Katarina Hampusson

EARTH HOUR

Av , , 2 kommentarer 22

26 mars 2011 20.30-21.30 genomförs Eart Hour. En timme som ljuset släcks och elförbrukningen minimeras. En timme för att påverka politiker och andra beslutsfattare att ta miljö- och klimatfrågor på allvar. En timme till eftertänksamhet om vår egen insats för miljö- och klimat.

 

Vill Du delta?

Privatperson, kommun, företag, skola, organisation, trossamfund, klicka på bilden eller anmäl på WWFs hemsida.
 
Själv har jag anmält mitt personliga deltagande för min förhoppning är att Earth Hour ger eko. Att det inte blir ett spektakulärt jippo som skapar kommersiella intressen. Min förhoppning är att det kommer att gynna jobbet för klimat och miljöfrågor i ett långsiktigt perspektiv.
 
Alliansen (Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna) i Umeå har motionerat  till Umeå Kommunfullmäktige om att Umeå kommun borde delta. Det blir spännande att se vad beslutet blir. På Världsnaturfonden (WWF) hemsida kan deltagande anmälas. Sist jag checkade hade 109 kommuner anslutit sig. Undrar om Vännäs kommun på något sätt kommer att delta i manifestationen?

X antal kr/barn = barnomsorgspeng

Av , , 11 kommentarer 27

Det har varit en hel del rubriker kring vårdnadsbidraget. Ett bidrag som vår kommun inte har infört. I Vännäs har vi istället barnomsorgspeng. 1 juli 2009 infördes lagen om barnomsorgspeng och den är kommunen tvungen att följa. Det innebär att den peng som kommunen räknar ut för varje barn följer med barnet till den som har hand om omsorgen.

Det finns dagmammor och dagpappor eller som det heter; dagbarnvårdare.
Det är dags att avliva alla begrepp i de här frågorna som hänvisar till kön. Ett bra exempel på fördelarna med att jobba som dagbarnvårdare sågs i TV4 nyheterna på måndag 24 januari.
 
 
Barnomsorgspengen är ett annat system än vårdnadsbidraget. Förr fick inte dagbarnvårdarna ersättning för de egna barnen. Barnomsorgspengen ger den möjligheten. Villkoret för att erhålla barnomsorgspeng för de egna barnen är att man tar emot minst lika många barn som de antal egna man avser begära barnomsorgspeng för.
Till skillnad från vårdnadsbidraget faller man inte utanför trygghetssystemen och med en möjlighet att få en ersättning på köpet.
Barnomsorgspengen är inte att jämföra med att vara dagbarnvårdare men uppgifterna är desamma.
 
”…Barnomsorgspeng ska ges även för egna barn i godkänd pedagogisk omsorg. Dagbarnvårdare får då bidrag för egna barn, men endast för lika många egna barn som de antal barn som tagits emot. Detta öppnar för möjligheter till olika former av flerfamiljslösningar och att familjedaghemmen ökar i antal. Barnomsorgspengen ökar också möjligheterna att delta i en verksamhet i en annan kommun.”…
 
Efter lite efterforskningar har jag förstått att kommunen inte har någon avgift fastställd eftersom ingen har sökt barnomsorgspeng. De siffror jag presenterar i den här bloggen är baserade på vad föräldrakooperativet Kraftverket får i ersättning från kommunen. Kraftverkets ersättning är med avdrag för kommunens s.k. schablonkostnader. Hur det är med maxtaxan för barn med barnomsorgspeng vet jag inte, inte heller om den summan tillfaller den som utför uppdraget eller stannar i kommunens förvaltning.
 
Enligt ovan beräknas att varje för barn i förskoleåldern erhålla ca 9000kr/månad och för varje barn i skolbarnomsorg (fritids) erhålla ca 2000kr/månad.
De pengarna ska täcka alla omkostnader.
 
På kommunens hemsida finns information om barnomsorgspengen men som många gånger när man läser offentliga handlingar får man ibland läsa två – tre gånger innan sammanhanget blir klart. De byråkratiska formuleringarna gör att det verkar både svårt och krävande. Jag tror däremot att det här är ett riktigt bra system och jag tror att det skulle var gynnsamt för kommunen om det utnyttjades, eftersom det i dessa dagar är brist på förskoleplatser och minskande antal dagbarnvårdare. Kanske kommunen inte behöver bygga nya lokalytor som tynger ekonomin? Kanske detta är en ny nisch för barnskötare i kommunen? Kanske, kanske kanske…
Vad tror ni?

(C)(L)R-uf´s i vällagda lockar

Av , , Bli först att kommentera 18

Med sin artikel Cuf och Luf: Slå ihop Centern och Folkpartiet Newsmill har respektive ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf) och Liberala ungdomsförbundet (Luf) skapat ny debatt i en fråga som varit uppe förut.

 
För en tid sedan skrev jag bloggen Ung rebell och det här är ett bra exempel på vad jag menar med att ungdomar ska ifrågasätta och utmana vuxenvärlden.
 
Centerpartiet och Folkpartiet har hamnat i fokus och en intressant, informativ och nyttig ideologidebatt har fått lite glöd.
T.ex. att Centerpartiet fortfarande värnar landsbygden trots många påståenden om motsatsen.
Lästips:

och
Michael Arthursson (C tillträdande partisekreterare) artikel på VK ”Förvisso kan hela Sverige växa”

EGALIAS DÖTTRAR

Av , , Bli först att kommentera 9

På början av 80-talet läste jag och många av min väninnor boken ”Egalias döttrar” av Gerd Brantenberg. Boken handlar om en omvänd ordning där det är matriarkatet, inte patriarkatet, som styr. En omvänd ordning och omvända begrepp men med de strukturer som samhället hade.

 Bild från minabibliotek.se

Hämtat från Adlibris.com:

Egalias döttrar av Gerd Brantenberg
Pocket – 2004 – Svenska – ISBN: 9789185011094
I landet Egalia äter männen p-piller, klämmer in sig i trånga särkar och bär behå. Trött på att betraktas som mindre kompetent, på sexuella trakasserier och maktlöshet bildar den unge Petronius till slut Mansligan, en maskuliniströrelse, och gör upp…

Jag minns den som en rolig bok och en bok som vi pratade mycket om, inte enbart från ett kvinno-perspektiv utan ur ett jämställdhets-perspektiv. Om vi kvinnor fick all makt, skulle vi verkligen förvalta den bättre än männen? Det var spännande tankar.
 
Idag finns i Västerbottens Folkblad (VF) ett uppslag med artikeln ”Tusen systrars krav- det personliga blev politiskt i 70-talets röda Umeå” av Jajja Westberg. Det handlar om hur kvinnofrågorna kom på tapeten. I artikeln intervjuas Kerstin Norlander och Gunilla Nordenfors som ger sin berättelse i en nyutgiven antologi; ”Tusen systrar ställde krav” upphovsperson och red. Ingrid Sillén. (VF kultur och nöjessida). Den boken har jag nu reserverat på ”Mina bibliotek” och jag ser fram emot att få läsa den.

 

Dagstidningarnas insändarsidor erbjuder ibland inlägg som gör att jag funderar lite extra.

Av , , 15 kommentarer 14
Jag har Västerbottens Folkblad som dagstidning och torsdagen 30 december hade Åsa Inefjord en insändare med rubriken ”Hur ska djuren få det bättre?” som väckte mitt intresse.
Inefjord resonerade i insändaren om djurens villkor ur perspektivet av den verksamhet som bl.a. Djurättsalliansen bedriver, och politikens och rättsystemets ineffektivitet.
 
Åsa Inefjord avslutade sin insändare med följande frågeställningar:
”…Vad ska vi egentligen tro på när grova brott mot djurskyddslagen bara får passera? När inga avslöjanden och bevis kan fälla de skyldiga. Är det civil olydnad och olagliga metoder som återstår för att åstadkomma förändring? Vad har vi då fått för ett samhälle?”
 
Åsa Inefjord är politiskt aktiv i kommunpolitiken i Vännäs och representerar Vänsterpartiet. Hennes politiska uppdrag innebär att hon ställt sig bakom den demokratiska ordning och det parlamentariska systemet vi har i Sverige.
Jag tycker det är märkligt att hon, sett ur det perspektivet, fäller påståendet om Sveriges rättsystem och att hon överhuvudtaget ställer sig frågande till om civil olydnad eller olagliga metoder ska till för att åstadkomma förändring?
Jag tycker det hade varit rimligt om hon sagt att hon i egenskap av politiskt engagerad ska söka skapa opinion, politiska diskussioner etc. i syfte att nå den ändring hon aldrig riktigt klargör men efterlyser i djurskyddslagstiftningen.
 
Inefjord drar även paralleller mellan djurrättsaktivisternas och suffragetternas frustration.
Jag drabbas av frustration när jag gör jämförelser mellan djurskyddslagstiftning och människorätt. Ska t.ex. en häst alltid ha sällskap medan äldre på våra boenden får vara ensamma utan mänsklig närhet och kontakt många långa stunder dag efter dag och ibland t.o.m de sista andetagen av sina liv?
Djur ska ha rätt att vistas ute och många av våra äldre får i bästa fall en nypa frisk luft på en balkong under sommarperioden.
 
Jag kan fortsätta räkna upp liknande jämförelser men innerst inne är jag frustrerad för att en människa tar på sig en samhällsrepresentation och inte har bättre insikt, respekt och uttryck för sitt uppdrag.