Osvenskt väder

Av , , Bli först att kommentera 4

Två timmar på en strand utanför Obbola. Det fläktade skönt, men som den troglodyt jag trots all tär, lyckades jag bränna mig på min trinda mage och uppe på flinten. Därför blir det inomhusaktiviteter en dag som denna. Typ besök på Biltema och Rusta.

solbad

Hörde en meteorolog som menade att vädret var ”osvenskt”. Så hett, så torrt ska det rimligtvis vara i Grekland, inte i Sverige. Undrar hur nationalisterna och nassarna ska tackla ett osvenskt väger. Det torde ju knappast gå att förvisa dit det hör hemma – utomlands. Inte heller går det att kidnappa ett kallare och blötare klimat från typ Svalbard där man har ett mer ariskt vikingaväder. Men de kommer säkert på nåt, dessa skarpsinniga hjärnor.

Ingmar Bergman 100 år. För mig är hans riktigt stora mästerverk ”Fanny och Alexander”. Trots att jag sett den 4-5 gånger, satt jag i julas och så 5 timmars-versionen; uppslukad, förfärad som om det vore första gången jag såg filmen. Inte heller ”Det sjunde inseglet” går av för hackor. Vem har inte, någon gång, sett scenen när riddaren spelar schack mot Döden.

För övrigt så kan jag tala inför hundratals människor, men går vilse på ett mingelparty med fler än tio personer.

 

Bli först att kommentera

Hyperfokus i slutna rum

Av , , Bli först att kommentera 2

Tre intensiva veckor i kvava, varma rum här uppe på Pig Hill. När jag för en månad sedan fick tillbaka korrekturet från förlaget, grunnade jag ett par minuter på hur jag skulle lägga upp jobbet. Förlaget hade en del kloka förslag hur min roman skulle förbättras, riktigt kloka. Så efter två minuters betänketid, fattade jag beslutet att isolera mig, trots den vackra sommaren, och jobba med de 260 sidorna. Samtidigt så vet jag hur farligt det är att borra huvud ner i ett manus, särskilt sommartid. Jag skojar inte. Det handlar om starka krafter. Med ”Vedtjuven” så skrev jag mig in i en manisk fas, med ”Spring Kent, spring” så drabbades jag av en stroke fem dagar efter jag skickat in slutkorrekturet.

writer-1129708_960_720

Jag hamnar lätt i ett hyperfokus, vilket lär att ha att göra med min ADHD. Hyperfokus är också något som psykiatern Anders Hansen tar upp i sin bok Fördel adhd (Bonnier Fakta) . Där definierar han det som ”förmågan att svepas iväg av något och ägna det så stor uppmärksamhet att man är fullkomligt omedveten om vad som händer runtomkring en”. Å andra sidan kan jag tappa fokus när jag se väderleksrapporten på TV. Jag missar alltid slutet, då tankarna ständigt vandrar iväg. Men med mitt hyperfokus kan jag sitta i tre veckor, totalt uppslukad av mina texter. Nu är det klart, mitt manus, och skickat det till min förläggare. Jag strök 30 sidor, förtydligade berättarperspektivet, gestaltade mina karaktärer, skapade en ny tidslinje i romanens inledning ock slut.

morning-2243465_960_720

I går var jag utanför lägenheten för första gången på en vecka. Förvånades av den kvava värmen. Hade ju levt med mina fläktar i rum med fördragna persienner. I dag blir det en utflykt till havet, till någon av havsstränderna vid Obbola. Kanske blir det ett dopp. Brukar ju tvinga mig till det en gång per år.

Är lite orolig för hur illa min motorik fungerar. Har ibland svårt att få med mig fötterna, händerna skakar och emellanåt drabbas jag av ”gummiben”. Ska i höst göra en datortomografi av hjärnan. Då ska det utrönas ifall de döda området efter stroken blivit större, eller om det är nåt annat skit som inte borde vara där.

För övrigt krävs det mod för att undkomma rädslan. Känslorna försvinner ju inte. Utan strid tar de över oss.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Fotboll och korrekturläsning

Av , , Bli först att kommentera 3

Sommar – men lite svalare. Skönt, säger jag. Numera tål jag inte starkt, hett solljus. Blir yr, mår ila. Något dopp har det inte blivit, även om det var nära för en vecka sedan. Men jag bangade ur. Som jag skrev i förra bloggen, så tillbringar jag merparten av dygnets timmar inomhus för att korrekturläsa mitt senaste manus. Det tar tid. Men måste vara noga då jag hoppas på en utgivning till våren.

Fotbolls-VM. Jo, nog känner jag av vibbarna från 1994. Då var vi nyinflyttade till bostadsföreningen Irrblosset uppe på Tomtebo. Det var lite av nybyggaranda eftersom alla samtidigt flyttade in i nyproducerade lägenheter och radhus. Där, mittemellan husen, fanns en fin kvartersgård. Dit hyrde vi en storbilds-tv och trängde in oss för att se Brolin, Dahlin, Ravelli. Då gick VM i USA, så de flesta matcherna började vid 02-03-tiden. När vi tittat klart, så spelade vi fotboll på gräsmattan utanför kvartersgården. Numera ser jag de flesta matcherna ensam i min lya – och är nöjd med det.

För övrigt betyder ord något. Upprepar man en lögn tillräckligt många gånger så blir den en sanning.

Bli först att kommentera

Sommaren med mitt korrektur

Av , , Bli först att kommentera 2

Ett tag sedan jag skrev i denna blogg – samtidigt som årstiden tagit ett jätteskutt in i sommaren. Har varit fullt sysselsatt med att sammanställa manuset till min kommande roman. Det blev en hel del förändringar sedan förlagets korrekturläsare tyckt till om romanen. Efter att ha svalt förtreten insåg jag att korrekturläsarna brukar ha rätt i sina synpunkter – nästa allt – och att det det därför lönar sig att vara lyhörd. Det är lätt att fartblind i en text på 300 sidor. Sålunda har jag åtgärdat merparten av synpunkterna och sitter nu mest i vardagsrummet med en tung, tjock pappershög och låter rödpenna dansa över arken.

Kent blomma

Det är inte första sommaren som jag fastnar i korrektur. Så var det med ”Spring Kent, spring!”, ”Vedtjuven” och ”Konungen”. Det är en farlig period, eftersom jag tenderar att hamna i ett hyperfokus som tränger undan allt och alla medan jag läser och skriver. När jag sedan höjer blicken så har sommaren passerat och jag har sovit för lite, stressat för mycket och har klivit in i en hypoman fas som sabbar hela hösten. Är det ett pris jag måste betala för min kreativitet? Ska jag skylla mig själv?

Fast jag sliter mig från texten emellanåt. Särskilt då sändningarna från fotbolls-VM drar igång. Kul att följa våra svenska pojkar. Tror faktiskt att de tar sig till kvartsfinal. Vad gäller Tysklands uttåg ur turneringen, torde det tyda på att detta med karma verkligen existerar. Tyskarna borde lägga bollen åt sidan några månader och istället försöka bli av med sitt högmod och träna på sin ödmjukhet. Men det är väl för mycket begärt.

För övrigt så verkar det bli en solig dag.

Bli först att kommentera

Meningen med livet

Av , , Bli först att kommentera 4

Högar av papper på mitt skrivbord. Texter till mina krönikor i länspressen En lite födkrok. Det är väl så författarödet är konstruerat. Skriv 2-3 år utan ersättning och klyl skallen och tugga kottar till dess nästa bok är klar.

 

fotboll

Har sett för första matchen i WM , den som Ruskiarna van. Annars blivit skickade till sebirien. Svergie ligger pyrt till då de tvp anfallsssspelarna båda ha träben.

..Vem vet om inte meningen med människans liv är livets självt,

 

 

Bli först att kommentera

Oförmåga att sova

Av , , Bli först att kommentera 5

Åter uppe i ottan efter att sovit som en gris i Överberg, i Henning Mankells hus. Ordningen är återställd. Jag vaknar vid tre och kan omöjligt somna om – och därför sitter jag här och skriver ett blogginlägg kvart i fyra på morgonen, i gryningen. Är det något som jag inte begåvats med så är det sömnen. Sen barndomen har jag sovit på tok för lite och det har följt mig genom åren. När jag sedan fick min stroke 2015 så fick jag order om att sova länge och även ta en eller flera tupplurar på dagen. Allt för att min hjärna skulle läka. Inte tusan sov jag nåt, vilket gjorde att hjärnan inte läkte och jag fick i stället stresshjärna. Jag klarar inte stora folksamlingar, inte heller större familjemiddagar, gå på stan – då kokar hjärnan och trycker in off-knappen. Jag hör inget, får dimsyn och en fruktansvärd ångest. Detta tillstånd torde vara en kombination av min stroke och min ADHD. Det är vid sådana tillfällen som man anar de krafter som finns i ens hjärna.

skam

 

Stannar här på Pig Hill och slutför rättningen av mitt manus. Till midsommar åker jag till Lena I Skellefteå. Blir trevligt

För övrigt instämmer jag i B. Russells resonemang: ”Det arbetas för mycket i världen.”

Bli först att kommentera

Mankells hus

Av , , Bli först att kommentera 3

Åter i Umeå efter tio dagar i Överberg utanför Sveg. Detta arbetsstipendium kom i rättan tid, då jag behövde tid och inspiration för att läsa igenom manuset till min kommande roman. Gården i vackra Överberg är en donation från Henning Mankell till Sveriges författarförbund, dit utarbetade författare kan vila upp sig och skaffa inspiration.

IMG_2018-06-09_17-59-14

 

Jag har en gång cykelsemestrat i Hälsingland, men aldrig varit i varit i Härjedalen. Blev glatt överraskad. Kuperat, stora resliga skogar, Ljusnan och tio mil i västlig riktning ligger fjällen.

I dag börjar fotbolls-VM. Nu blir det ett intensivt bollsparkande. Har inga större förhoppningar vad gäller Sveriges chanser. Ett lag som enbart är bra att försvara sig, men urusla på att göra mål.

För övrigt är himlen oskyldigt blå.

Bli först att kommentera

Bo i Mankells hus

Av , , Bli först att kommentera 4

Sveg

Hit åker jag i morgon. Medpassagerare är Lena. Vi åker till Sveg och Henning Mankells Överberg. Författaren Henning Mankell donerade 2009 ett hus i Överberg, strax utanför Sveg i Härjedalen, till Dramatikerförbundet och Författarförbundet. Därför har jag fått ett vistelsestipendium på två veckor. Får hoppas att det fina vädret ska hålla i sig, så att man kan upptäcka markerna i lågskor och linne.

Stipendiet kommer perfekt i tid. Nu ska jag göra en del ändringar som förlagets korrekturläsare påpekat. Så kanske kan jag få fram en text som leder fram till min femte roman om Baklandet. Denna gång i nutid.

I övrigt är jag en aning trött på den här intensiva hettan. Sitter en halvtimme, sen börjar jag må illa. Jag som en gång i livet kunde ligga och pressa i fyra-fem timmar. Men då var jag ung och dum. Nu är jag snudd på gammal som haft en stroke. Efter den blev inget sig lik.

Bli först att kommentera

En text blir aldrig klar

Av , , Bli först att kommentera 4

Vi författare som gottar oss i det skönlitterär, rent av skrönor, för att inte tala om krångliga relationsdramer, får i stort ett förlita oss på stipendier – och en gång på hundra blir en bok filmatiserad. Du borde skriva deckare, har flera sagt till dig. Då har du ditt på det torra. Men jag klarar inte av att det tydliga ramverket är uthugget i sten.

Nej, jag fortsätter att jobba med mina schackspelande gubbar. Två av förlagets korrekturläsare har hört av sig och kommit med en del synpunkter. Merparten håller jag med om, men inte allt. En månads jobb till. Minst.

maskros

Bli först att kommentera

Tom topp i skrivprocessen

Av , , Bli först att kommentera 4

”Kanske är varje författare som en djurparksdirektör vilken varje morgon finner djuren utsläppta ur sina burar.Sedan ägnas hela dagen åt att infånga, identifiera och låsa in bestarna, bara för att morgonen därpå finna djuren utsläppta på nytt.” Så klokt skrev Niklas Rådström i sin bok ”Den ansvarsfulla lättjan”; ett skeende som ständigt upprepar sig och som emellanåt rent kan vara livsfarligt.

författare

Kanske är det därför som det alltid finns ett inbyggt motstånd till påböja skrivandet. Att skriva första meningen på en ny roman görs i vetskapen om att två-tre års dagligt hårt skrivande väntar kan fylla en med djup skräck. Och då med vetskapen att man kan förlora sig på vägen mot målet. Rådström skriver också: ”En författare kan ägna en halv förmiddag åt att diska en tekopp bara för att slippa se skrivbordet.” Men har då inte författare någon som helst inspiration? Jo, det är klart. Inspiration den flödar till när skräcken för skrivandet upplöses. Med andra ord, det är rätt så komplicerat att skriva en roman.

maskros

Min kompis läkaren  berättade, apropå detta med sekter och dyrkarnas övertro på ledaren. I staden som han jobbade fanns ett hemligt sällskap där man dyrkade den något till åren komna Mästaren. Han var sedd som en riktig stortänkare som mellan sina framträdanden filade på sina geniala alster. Dessa läste han upp vid sina sammankomster – men det var inte många som förstod hans virriga analyser – men så var han ju så jävla smart och stod en nivå övre alla andra. Men så dog denna Mästare. Obduktionen väntade. Skulle man finna en ny, komplicerad hjärna? Nej, istället fann man ett stort hål i hjärnan och stora döda områden i viktiga delar av hjärnan, I det områden som står för tänkandet, fanns bara döda områden. Läkarna konstaterande att Mästaren inte kunde ha tänkt en enda reda tanke de senaste åren. Sällskapet då? Jo, det finns kvar och lärjungarna kämpar med att tyda hans antecknings block för att finna fram till hans visdom som berättar om meningen med livet och till det evigt liv. Är detta inte en sekt så vet jag inte?

För övrigt ligger det en hel del med att man måste lära sig själv att stå ut med sig själv. Står man inte en ut med sig själv i tv-soffan, så lär man knappast göra det i urskogen heller.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,