Fånga livets magi

Jaha, ett nytt år. Känns som att jag varit med om detta tidigare. Står här och försöker klura ut vad som ska hända, allt gott som väntar, allt av ondo som lurar bakom hörnet. Vet bara hur fel jag brukar ha i denna gissningslek. Det är ju så med livet självt – överraskningarna går inte att förutse. Det är alltid lätt att göra tjusiga beräkningar av sin framtid, men i verkliga livet finns det inga raka linjer. De tycks istället bölja fram. Däremot kan jag hoppas att 2015 blir ungefär lika bra som förra året blev. Det var ju året då det mest vände till det bättre.

Jag vill fortsätta leva i livets magi; lyssna till ett vackert musikstycke, känna språket lyfta sig i en dikt, i en välskriven roman, sugas in i en soluppgång, drunkna i ett stjärnfall, och i trygghet kunna sluta ögonen när min älskade rör vid min panna. Helt enkelt kunna stanna i det som berör mig på djupet och gör mig levande. Men det är lätt att önska. Frågan är om man kan bjuda till tillräckligt för att det ska kunna ske; våga släppa kontrollen tillräckligt mycket för att kunna ta till sig allt det vackra. Det räcker nämligen inte enbart med karta och kompass för att hitta rätt i livet. Det krävs något mer. Det krävs kärlek.

På ett sätt ska det bli skönt när alla dessa helger är över, när det blir struktur i tillvaron och rutinerna tar över igen. Jag har just svårt att veta när det är helgdag eller inte och vad vi egentligen firar. Trettondagen är den dag när vi firar de tre vise männens framkomst till Jesus. Tror jag. En gammal och ärofull högtid. Ändå ser jag fram emot att återigen landa i en vanlig grå måndag. För efter måndag kommer tisdag. Och så vidare.

Se framåt. Så ska jag göra. För att se tillbaka ger egentligen inte så mycket, förutom att man blir bitter. Sedan sägs det ju att de som ständigt blickar tillbaka, enbart ser sin egen skugga.

Gott nytt år!