Smärtans pendel

Inte nog med att man skakar och blir stel, balansen blir sämre, sömnen störs, man är ständigt trött och man drabbas av en djävulsk värk; i mitt fall i nacken och i bröstryggen. Parkinsons sjukdom är icke att rekommendera.

stress-543658_960_720

Förra veckan mådde jag riktigt bra, i helgen och idag mår jag skit. Det går i vågor, tydligen beroende hur kroppen tar upp medicinen. När medicinen är rätt inställd, så känner jag rent av ”normal”, när det skiter sig böjs jag framåt, som en ostbåge, och plågas av en djävulsk värk som pendlar mellan skärande, brännande nervsmärta och en mer molande, bestående värk. Har helt tappat orken. Smärtans pendel.

byxor

I helgen, när jag besökte Skellefteå, fick jag för mig, under ett uppehåll i värken och en stunds klarhet i tanken, att jag skulle ge mig ut på stan och handla kläder. Det gick i ett rysligt tempo, för jag visste ju att jag snart skulle bli sämre. På en knapp timme hann jag prova och köpa två par byxor, ett par mysbrallor, en skjorta och två T-shirts. Sen var jag slut. Medan Lena var på Rusta, satt jag på trappstegen utanför Dressman skakade. Var så slut att jag höll på att spy. Trösten är att jag inte behöver handla kläder igen förrän om tre-fyra år.

Roligt var det när några av mina vänner i Skellefteå, Gamle Deg och Johansson bland annat, kom för att köpa ett signerat exemplar av min senaste roman ”Män som spelar schack”. Vi var alla överens om att vi lever i en farlig tid. Män kring sextio kan ta mej tusan tvärdö när som helst. Gamle Deg hade även han drabbats av en neurologisk sjukdom, så där hade vi mycket att prata om. Även Johansson hade börjat fundera över sin utmätta tid, sin dödlighet, och gått ner i arbetstid och börjat fundera över pensioneringen – och att köpa sig en segelbåt.

Lever stora delar av det vakna dygnet med Ester Duva. Märklig kvinna som hade ena benet kvar i sin fattiga uppväxt och det andra i det ”folktäta och moderna” Lycksele. Å ena sidan en smart, klok och beläst kvinna som blev kompis med häradshövdingen, prosten och läkarna på sjukstugan, å andra sidan tvingades hon stå ut med folk som kallade henne fula saker och skrattade bakom hennes rygg. Tror att hon blev tudelad, att hon aldrig växte samman till EN Ester. Tyvärr gör värken så att jag bara orkar skriva i korta pass. Jag som fått för mig att bli klar med romanen om Ester till våren. Det blir svårt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>