bakom Jonna Loo som inte såg den – vilket resulterade i ett mål av Iksus Johanna Hultgren.

Om jag fick önska något annorlunda från Dalen hade det möjligen varit att de kommit till avsluten tidigare i matchen. Marginalerna var otroligt små när Iksu jobbade hem så kvickt och effektivt som de gjorde, något som medförde att Dalens kontringar aldrig riktigt kunde utmynna i något och som även avväpnade de flesta av Dalens chanser, när de skapades.

För jag tycker någonstans att Dalen ändå gjorde många moment bra i matchen. Att förlora mot ett Iksu i god form, det är inte något att gräma sig över, det är bara att blicka framåt mot den kommande matchen mot Sirius i stället!

Jag vill dock passa på att nämna några fler spelare i Dalen jag noterade som jag upplevde stack ut lite extra! Anna Skyltbäck var fortsatt i god form, stod bland annat för en riktigt fin dragning där i inledningen av matchen och utsågs till matchens hjälte i Dalen. Två andra spelare som kunde tävlat om den utmärkelsen var dock i mina ögon Linnea Nylén, en back som imponerat i princip varje gång jag sett henne spela, samt Agnes Holmgren som gjorde Dalens enda mål i matchen, men som även kämpade på med enorm vilja! Holmgren som för övrigt kommit till Dalen från just Iksu, visst är det lite typiskt för innebandy?

Förutom ett stolpskott sköt Linnea Nylén förresten även ett skott från hennes backposition i offensiv zon, ett sånt där långt skott som liksom går i en båge och inte helt sällan brukar kunna leta sig lite lurigt in. Jag har börjat bli mer och mer förtjust i den sortens skott jag sedermera brukar benämna ”PG-skott” efter IBF Dalens Peter Grönroos. Denna gång var dock Nyléns skott något ovanför, men jag både tror och hoppas på att få se fler sådana från Nyléns klubba framöver!

Samtidigt som jag är inne på enorm vilja kan jag dock inte låta bli att även ta upp både hårt arbetande Elsa Frisk och Sandra Törnqvist som med lagkaptensbindeln i matchen utstrålade massor av vilja på planen!

Avslutningsvis en liten shout out till Sara Rymans fanclub på läktaren, sånt gillas förstås! Heja er!

Dalen – Rönnby (2-1): Goda vibbar, ett fantastiskt backpar och självförtroende, samt lite Dalen-Gävle (5-7)

Av , , Bli först att kommentera 0

Inte en helt dum innebandysöndag – det bjöds på två hemmamatcher i form av IBF Dalen herr mot Gävle och IBK Dalen dam mot Rönnby. Jag har skrivit några rader om båda matcherna, men före jag ger mig in på själva matcherna måste jag nämna en trevlig touch på spelarpresentationen som ”Dalen Delicious” använde sig av inför matchen mot Rönnby. Ett bildspel visades på skärmarna i arenan med bilder på varje respektive och nummer, en mycket trevlig detalj som med lite mer publikstöd skulle ge en mycket fin inramning!

 

IBK Dalen – Rönnby (2-1) (Svenska superligan dam)

Dalen inledde matchen klart starkare än gästerna från Västerås, även om skottstatistiken 11-8 kan vilseleda något, så jämnt var det inte spelmässigt. Gästerna fick möjligheten att spela power play och det sköts en del utifrån, men de farligare chanserna stod framför allt hemmalaget Dalen för.

Ja, Dalen visade ett gott självförtroende utan tecken på naivitet eller övertro vilket vittnade om att starten på 2018 gjort laget mycket gott.

Anna Skyltbäcks tveklösa dragning från sargen förbi försvarande Rönnbyspelare, likväl som flera fina skott som gick förbi täckande försvare gav riktigt goda vibbar för hemmapubliken.

På backsidan konstaterade jag samtidigt vilket fantastiskt backpar Jonna Loo och Linnea Nylén är! Om Skyltbäck gav upphov till goda vibbar var jag minst lika glad över att se Loo och Nylén vakta Matilda Wirthig på ett sätt som fick det att kännas mer än tryggt! Kamp om bollen i sarghörnen? Inga problem för Loo och Nylén! Gruff framför Dalens mål? Inga problem! Hemjobb? Inga problem!

Perioden slutade visserligen mållös, men chanser skapades det definitivt!

 

Det tog nästan fyrtio minuter!

Trots att målet fortsatt uteblev i inledningen av den andra perioden, hände saker redan från start. I periodens första byte missade Frida Eriksson öppet mål efter att Camilla Lundin snyggt brutit en passning och kunde friställa kedjekamraten.

Märkligt nog blev det bara ett mål i den andra perioden och det tog nästan 40 minuter speltid, men vem fick friläge och satte det utan att tveka? Anna Skyltbäck förstås!

Perioden var annars spelmässigt jämnare än den första, Rönnby ryckte upp sig ordentligt och skapade en del fina chanser.

 

Period tre, en kamp om tre poäng

Dalen inledde tredje perioden starkare, Elsa Frisk, Frida Eriksson och Camilla Lundin kändes helt klart sugna på att utöka ledningen och pressade Rönnby hårt! Målet gjordes dock inte av nämnda femma, nej, i stället var det Agnes Holmgren, lånet från Iksu, som bokstavligen krigade in 2-0 för Dalen!

Det tycktes dock ge energi till gästerna som ryckte upp sig igen och kvickt reducerade till 2-1 genom skottet från Julia Johansson efter att ha pressat ner Dalens femma djupt vilket öppnade upp för ett bra skottläge.

Därefter var det en mycket svettig kamp mellan de båda lagen där det ett tag kändes som om Rönnby var på väg att mentalt ta sig in i matchen för att kvittera, men flera spelare i Dalen klev i stället fram och slog tillbaka de jagande motståndarna – inte minst Frida Eriksson som var ett monster i närkamperna – höll bollen tillsammans med kedjekamraterna i det viktiga slutskedet av matchen i princip en hel minut, mot ett Rönnby som frenetiskt försökte vinna tillbaka bollen för att spela sex mot fem.

Dalen var dock starkare än Rönnby och vann välförtjänt matchen, en match som förmodligen borde ha fått några fler mål på tavlan, men de båda målvakterna i de respektive lagen var riktigt, riktigt bra! Faktum är att de var nog bäst på planen i dag, Helen Bircher i Rönnby och Matilda Wirthig i Dalen. Och Wirthig alltså, hennes reflexräddningar med händerna är ju omänskligt bra! Plockade bort mer än ett par farliga skott från Rönnbys blad… Puh!

Många spelare var bra i Dalen idag, med mig tar jag dock den mycket positiva känslan från ett Dalen som verkligen utstrålade styrka och en tro på laget som får mig att tro att vi går en mycket spännande vår till mötes!

 

IBF Dalen – Gävle (5-7) (Allsvenskan norra herr)

Jag och Maria var även på plats tidigare under dagen för att se matchen mellan Dalen och Gävle i herrarnas allsvenskan norra. Förstärkta av Mattias Ljunggren som var sjuk mot Örebro senast och därför hade bokats in för att spela med IBF i stället för att få så mycket matchtid som möjligt, noterade vi även att Jonatan Brolin vikarierade för Fabian Karlstén som har semester för tillfället.

Det blev visserligen en förlust, resultatmässigt, men fasen om jag inte tycker att Dalen spelade en riktig vinnarmatch ändå.

Dalen stod för en riktigt bra prestation mot Gävle, det blev småsaker som avgjorde och småsaker som kunde ha blivit avgörande åt andra hållet också. Ingen djupanalys av det här, kanske tar vi upp det i podden framöver. Noll poäng i protokollet blev det, men en god känsla ändå inför kommande matcher helt klart. Vi bjöds också på en hel del innebandygodis och jag tänkte nämna några utvalda sådana karameller ni kan avnjuta här nedan!

 

Han båååågade, bååååååågade och båååååååågade!

Vem annars? Vidar Mårtensson förstås! Jag tror faktiskt att han började båga ungefär vid mittplan och sedan fortsatte båga förbi hela Gävles blåa mur och slutligen satte Dalens första mål i matchen när han väl avlossade! Inga konstigheter egentligen, en klassisk Vidar!

 

Förarbetet som förtjänar att bli en high light!

När Jacob Mäkeläinen gjorde Dalens 5:e mål i matchen var allas ögon vända mot Gustaf Rönnholm som stod för ett helt otroligt förarbete som lade vägen för målet. Rönnholm stod för en av sina bästa matcher, kanske den bästa, på länge och utsågs till matchens spelare av mig och Maria när vi diskuterade matchen efteråt.

Han bjöd ju inte bara på nämnda skönlir, Gustaf satte även ett mål i matchen och vid ett annat tillfälle tunnlade han även Gävleförsvararen och kom helt fri mot målvakten, men avslutet hamnade något ovanför målburen. Det hade varit en helt galen sekvens annars, men var ändå klart njutbart från vår läktarplats!

 

Underhållning mellan pauserna?

Slutligen tänkte jag bara nämna en spelare som visserligen inte fick visa upp sig på planen idag, i vart fall, inte under ordinarie speltid. Mellan periodpauserna kunde vi dock njuta av lite konster från Jonathan Larsson som har en rätt galen teknik egentligen, en ganska stor släng av zorro-sjukan och får det att se ut som om bollen är klistrad mot bladet – eller att han inte följer fysikens lagar. Vad vet jag, annat än att det är väldigt roligt att titta på!

Dagens SSL: Imponerande vinst för damerna och en stark bortafajt för herrarna

Av , , Bli först att kommentera 0

Många tryckningar på tangenterna idag, en naturlig följd av att det spelats flera Dalenmatcher samma dag. Det grämer mig oerhört att matcherna krockade, i sann slöar-anda på en lördag begav vi oss hem för att i soffan avnjuta bortamatchen mellan Dalen och Falun i herrarnas superliga.

Samtidigt spelades en minst sagt viktig batalj mellan Dalen och Jönköping på hemmaplan i damernas superliga. En match som slutade med Dalens första vinst på hemmaplan för säsongen och vilket sätt de gjorde det på också!

 

Dalen – Jönköping (9-2) (Svenska superligan dam)

Dalen gjorde hela nio mål mot gästande Jönköping och vann med slutresultatet 9-2, ett riktigt styrkebesked! Poängbäst i Dalen blev hat-trickskytten Anna Skyltbäck som även stod för en assist, följd av Sandra Törnqvist som vilade senast mot KAIS Mora, men stod för två mål och ett assist i matchen mot Jönköping idag.

De tre poängen innebär att Dalen nu är riktigt nära att klättra upp på en slutspelsplats i tabellen, samtidigt som lite ytterligare avstånd skapas neråt. Och vad oerhört viktigt att få vinna på hemmaplan och samtidigt få riktig islossning målmässigt!

Det skrivs ofta om Dalens tajta och skickliga försvar, men samtidigt nämns även inte sällan Dalens svårigheter att göra mål, möjligen är dock detta bara början på skriverierna som kommer följa: Extra extra Dalens offensiv GLÖDHET?!

 

Falun – Dalen (4-3, övertid) (Svenska superligan herr)

Alltså, låt oss tala klarspråk. Dalens förutsättningar idag var allt annat än goda. De senaste två matcherna mot Falun har slutat med förluster, en jämn förlust respektive en riktig plattmatch. Det är dock inte detta i sig jag huvudsakligen syftar på. Inför dagens match konstaterade vi när laguppställningarna presenterades att Dalen saknade i princip en hel femma(!).

Samtidigt ska jag tillägga att att Falun saknade (bland annat?) två av sina (tusen) stjärnor, Alexander Galante-Carlström och Omar Aldeeb vilka saknades på grund av skada respektive sjukdom. Inga dussinlirare precis, men ärligt talat har Falun ”något” större bredd än Dalen och det kändes inte riktigt som om det var en direkt fair trade-off. Dalen saknade till exempel: Marcus Berglund (c), Anton Åkerlund (f), Alexander Hedlund (f), Fredrik Edholm (f), Henrik Sjöström (b), Markus Lindström (b) och givetvis är Mattias Wallgren (b) fortsatt frånvarande på grund av långtidsskadan.

Dalen imponerade dock stort ändå, slet hårt som lag samtidigt som viktiga kuggar som Måns Parsjö-Tegnér, Jonas Svahn, Patrik Rokka, Mattias Ljunggren och Ketil Kronberg klev fram och visade vägen medan spelare som Johan Larsson och Ludwig Svensson verkligen tog chansen och stärkte upp det sargade Umeålaget och var högst bidragande till att Dalen inte bara höll jämna steg med hemmalaget Falun, utan rentav under en stor del av matchen ledde mot världens bästa lag, ett lag dessutom kraftigt förstärkta av stödet från hemmapubliken.

Falun lyckades hämta upp underläget 1-3 till 3-3 under den tredje perioden av matchen och vann sedan i övertid. Jag kan dock inte annat än i skrivande stund känna att Dalen gick vinnande ur den här bortamatchen ändå. Vilken jäkla stark insats av er ändå, Dalen!

Det känns inte rätt att utse någon matchens lirare, utmärkelsen får i stället gå till hela laget. Jag vill dock avsluta med att säga att det var riktigt roligt att få se Andreas Carlbom göra sitt första mål för säsongen med IBK Dalen! Han har sanneligen kämpat sig till och förtjänat det!

AIK – Dalen (2-4): 500 poäng, backhandflippmål och Månster, samt matchen mot Mora och om spelare med pondus

Av , , Bli först att kommentera 0

Helgen bjöd på en ganska typisk innebandysöndag med hela tre matcher för Dalens lag, varav vi hade möjligheten att kika på två av dem, de båda SSL-matcherna. I dagens inlägg tänkte jag huvudsakligen bjuda på lite reflektioner kring Dalens matcher mot AIK respektive KAIS Mora, men jag har även viss anledning att kortfattat beröra IBF Dalens bortamatch mot Strängnäs i allsvenskan norra herr.

Före jag går in på dagens matcher vill jag dock börja med att gratulera Ketil Kronberg som genom sina två assist i matchen mot AIK nu har passerat 500 gjorda poäng i svenska superligan! #KungKetil

 

AIK – IBK Dalen (2-4) (Svenska superligan herr)

Med tre mestadels nya formationer i Dalen var det med spänd förväntan vi kikade på Dalens bortamatch mot AIK nere i Solnahallen.

Matchen började visserligen förvånande lugnt, bortsett från Simon Götz tidiga mål för AIK, tempot var ganska lågt från båda lagen. Dalen kändes inte riktigt med från start, men en spelare som inledde starkt var dock Dalens Johan Larsson som inte tvekade i kampen om bollen. För vissa andra tog det lite längre tid att vakna till, men visst gjorde de det och efter lite drygt halva perioden började chanserna också komma.

Marcus Berglund gjorde Dalens första mål, en boll som kändes som om den med nöd och näppe var inne och kort därefter fick Dalen möjligheten att spela power play. Då passade Patrik Rokka på att skjuta in Dalens andra mål när han dammade till med ett mycket fint avslut på en genomskärande passning från Ketil Kronberg.

Förutom målen var det mycket glädjande att se Jonas Svahn på planen, likväl som att Dalen stod för några riktigt fina kontringar, vilka dock inte resulterade i mål.

 

Period två

I den andra perioden gick AIK ut något starkare än Dalen inledningsvis, forecheckade högre än i första perioden och tempot i matchen höjdes märkbart. Precis som i första perioden tog det lite tid för Dalen att komma igång, men snart kändes det som om Dalen var helt med i matchen och skapade fina chanser.

Andreas Carlboms bjöd på en riktig godbit med nymalet kaffe när han på egen hand försökte göra mål genom att lura ut både försvarare och målvakt för att sedan så när lyckas peta in bollen köksvägen. Det var väldigt nära att lyckas och hade varit ett riktigt highlight-mål i sådana fall!

AIK var dock inte utan chanser och Dalen bör skicka ett stort tack till Måns Parsjö-Tegnér som visade upp sina fina reflexer när han gjorde ett flertal kvicka räddningar med händerna och sålunda motade bort AIK:s samtliga försök till att göra mål.

När AIK drog på sig ytterligare en utvisning var känslan att det mycket väl skulle kunna bli en utökning för Dalens del. Hemmalagets box play höll dock undan Dalen, men två sekunder efter att AIK lyckats döda av utvisningen och Dalens andra power play i matchen gjorde Sebastian Degeryd vad jag valt att benämna ett mycket snyggt ”backhandflippmål” på returen från Ketil Kronbergs skott.

 

Tredje perioden

Även i den tredje perioden började AIK starkare än Dalen och skapade flera lägen de första minuterna. Måns Parsjö-Tegnér fick svettas för att hålla Dalens ledning intakt, men lyckades och stod för mycket fina räddningar!

Noterade förresten att AIK:s Kevin Haglund gjorde sin första match sedan han ådrog sig en hjärtmuskelinflammation. En duktig målskytt och underhållande person, mycket roligt för SSL att den dansande målskytten är tillbaka! I första bytet var han även så när på att göra mål och fick även chansen minuterna senare, men Parsjö-Tegnér gick vinnande ur båda situationerna.

AIK stod idel för pressen i tredje perioden, medan Dalen kämpade hårt och tajt för att hålla AIK borta och gå på kvicka kontringar så fort tillfällena gavs. Det kändes både nervöst, svettigt och oroligt, men när Dalen till slut gick på en kontring som rentav osade mål lång väg blev det slutligen Henrik Sjöström som till vår stora lättnad fick skjuta in bollen för Umeålaget. Samtidigt som Henrik utstrålade enorm glädje på planen fick våra grannar sin beskärda del av vår glädje när vi skrikandes firade Dalens 1-4-mål här hemma!

AIK lyckades visserligen få in ett mål i jakten på reduceringar, men Dalen stod på sig och Måns var orubblig i Dalens målbur. Mycket, mycket trevligt! Matchens lirare? Vad sägs om Måns-Parsjö-Tegnér?

Före jag rundar av reflektionerna kring denna match vill jag dock även passa på att förmedla en liten sågning till SSLplay som upprepade gånger visade repriser i samband med att frislag precis spelades igång, vilket resulterade i att vi tittare gick miste om flera igångspelade bollar. Och som bekant går det fort i innebandy, ett läge kan vara över på några ynka sekunder.

 

IBK Dalen – KAIS Mora (1-6) (Svenska superligan dam)

Jag tänkte även skriva några rader om Dalens hemmamatch mot KAIS Mora i svenska superligan dam som spelades tidigare under dagen. Jag och Maria tog oss ner till Umeå Energi Arena Vatten, alltså Dalens gamla hemmaborg, där det var gott om folk som bevittnade en betydligt jämnare match än vad både resultat och skottstatistiken ger sken av.

Dalen höjde sig spelmässigt efter den första perioden, skapade både lägen och goda chanser att näta, men om det varit något som förföljt Dalen mycket den gångna säsongen så har det varit just svårigheterna att få till det där viktiga slutmomentet när chanserna presenterat sig. Dalen missade i princip öppet mål, sköt i stolpe, missade näppeligen en straff och hade ett antal fina kontringsmöjligheter som var nära, men inte riktigt räckte till.

När Dalen spelade spel sex mot fem under de närmare fem återstående minuterna av tredje perioden och fortsatte göra så trots att Mora gjorde mål i öppen kasse, var känslan att Dalen framför allt gick för att träna på spel sex mot fem och även hoppades på att få göra minst ett mål till.

Dalen stod trots uteblivna mål i spelformen ändå för stark press med den extra utespelaren på planen och skapade några riktigt fina chanser, inte minst när Frida Eriksson sköt bollen i stolpen var känslan att det låg i luften.

 

Matchens spelare och fokus framåt

Felicia Lilja utsågs, välförtjänt, till matchens spelare. Lilja som stod för Dalens enda mål i matchen, assisterad av Linnea Nylén, var utöver målet inblandad i ett flertal starka spelvändningar likväl som en viktig fysisk närvaro på planen i närkamperna, men likväl viktig i den tydliga viljekampen som utspelade sig på planen mellan de båda lagen. Jag och Maria pratade om just det, Liljas pondus på planen, en spelare som spänner upp sig och liksom utstrålar ”jag viker aldrig ner mig”. Det känns som en viktig kvalitet i ett lag som fått sin beskärda del av motgångar.

Slutligen konstaterar jag rent krasst att det inte är mot just Mora som Dalen bör räkna med att vinna sina poäng under andra halvan av säsongen. Det gäller nu för Dalen att ta med känslan av allt som de faktiskt gjorde bra under matchen, skaka av sig förlusten och fokusera på att ge allt i de kommande matcherna mot Jönköping och Warberg. Då kan poängen mycket väl börja komma!

 

Strängnäs – IBF Dalen (8-7) (Allsvenskan norra herr)

Jag såg som sagt dessvärre inte matchen, men följde den via iBIS. Jag noterade bland annat att Dalen var väldigt nära på att hämta upp matchen från ett mycket tungt underläge där hemmalaget ledde med hela 5-0, men dessvärre räckte det inte hela vägen.

Två glädjande saker värda att nämna är dock:

1. Fredrik Edholm är tillbaka i spel och stod för hela fem poäng (3+2) i hans comeback! Mycket starkt av Fredrik och glädjande förstås, trots förlusten.

2. Nyförvärvet Oskar Tafvelin dröjde inte med att hitta poängprotokollet i sitt nya lag och gjorde genom assisten i matchen mot Strängnäs sin första poäng i Dalens tröja. Det gillar vi!

 

Nytt år – nya tag: Halvtidsreflektioner om Dalens fyra elitlag och vad som komma skall

Av , , Bli först att kommentera 0

Nytt år – nya tag.

Jag syftar delvis på bloggen och podden, när nu serierna äntligen börjar köra igång igen kommer det också komma mer inlägg framöver. Framför allt syftar jag dock på Dalen.

För visst känns det lite så att varken Dalens lag i allsvenskan eller svenska superligan kan vara helt nöjda efter den lite drygt första halvan av säsongen? Och då menar jag inte såsom tränare i allmänhet uttrycker sig kring nöjdhet i förhållande till prestationer, det ingår ju förstås i deras arbetsbeskrivning att aldrig vara helt nöjda, utan jag menar att det funnits delar av säsongen som gärna kunde ha fått se annorlunda ut inför juluppehåll m.m.

Allt har förstås inte varit katastrof, verkligen inte, jag tänkte dock skriva några rader om de respektive lagen för att summera några tankar kring första halvan av säsongen och förhoppningarna inför den kommande halvan och kanske något om vad jag upplever är en rimlig målsättning för de respektive lagen.

 

IBF Dalen dam

I damernas allsvenskan norra har jag förstått att Dalen har genomgått en förändring av spelsystemet inför denna säsong och även hade räknat med att det skulle ta tid att komma in i det nya systemet och att få spelet att sitta. Jag har visserligen bara hunnit med att se två av deras matcher hittills under säsongen, vilket dessvärre medför att jag har begränsade möjligheter att försöka mig på någon slags analys, men utan tvekan är det förstås så att Dalen hade hoppats på att få med sig några fler poäng under de matcher som spelats än vad det i slutändan blivit.

Samtidigt har Dalen visat på en viss uppåtgående trend ju längre säsongen lidit och strax före juluppehållet spelades bland annat två jämnare matcher mot seriens båda topplag. Flera av förlusterna under säsongen har dessutom varit knappa, medan vinsterna varit riktiga urladdningar mot de båda övriga lagen i bottenskiktet där även Dalen befinner sig, med en ganska tuff poängskillnad upp ovanför strecket.

Det är tufft att spela i en serie med så få lag, där hela tre av åtta lag kan bli nedflyttade. Om jag förstår seriesystemet rätt för damernas allsvenskan norra beror det dock mycket på huruvida något lag från norra kvalar upp till svenska superligan, likväl som om något lag blir nedflyttat från svenska superligan och då skulle placeras i allsvenskan norra. Om tabellerna skulle sluta såsom de ser ut i nuläget skulle det såsom jag tolkar det till exempel innebära att Dalen håller sig kvar i allsvenskan.

För Dalens del handlar det realistiskt om att säkra sjätteplaceringen i tabellen snarare än att blicka upp mot femteplaceringen och den garanterade säkerheten. Det ska noteras att det skiljer hela elva poäng mellan placeringarna fem och sex i tabellen för tillfället och jag tror att det blir tufft, visserligen inte omöjligt, att klättra någon placering. Det ska dock bli mycket intressant att följa Dalens framgångar under andra halvan av säsongen, är det nu det vänder?

 

IBF Dalen herr

I herrarnas allsvenskan norra ligger Dalen näst sist i en oerhört jämn tabell. Det skiljer mindre än tre poäng mellan placeringarna sju till elva i tabellen, men jag tycker även att det är intressant att kika lite närmare på hur poängen samlats ihop. Dalen har lika många vinster under ordinarie tid (4 p.) som fyra av fem av de lag som ligger strax ovanför Dalen i tabellen, men däremot har de andra lagen till skillnad från Dalen även tagit poäng genom oavgjorda resultat och vinster i övertid.

Förutom vinsten mot Salem har Dalen huvudsakligen tagit poäng mot lag som ligger i ungefär samma del av tabellen som de själva. Med halva säsongen kvar att spela har Dalen allt i egna händer vad gäller att försöka säkra kontraktet, men det gäller främst att vinna viktiga matcher mot lagen som likt Dalen kämpar för överlevnad. Det kan bli nyckeln till att säkra kontraktet i allsvenskan.

I skrivande stund känns det förstås även nära till hands att ännu en gång nämna nytillskottet Oskar Tafvelin (från Gamla Stan) som förhoppningsvis kommer kunna bidra med viktig bredd i truppen. Jag tror även att det blir viktigt för Dalen framöver att hitta balansen i matcherna för hur hårt och högt tempo de ska spela med under delarna av matcherna, likväl som att hitta balansen i fråga om när det är dags att gå ner på folk. Överlag har jag upplevt att Dalen har lätt för att skruva upp tempot och gå hårt framåt tidigt i matcherna, vilket är mycket underhållande att titta på, men även har fått konsekvenser i slutskedet av matcherna då orken tryter.

Tillgången till en något bredare trupp under andra halvan av säsongen, samt att våga använda sig av fler spelare längre under matcherna tror jag kan bli en avgörande faktor för att plocka fler poäng framöver. Samtidigt finns en tydlig koppling mellan bredden i truppen och kontinuiteten i formationerna och de spelare som flyttas upp till IBK, jag tänker bland annat på Ludwig Svensson, Daniel Sonidsson, Alexander Rönnlund och Niclas Brohlin-Ljung, vilka inte spelar heltid i något av lagen.

Det är svårt att säga hur tränarna bör förhålla sig till detta, att spelarmaterialet de har att använda sig av kastas om ganska ofta, men rimligen handlar det om att i största möjliga mån försöka få kontinuitet i de övriga formationerna och att de inte konstrueras på ett sätt som gör dem beroende av spelare som spelar i båda lagen. Jag tror också att det är av denna anledning vi ofta ser att de nämnda spelarna matchas ihop, medan övriga formationer huvudsakligen består av de mer fasta spelarna i IBF.

Nå, det ska bli riktigt roligt att följa laget under den andra halvan av säsongen! Säkrar de kontraktet? Jag hoppas verkligen det!

 

IBK Dalen dam

I svenska superligan har Dalen haft en ganska tuff inledande halva av säsongen, framför allt på hemmaplan. Spelmässigt har jag upplevt att Dalen borde ha fått med sig i vart fall ytterligare sex poäng av de matcher jag varit nere och kikat, men det har också funnits anledningar till att matcherna förlorats.

Dalen har trots stundvis riktigt fint spel haft väldigt svårt att sätta chanserna och laget ligger näst sist i tabellen vad gäller gjorda mål. Dalen är å andra sidan duktiga på att hålla nere antalet insläppta mål också, men visst finns det mer att ta av i offensiven.

Jag har även tidigare skrivit några rader om vikten av att ta vara på kontringslägena som ges. Det har varit en tydlig skillnad från match till match hur spelarna tagit vara på lägena när de uppkommit genom att antingen enhetligt och distinkt gå för kontringen (bra), eller att tillfällena i stället mynnat ut i ett slags halvbyte medan någon går på soloräd och chansen ebbar ut i ingenting (mindre bra).

Vad jag hoppas på att få se mer av från Dalen under den andra halvan av säsongen utöver det starka försvarsspelet är ett anfallsspel som når fler och mer bestämda avslut när lägena skapas, likväl som ett kontringsspel som inte tvekar. Det vore förstås även både roligt och viktigt att plocka poäng på hemmaplan. Kvaliteterna finns absolut i laget, nu gäller det bara att de får komma fram ännu mer de kommande matcherna!

Värt att nämna är ocså att Dalen precis har meddelat värvningen av målvakt Amie Nilsson som gått RIG och är tänkt som ersättare för Maria Häggström som lägger ner elitsatsningen för att fokusera på sina studier. Det ska bli intressant att se vad Nilsson kan bidra med till laget!

Målsättningen? Det är visserligen bara fyra poäng upp till sjuan i tabellen, men med tanke på ojämnheten i spelet handlar det realistiskt om att i första hand säkra kontraktet. Allt annat är sekundärt. Lyckas Dalen däremot hitta formen tidigt under andra halvan av säsongen kan det så småningom bli aktuellt med att även våga blicka uppåt, men i skrivande stund kan jag inte se att det handlar om något annat än att hålla sig kvar.

 

IBK Dalen herr

Det är med ett visst vemod jag summerar Dalen denna vid denna tidpunkt. Den dåliga smaken från de förlorade matcherna senast sitter dessvärre kvar och det känns osäkert vad vi kommer att få se under den andra halvan av säsongen.

Det positiva? Dalen har stundvis varit starka, spelat enhetligt och plockat viktiga poäng mot svåra motståndare. Laget har även trots tunga avbräck lyckats samla ihop tillräckligt med poäng för att knipa en slutspelsplats i tabellen och ligger för tillfället åtta i tabellen. Allt ligger med andra ord helt och hållet i egna händer vad gäller huruvida Dalen ska spela slutspel under våren, eller ej.

Jag måste förstås även nämna nytillskott för säsongen som Alexander Hedlund och Pär Forsman som tillsammans med spelare som Anton Åkerlund och Markus Lindström stått för en överlag kontinuerligt bra insats under säsongen.

Det negativa? Dalen har även stundvis varit mycket svaga, haft svårt att få igång formationerna som faktiskt ska kliva in och avgöra matcherna, svårt att sätta chanserna och förlorat matcher mot motståndare de inte haft råd att förlora mot. Dalen har till exempel förlorat båda mötena mot Örebro och ett av mötena mot Team Thorengruppen, vilket var nio poäng Dalen egentligen behövde säkra för att inte riskera att gå miste om slutspel denna säsong.

För en stund sedan bekräftade dock Fredrik Edholm att han är på väg tillsammans med laget ner till Stockholm och matchen mot AIK(?) under morgondagen. Uppdatering: Såsom en läsare påpekade för mig har det visat sig att Edholm står med i laguppställningen för IBF i matchen mot Strängnäs. Syftet är förstås att Edholm ska få komma igång för att spela med IBK så småningom, men likt Andreas Carlbom har han nu alltså fått speltid efter skadan i Dalens lag i allsvenskan.

Det är dags för comeback – och vilken viktig tidpunkt för Dalen att få tillbaka Edholm! Fredrik har ju missat hela första halvan av säsongen på grund av skada och har förutom några straffar bara kunnat stötta Dalen från sidan av planen. Det ska bli väldigt roligt att få se Fredrik Edholm i spel igen – och motståndarna kan få det hett om öronen när han avlossar sina dragskott!

För Dalens del handlar andra halvan av säsongen om att säkra slutspelsplatsen, vilket realistiskt är någon av placeringarna 6-8 i tabellen. Höllviken, Jönköping, Sirius och AIK jagar samtliga på underifrån, men största hotet torde Sirius och Höllviken stå för.

Nu gäller det att vinna viktiga matcher mot lagen som ligger nedanför slutspelsstrecket i tabellen och även fortsätta lugga poäng från några av topplagen. Det sistnämnda är Dalen traditionellt duktiga på, medan det å andra sidan brukar vara kämpigare mot lagen längre ned.

Det finns ett nästan klassiskt uttryck om Dalen som handlar om att det finns inga lätta matcher för Dalen, känslan är att det alltid är små marginaler, oavsett motstånd, när Dalen vinner. Nu hoppas jag att de små marginalerna tillsammans med tillskottet av Edholm och förhoppningsvis någon eller några fler spelare kan göra skillnaden för att säkra slutspelsplatsen.

Därutöver hoppas jag att Dalens första två formationer kan vakna till ordentligt och komma igång även i målproduktionen. Det har inte varit katastrof, men det har varit en alldeles för ojämn nivå och nu gäller det att hitta formen och vässa till den ordentligt inför ett förhoppningsvis stundande slutspel.

Kämpa Dalen!

Innebandy på jobbet, juldagsinnebandy, poängligan i div. 2 och #ibsilly-rykten

Av , , Bli först att kommentera 0

Eftersom min fru och vapendragare när det kommer till innebandy har fullt upp med annat den här helgen blir det inget poddavsnitt i dagarna, så jag tänkte i stället ta tillfället i akt att kolla till läget i norr och nämna ett spännande julevent för oss innebandyentusiaster.

 

Innebandy på jobbet

Jag fick en oväntad fråga på jobbet om jag skulle vara intresserad av att hålla i någon slags innebandyövningar/tävlingar under en större träff med vår region i företaget under våren. Jag fick förstås frågan på grund av att det är allmänt känt bland mina kollegor att jag älskar innebandy.

Och visst låter det riktigt roligt, men alltså, folk verkar överlag ha lätt för att missta min nördiga passion för innebandy som om jag faktiskt kan spela innebandy på någon slags nivå. Well, om korpen hade en farmarliga så skulle det förmodligen vara en lämplig nivå, men nu börjar jag fundera på om jag kanske måste ta upp mixinnebandyn på Iksu igen eller något för att inte skämma ut mig helt och hållet… Nåja!

Arbetskollegorna verkar riktigt (oväntat) taggade på att vi ska spela matcher och jag har fått veta att vi har flera riktiga vinnarskallar också. Det var lite överraskande måste jag säga, eftersom vi haft tankar på att dra igång någon slags regelbunden innebandy sedan en tid, men det visat sig svårt att hitta tillräckligt många som varit intresserade för att vi ska kunna komma igång på riktigt. Kanske blir detta startskottet?

 

Juldagsinnebandy

Våra kära grannar i norr, Gamla Stan IBK, bjuder på het innebandy under juldagen då det arrangerats en spännande match mellan Gamla Stans lag som gör det riktigt bra i division 1 som ställs mot ett lag bestående av föredetta spelare och intressanta profiler i norr. Låter det spännande?

Gå in och kika på Gamla Stans konto på twitter eller facebook och läs mer om vilka som presenterats och få information om själva eventet.

Det går av stapeln den 25 december kl. 15.00 i Balderhallen (Skellefteå). Jag och Maria har redan bokat in oss, det kommer bli riktigt skoj!

 

Poängliga – Herrar Division 2 Norra och lite #ibsilly

Jag känner mig lite skyldig, efter mitt felaktiga antagande på twitter nyligen om att Jim inte låg etta i poängligan, haha, så jag tänkte kolla till läget lite för att se hur det går för några gamla Dalenprofiler som lirar i division 2.

Med nio spelade matcher vardera ligger Jim Johansson på en stark första placering med 56 poäng inspelade, tätt följd av Peder Bodén som spelat ihop 47 poäng.

Peders broder Alexander hittar vi på en nionde plats med 21 poäng efter sex spelade matcher. Därefter har vi Johan Eriksson som spelat in 14 poäng på sex matcher vilket lämnar honom på plats 19. Det finns dock en hel uppsjö av gamla Dalenspelare i denna serie, mycket tack vare att många av dem spelar i IBK Umeå norr.

Och på tal om spelare som spelat med Dalen… Jag har ryktesvägen hört att några gamla spelare tränat med IBK Dalen på sistone och har även hört att Fredrik Edholm är allt närmare att kunna börja spela igen. Det betyder kanske ingenting, men jag har mina förhoppningar… 🙂

Jag noterade även i iBIS att Jonas Svahn(!) står med i laguppställningen för IBF Dalen mot Djurgården under morgondagen, likväl som Andreas Carlbom. Vilka slutsatser drar ni av det här? Tror ni att det blivit något fel, eller kommer vi att få se dem spela?

Är Carlbom på väg tillbaka från skadebekymren? Ska Svahn förstärka centersidan i IBF Dalen, eller är han bara väldigt spelsugen?

 

Dalenmatcher att hålla koll på

IBF Dalens damer har för närvarande ett uppehåll till 13 januari efter att ha spelat matcher nyligen mot de båda topplagen Örnsköldsvik och RIG vilket slutat med två knappa förluster.

I eftermiddag, kl. 17 spelar IBK Dalens damer borta mot Malmö FBC, en minst sagt viktig kamp om poängen mellan de båda lagen. Matchen verkar dock dessvärre inte sändas, vad jag kan se. Förhoppningsvis får vi dock rapporter i Sportswik från matchen.

I morgon, söndag, spelar IBF Dalens herrar hemma mot Djurgården kl. 14, vilket är en match jag tänker att jag ska se på plats. Det är dags att publiksnittet höjs!

På tisdag spelar Dalens herrar borta mot Team Thorengruppen kl. 18.30, ett derby jag sett oerhört mycket fram emot och som det grämer mig extremt mycket att jag kommer missa. Det ser rentav ut som om jag inte kommer ha möjlighet att se den på SSL-play heller, men det återstår att se.

IBK Dalen – Pixbo (2-7): En tydligare identitet och hon som sken Clarast

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag tog IBK Dalens damer emot gästande topplaget Pixbo i svenska superligan. Ett på förhand mycket spännande möte. Pixbo har ett flertal skickliga spelare och tuffa backar, samt har även inlett säsongen väldigt övertygande.

Jag och Maria var på plats i Umeå Energi Arena och här nedan bjuder vi på lite reflektioner och Marias topp-3. Enjoy!

 

Dalen – Pixbo (2-7)
Jag fick en god känsla i första perioden. Målmässigt drog visserligen gästerna ifrån, men Dalens spel var flera klasser bättre än vad det var senaste hemmamatchen jag såg när de mötte Linköping.

Till skillnad från hur det såg ut den matchen fanns det idag en tydligare identitet i laget och ett fint samspel när laget försökte ta till vara på varenda läge till spelvändning som uppkom/skapades. Det tvekades inte, inga tafatta byten som avbröt viktiga kontringschanser… Och det var fantastiskt underhållande innebandy!

Matchen slutade visserligen med en målmässigt ganska stor förlust för hemmalaget… Pixbo gjorde två tidiga mål i tredje perioden och satte i princip punkt för Dalens försök att ta ikapp.

Min känsla är dock att om Dalen nu bara tar med sig vad de gjorde bra denna match och kan bygga vidare på samma distinkta beslut i spelet till kommande bataljer, var dagens förlust ändå en liten seger för hemmalaget. Det räckte inte hela vägen mot starka Pixbo med deras rejäla backar, denna gång, men det kommer fler chanser att trycka dit bollarna och vinna viktiga poäng!

 

Sken Clarast
Hon inledde inte matchen i första formationen, men Clara Forssén var glödhet och spelade sig välförtjänt in i Dalens första formation där hon spelade med Felicia Lilja och Camilla Lundin – en trio som överlag imponerade och där Forssėn gjorde det riktigt bra med hennes snabbhet!

Lundin skapade flera chanser, borde nog ha fått med sig något fler mål ändå och jag måste förstås nämna straffen hon satte, wow! (Ni har väl förresten inte missat intervjun med Camilla Lundin?)

Lilja var navet som sammansvetsade offensiven och var högst delaktig både i att skapa och delta i vassa kontringar.

Det känns faktiskt något märkligt att det inte blev fler mål för hemmalaget… Hur partisk jag nu än är. Samtidigt ska det sägas att Pixbo brände ett par riktigt fina chanser också.

 

Marias topp-3

1. Clara Forssén var extremt bra, wow vad hon drev på laget!!!

2. Backarna Linnea Nylén och Jonna Loo var riktigt bra idag!

3. Pixbo gjorde flera väldigt snygga mål!