Fler äldre politiker

Fint väder. Denna dag ska jag göra en utflykt, bort mot Gräsmyr och sen upp på ett berg, för att träffa min kusin Rikard. Vi förlorade kontakten under en lång rad år, men genom guds försyn så korsades våra vägar igen. Ska bli trevligt att tala om gamla minnen och om vår syn på framtiden. Genom åren har jag förlorat så många vänner att jag sedan länge tappat räkningen. Under en period så lade jag all skuld på mig och mina beteenden, men har kommit fram till att många av dessa människor frivilligt dragit sig undan. Tror att många har svårt att hantera den Kent som lagt undan merparten av sina yviga gester, sin impulsiva påhittighet och humor, och vars hjärna släcker ner när det är för många i rummet och tonläget blir för högt.

Vi borde kanske se till att fler äldre får plats i riksdagen och kommunfullmäktige? Studier visar att vi blir vänligare och mer medkännande med stigande ålder. Vi är alltså snällare vid 70-år än när vi är 30-år. Med åldern blir vi varmare, mer självsäkra, lugnare och vi får en högre social kompetens.

För övrigt påminner girighet om beroendeproblematiken. ”Samlare” fyller sina hem med skrot, plåtburkar och pappkartonger. Allt är omgärdat av ett stort kontrollbehov för att på så sätt söka trygghet och försvara sitt skrot. Den girige försvarar varje slant genom att mygla, ljuga och fuska. Både den girige och samlaren får med tiden en allt mer bristande empati. Dessutom blir den girige allt mer fantasilös.