Vänsterpartiet är sist i min egen lilla koll hur man formulerar sig kring yngre medborgare och deras entreprenörskap eller plats på arbetsmarknaden.
Dessvärre måste jag tillstå att jag inte finner de yngre medborgarnas intressen och framtidssatsningar nämnvärt uttalade på Vänsterpartiets hemsida. Den är inte helt igenom tydlig i sin navigering och faktum är det mesta i textmassorna är omständigt formulerat och inte speciellt ”lättsmält”. Jag har valt att saxa in två avsnitt från vänsterpartiets sida, de ligger längs ner i bloggen.

Jag har tidigare förespråkat Centerpartiets tydlighet med Socialdemokraterna nosande i hasorna. Den uppfattningen kvarstår.
Hittade dessutom en ledare på SvD som Sanna Rayman skrivit ”Man håller sig för skratt” som berör just ungdomarnas situation.

Under rubriken ”Närings- och regionalpolitik” finns frågor som besvaras jag valde att klippa ut en:
"Vad vill ni göra för företagandet?
Vi vill göra företagandet mindre byråkratiskt och förenkla möjligheten att driva företag. Bland annat vill vi ha ett frivilligt schablonbeskattnings system med enkla och klara regler för företag med maximalt 5-6 anställda i några olika branscher. Schablonerna kan gälla momsredovisning, visst belopp per anställd eller andra rimliga schabloner. Ingen arbetsgivare med färre än 10 anställda ska betala sjuklön. Vi vill öka mängden riskkapital i hela landet och få in fler kvinnor i företagande. Att bygga lokala nätverk mellan företagare och mellan företagare och högskola är av stor vikt."

Ur sammanfattningen av parti-programmet saxade jag ut följande:
"Gemensamt ägande och ekonomisk demokrati
Kapitalets makt måste brytas för att demokratin ska kunna fördjupas och breddas. Ur ett medborgarperspektiv är det samhälleliga ägandet avgörande. Genom kommunalt och statligt ägande ges de demokratiskt valda församlingarna ett övergripande ansvar för produktion av varor och tjänster. Därmed blir det möjligt att låta samhällsnyttan styra verksamheten. Ett ökat gemensamt ägande ger större möjlighet att styra produktionsoch konsumtionsmönster mot ett mer ekologiskt och socialt hållbart samhälle. För dem som arbetar i företagen är den lokala makten viktigast, t.ex. i arbetarägda, kooperativa företag där företagsledningen väljs demokratiskt och riktlinjer för verksamheten beslutas gemensamt. Ett tredje demokratiskt perspektiv är konsumenternas. Såväl den klassiska konsumentkooperationen som senare tiders
brukarförvaltning i olika kommunala verksamheter är exempel på denna form av gemensamt ägande.
De gemensamt ägda företagens andel av ekonomin ska öka. Arbetarägande och
konsumentkooperation ska stimuleras genom lagstiftning och skattepolitik.
Offentligt ägda företag är nödvändiga verktyg för att ta till vara samhällsintresset på en kapitalistisk marknad, men bolagisering får inte användas för att anpassa den offentliga sektorn till det privata näringslivet eller för att bana vägen för privatiseringar.
Samhällsägda företag ska ha en demokratiskt beslutad ägarstrategi där samhällsnyttan och medborgarnas bästa står i centrum. Företag ska drivas ekonomiskt effektivt, men utan att kortsiktiga avkastningskrav motverkar företagets uppgift. Särskilt viktigt är ett starkt samhälleligt ägande inom transportsystem, kommunikationer och övrig infrastruktur, finansiell sektor, bostadsproduktion, energiförsörjning och av strategiska naturtillgångar.
Samhällsägda företag ska vara föredömen när det gäller de anställdas deltagande i företagens förvaltning och ledning. Patriarkala strukturer ska aktivt brytas ned. Vinstgivande företag som lägger ner sin verksamhet för att söka än ännu större vinst någon annstans kan inte tillåtas smita från de långsiktiga sociala och ekonomiska effekter sådana beslut får. De anställda måste få veto vid förhandlingarna och garanteras rimliga ersättningar samt möjlighet att ta över verksamheten.
Regionalpolitiken ska minska klyftorna. Utvecklingen av regionerna måste ske i samverkan.Detta kräver ekonomisk planering som tar hänsyn till allas rätt till arbete, utbildning och social välfärd i landets alla delar.
Genom pensionsfonderna ägs redan i dag en betydande del av företagen formellt av de anställda. Detta kapital bör utnyttjas för att motverka spekulation, utveckla näringslivet och stärka de arbetandes ställning, såväl på ett samhälleligt plan som i de enskilda företagen.
Samhällsfonder och löntagarfonder ska användas för att stärka de arbetandes makt och det samhälleliga inflytandet över produktion och kreditförsörjning.
ungdomsrbatslöshet

Miljöpartiet  (Mp)verkar tilldragande för den yngre generationen. Min förväntan på Mp:s politik mot yngre medborgare på väg ut i arbetslivet eller i entreprenörskap har därför varit tämligen hög.

Hemsida är väldigt detaljerad i sitt upplägg, inte helt fördelaktigt. Det är svårt att skapa sig en översiktsbild utav politiken.  Textmassorna är trevligt utformade med avsiktsförklaringar och visioner men egentligen inte i alla avseenden så väldigt tydliga.

Under "Vår politik" A-Ö fann jag följande som i alla fall ger både vision och tydlig signal:

"Barn och Ungdom

...Satsningar på barn och unga är inga samhällsekonomiska kostnader, utan investeringar i en bättre framtid. På samma sätt innebär neddragningar i verksamheter som är viktiga för barn och ungdom stora kostnader i form av ökad otrygghet senare i livet.
Ungdomar ska ges större delaktighet bland annat genom sänkt rösträttsålder till 16 år. Ungdomar har idag en stor medvetenhet om politik och det är viktigt att de representeras i den representativa demokratin.
För att införliva detta synsätt i politiken vill vi att samtliga politiska beslut ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Samhällets ansvar för barnet tas bland annat genom ett barnbidrag som vi vill höja kraftigt och beskatta."

Under rubriken

Ungdomsarbetslöshet

konstaterar Mp att ungdomarna har svårast för att komma in på arbetsmarknaden. MP menar att heltidsjobb och fast anställning ska vara en norm. MP:s  mening om normal-arbetstiden definieras under

"Arbetstidsförkortning

...Vi vill ha en dispositiv arbetstidslagstiftning som innebär en normalarbetstid på 35 timmar i veckan, målet är 30 timmar. Med en så kallad dispositiv lag, har arbetsmarknadens parter rätt att genom avtal bransch- och arbetsplatsanpassa lagstiftningen. Det är alltså fortfarande möjligt att arbeta mer än normalarbetstiden - precis som det är idag."

Hur man ska stimulera företagande och unga företagare hittar jag inte. I den mångfald av ämneskategorier som erbjuds är möjligt att jag navigerat fel.

Till nu tycker jag Centerpartiet leder ligan över tydliga viljeyttringar med Socialdemokraterna strax baki hälarna. De två partierna verkar inte heller ligga alltför långt ifrån varandra i frågan.

Flyttar nu fokus från de borgerliga partierna och deras viljeyttringar kring unga och deras framtid i företagande eller på arbetsmarknaden.

I det borgerliga blocket tycker jag att Centerpartiet har den tydligaste avsiktsförklaringen i frågan.

Nu kliver jag vidare till Socialdemokraterna, det största partiet i det andra blocket. Socialdemokraterna har en mycket utvecklad hemsida och var man än navigerar är det enkelt att hitta information.

Från partiprogrammet antaget 2001:
"Mer än hälften av alla ungdomar i Sverige kan tänka sig att starta ett företag.
Den viljan måste vi ta tillvara. Starta-eget-stöd ska även kunna ges till
personer under 25 år samt till dem som vill ta steget från anställd till egenföretagare.
Entreprenörer som vill exportera eller expandera ska kunna få
exportrådgivning och stöd. Entreprenörskap ska stimuleras i skolan. Vi vill
särskilt främja entreprenörskap i grupper där nyföretagandet generellt är
lågt, inte minst bland kvinnor.
Det ska vara lätt att växla mellan anställning och företagande. Det innebär
alltid en risk att starta företag, men om otrygghetsgapet blir för stort kommer
många goda affärsidéer att förbli just idéer. Den trygghet som anställda har vid sjukdom, föräldraskap eller arbetslöshet måste i större utsträckning gälla även företagare."

Det är den tydligaste skrivna delen om ungt företagande. I övrigt resonerar Socialdemokraterna mycket runt skola och bostäder. Frågor som lämnar mycket funderingar när det gäller hur detaljstyrningen kommer att se ut och hur finansieringarna ska lösas.

Andra delar som lyfter unga frågor om skola, forskning och bostäder på ungefär samma sätt men textmässigt olika utvecklat:

**Tre viktigaste valfrågorna

**Under "Vår politik A-Ö" finns också detta att läsa bl.a under avsnittet U-Unga

**Man kan läsa ungefär samma sak i de politiska riktlinjerna som är  antagna 2009.

Jag har på partiernas nationella sidor sökt information om ungdomar och företagande/jobb. Jag har tidigare läst på Centerpartiet,  Moderaterna  och  Folkpartiet, nu landar jag i det fjärde av de borgerliga partierna - Kristdemokraterna (KD).

KD har rätt tydliga politiska viljeyttringar om skola och högre studier. Jag hittar däremot inte något som visar vad KD lägger som tyngdpunkt och prioriteringar för att stimulera och motivera yngre medborgare i deras roll som företagare eller i yrkeslivet.

Jag kanske söker slarvigt ?

Moderaterna var inte tydligare eller mer lättnavigerade på sin hemsida än Folkpartiet. Det verkar som att information som (be)rör den yngre generationen vävts in i partiernas presentationer av politiken inom de olika områdena. Centerpartiets viljeyttring  har hittills varit tydligast och lättast att navigera igen på hemsidan.

Under rubriken:”Uppdrag: Få ungdomar i arbete”;
Det viktigaste målet för regeringen har varit att få fler i arbete och färre utanför arbetsmarknaden. Regeringen har utfört en rad åtgärder för att uppnå målet. Ungdomar har varit och är en viktig målgrupp för detta arbete, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.

Utdrag från sidan: ”Enklare regler för företagare”
En framåtsyftande politik för företagande
Vissa företag vågar inte expandera trots att viljan finns. Andra väljer att flytta hela eller delar av produktionen utomlands, med förlust av svenska jobb som följd. Dessutom utgörs alltför få företagare av kvinnor och invandrare. En framåtsyftande politik för företagande och entreprenörskap måste ta itu med dessa problem.
Vidare finns det ett stort behov av att förändra attityderna kring företagande och uppmärksamma den betydelsefulla roll som företag och entreprenörer spelar. För att bland annat öka unga människors kunskap om företagande har regeringen därför satsat på en entreprenörskapsutbildning inom högskolan för perioden 2009 - 2011.

Moderaterna vill:
Verka för att det ska vara attraktivt att vara företagare genom satsningar på bland annat en entreprenörskapsutbildning inom högskolan.
Minska företagens administrationskostnader med 25 procent till 2010.
Prioritera och intensifiera arbetet med regelförenkling och underlätta för företagare att få service, råd och stöd hos offentliga aktörer och myndigheter.
Samordna statistikinsamlande myndigheter och organisationers arbete.
 

Folkpartiet har en stark vision om skolarbetet och har en mycket tydlig hållning i dessa frågor. Det är däremot inte lika tydligt utpekat vilka åtgärder man vidtar för ungdomars företagande och på arbetsmarknaden. Då får man läsa partiprogram och andra sidor från topp till tå för att tillskansa sig information.
Det tydligaste finns på sidan där Folkpartiets program presenteras men fortfarande inte lika utpekat och tydligt som i Centerpartiets program.

Av de 57 punkterna är det följande som berör ungdomar under rubriken "Entrerprenörskap i skolan"
53. Utbildningens mål ska definieras om från att leda till anställningsbarhet till försörjning
genom anställning eller företagande i skolans styrdokument
54. Kompetensutveckling av lärare inom området entreprenörskap och entreprenöriellt
lärande.
55. Ökad samverkan mellan skola och näringsliv.
56. Finansiellt stöd till organisationer som på ett framgångsrikt sätt arbetar med
entreprenörskap i skolan, t ex Ung Företagsamhet, Snilleblixtarna med flera.
57. Alla gymnasieprogram ska ge utrymme för att inom ramen för ordinarie kurser
använda undervisningsmetoden att prova på att starta och driva företag.

Från Folkpartiets hemsida:
Mindre skattekilar på arbete
Satsningar på dem som har det tuffast
Företagande är grunden för välståndet
Om det ska finnas jobb att gå till måste Sverige ha många engagerade företagare. Därför behöver vi en företagarpolitik som uppmuntrar eget företagande istället för att bestraffa det. Vi har infört enklare regler och lägre skatter för företag, däribland sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt bolagsskatt.
Vårt välstånd, och möjligheterna att föra en socialt ansvarsfull politik, bygger ytterst på marknadsekonomin och det enskilda företagandet. Arbete ger resurser till välfärden. Att många arbetar och betalar skatt är en förutsättning för att vi ska kunna ta hand om de personer som inte själva kan försörja sig.
Vi vill:
Fortsätta att sänka skatterna på arbete och kapital, både för företag och människor.
Fortsätta att förenkla reglerna för småföretagare ("3:12-reglerna").
Ta bort värnskatten.
Avskaffa dubbelskatten på aktier.
Införa euron i Sverige.

Folkpartiet pekar ut sina viktigaste frågor
Inför valet hösten 2010 har Folkpartiet beslutat att prioritera några olika politiska områden. Folkpartiets första mål i valet 2010 är att Alliansregeringen blir omvald. Partiets andra mål är att den omvalda Alliansregeringen ska ha ett starkt liberalt inslag.
* Det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och ta risker
* Kunskap lyfter Sverige
* Kärnkraft och euro för ett växande Sverige
* Även äldre är individer
* Täpp till trygghetsluckorna
 

Angeläget på TV8, avsnittet jag bloggat runt två gånger tidigare, medverkande Näringsminister Maud Olofsson (centerpartiet) och gästutfrågare Jan Carlzon och Tommy Jacobsson.

I programmet berörs företagande i Norrland. Trenden har varit att företag från Norrland flyttat till MellanSverige, företag från MellanSverige flyttar till Södra Sverige och företag från Södra Sverige flyttar ut från landet.

Jag vet att Miljöpartet (MP)har en tuff hållning till vägtrafik och jag sökte upp deras hemsida för att uppdatera mig på vad MP står för. Längst  ner  i mitt blogginlägg  kan ni se vad jag hittade under deras ämneskategori Miljöskatt.

Hur kommer Norrland att påverkas om MPs förlag blir verklighet?  Påverkas Vännäs kommuns företagare och innevånare? Påverkas du? 

• höjd koldioxidskatt
• en kilometerskatt på tunga lastbilstransporter som gynnar godstransporter på järnväg framför väg
• en anpassning av trafikskatterna så att energisnåla fordon gynnas
• en skatt på flyget (som idag helt är undantaget från energi- och klimatskatter)

• satsningar på ny energiteknik
• utbyggnad av klimatvänlig infrastruktur såsom järnväg och kollektivtrafik
• forskning, utveckling och klimatanpassning av bostäder.