Prima surströmming

Igår var det surströmmingspremiär här på Anderstorp. Både jag och Lena åt klämmor så att det stod härliga till och till maten drack vi varsin alkoholfri öl. Denna stinkande fisk är en norrländsk delikatess som traditionellt serveras i augusti varje år, som från början var en fattigmanskost. Överklassen kalasade på kräftor. Statistiken säger att 50 procent av svenskarna äter surströmming minst en gång per år – imponerande.

Årets Oskars var fast och fin. Lagom sälta.

Så här i gryningen är himlen blå. Gårdagens gråa skyar och regn verkar ha dragit bort.

Tiden rasar iväg. Premiären för ”Mitt ibland oss” ligger inte långt borta. Kämpar med texterna, går mellan rummen och pratar högt för mig själv, om Konungen, om Ester Duva. Det ska väl sitta till slut. Samtidigt har jag en del småjobb att utföra och vecka tre i september åker vi till Marsfjällets skugga för att bo en vecka på Ricklundagården. Där ska jag jobba med romanen – och gå i skogen, kanske plocka svamp, bär. Vi får väl se. Det kanske regnar hela tiden …

För övrigt oroar jag mig inför mammas operation. Hon ska få ett nytt knä.