Dagar med kortbyxeväder

Kortbyxeväder. Blomkålsmoln som likt skepp sakta glider fram över himlen. Det är väl sådana här dagar då man ska lära sig att leva i nuet; att befinna sig precis där livet utspelar sig sig. Det är en underbar tid; min enda tid, där jag allt som ofta har möjlighet att välja hur jag ska må. I det här fallet har jag valt lyckan.

Här och nu. Det är det som gäller.Rent fysiskt blir det inte mycket vi lämnar kvar av våra kroppar när allt tar slut. Jo,en och annan atom lever vidare i ett löv, en daggdroppe eller rent av i en annan människa. Vi lämnar inte ens avtryck efter oss själva i form en fossil.Läste att 99,9 procent av alla levande organismer inte blir fossiler. Vi försvinner helt enkelt. Blir upplösta.

Ytterligare en anledning av att njuta av dagar med kortbyxeväder.

Ännu har jag inte badat. Trots värmen. Hade en plan att doppa mig när jag för några dagarna besökte Johansson ute på Getskär. Men där, vid inloppet från havet, strömmade allt det kalla in. 18 grader var lite i häftigaste laget för mig. Ni vet sånt där vatten som gör att allt från knäna och neråt domnar bort efter ett par minuter. Så badandet fick vara. Men jag är på G.