Vaknade till igår. Fick mig en tankeställare som heter duga. Kan inte leva mitt liv som jag gör. I rädsla och skam, måste bearbeta det beteendet.

Jag har tänkt på allt jag gjort: hasch, piller. Tur det inte gick längre, synd att jag ens testade.

Jag fyller år om två dagar, känner mig inte värd det. Att firas alltså. Jag har förstört för så många. Så till saken:

-Jag var en av de idioter som gjorde det. Jag åkte med i de stulna bilarna, jag gjorde vissa människor rädda för att garagelängor hade inbrott, saker försvann, vandalisering av fordon. Stal ingen bil, men åkte ändå med... Pårökt och full av idéer, trodde jag var "häftig". Jag ångrar Allt jag gjort, och om någon av er drabbade skulle råka läsa detta: FÖRLÅT!

Jag hatar verkligen mig själv för detta och har ångest-tankar om det varenda kväll och natt. Åker in på behandling på Tisdag för att bearbeta och se till att det Aldrig ska hända igen.

Så varför vaknade jag till just igår? Jo, jag och min fd. pojkvän satt och pratade. Han var väldigt arg på mig, har nog aldrig varit så sull av skam. Vi pratade om hur jag indirekt gör vår dotter illa genom att vara rädd och skamsen. Att jag åste ta modet att sätta gränser, och dessutom att säga "Nej" till människor. Jag älskar honom ännu och hoppas vår familj kan bli hel igen, därför vaknade jag.