Riktigt usel kondis

Jag har sämre kondis än min gamla mor. Hon är 83 år. Gårdagens promenad, en runda på 40 minuter, sög helt musten ur mig. Men så var det också den första längre promenaden på ett halvår. Förra höstens kullerbyttor och blytunga fötter, uppmuntrade inte mig till något som helst flanerande i geografin. Framme vid Coop uppe på Pig Hill, hittade jag luckan till slutförvaring av trötta orkeslösa män.

Idag ska Lena hjälpa mig att deklarera. Det blir inte kul då det råder en likviditetskris i min lilla firma. Får omöjligt ihop till moms och skatt. Har ju under ett halvårs tid tvingats tacka nej till en rad extraknäck – och fram till släppfesten i september av min senaste roman (Män som spelar schack) lär det inte strömma in några större summor.

Var det roligare förr i tin? Jo, i varje bitvis.

Bilden är från nyårsafton 1985. Just i det ögonblicket var jag rysligt lycklig.

För övrigt tycks civilisationens fernissa vara ytterst tunn.