bestämde mig att börja leva igen

se glädjen i det mesta

positivitet lönar sig ju enligt andra

inte för mig

jag tänkte positivt när jag blev gravid i januari förra året, men hade inget stöd. kändes som hela min familj gick emot mig. men den underbaraste ängeln fanns för mig. han. han som räknades, den enda "rätta".

idag finns inte han och jag längre. men innan jul var jag så optimistisk jag höll på att förlora min egen dotter p.g.a mitt mående. höll på att välja narkotika före henne... men som tur är finns det poliser som faktiskt vill hjälpa och det var just en sån polis jag träffade. hon var tillmötesgående och omtänksam. har på grund utav dessa droger varit indragen i en del dumma saker och har just därför ett begränsat umgänge med min dotter. får inte vara ensam med henne, och så ska inte en mamma behöva leva. så ett tips till ALLA mammor. ta hand om era barn! även om botten känns nådd, att tappa sitt barn... det är mycket, mycket värre.

jag har bara hunnit vara drogfri i snart tre veckor, men har insett att ett liv utan droger är enklare än ett liv utan sin egen dotter!

kram till er alla som har det som jag!