Soffpotatis som skriver

En gråkall dag. Det blåser i trädkronorna utanför mitt fönster. Denna dag har jag inte gjort många knop, förutom att ha plitat på en krönika till Lokaltidningen. En trevlig sysselsättning, då man måste skärpa till sig för att tilltala mina läsare. Har hört att många i inlandet läser dem. Efter att han skrivit krönikor, först som kulturredaktör, sedan fem år som frilansare åt Folkbladet, blev jag ”övertalig”. Så när jag fick frågan från Eric Nordlund, redaktör på Lokaltidningen, om jag kunde tänka mig att skriva  åt Lokaltidningen, svarade jag utan betänketid jajamen.

Efter dagens vegeterande, håller jag med om att soffan är den moderna människans naturliga plats i tillvaron. Ett paradisiska urtillstånd. Istället går väl belöningarna till de som är på ständig flykt, som joggar sig blåa, och får åt nerverna när någon ynka tidsintervall inte är fylld med effektiva göromål. Gilla Epikuros, den gamle stofilen, som sa: ”Lev i det fördolda.” Eller Lao Z som ställde detta retoriska påstående: ”När ingenting blir gjort blir ingenting ogjort”.

Från teven hörs hejarop. SHL, men en match mellan två lag för mig betydelselösa lag: Malmö-Färjestad. Hade Skellefteå lirat så hade jag suttit kvar i soffan – men då hade den här bloggen aldrig blivit av.

För övrigt håller jag med Kierkegaard: ”Den som inte kunde förföra människorna, kan icke heller frälsa dem.”