Styrd av känslor

Vi lever våra liv med några grundkänslor: Glädje, sorg, ilska, förvåning och förakt. Dessa ska vi kunna styra, till viss mån, med våra tankar, vårt förnuft. Känslor hjälper oss agera i olika situationer. Allt som ofta låter vi oss styras av känslor. Detta gör vi genom att  låta måendet diktera hur vi beter oss och vilka mål vi strävar efter. Har man ett känslostyrt beteende, inväntar man de ”rätta” stunderna för att kunna agera; när vi så att säga känner oss mer motiverade. Då har vi blivit slav under våra känslor, och är du känslostyrd så känner du före du tänker.

Om man gång på gång inväntar den rätta känslan för att kunna agera, så har vi överlåtit vårt handlande till våra känslor – trots att vi kan göra det mesta oavsett vilken känsla vi känner. Vi glömmer att det förhåller sig så, vilket kan leda till anknytningsproblem; att vi helt enkelt får svårt att fungera i relationer. Gång på gång avvisas vi och blir övergivna – vilket leder till ökad otrygghet. Vi hamnar i situationer då vi tappar kontrollen över våra känslor. Kontrollförlust.Vilket händer när vi drabbas av en plötslig panikattack eller översköljs av en våg av ångest. Den känslomässiga delen av hjärnan är nästan alltid är starkare än den logiska

Vi använder vårt förnuft för att tolka våra känslor, för att avstyra felaktiga känslor i fel situationer. Samtidigt som vi emellanåt ska lyssna på våra känslor, men för att vi ska ha nån nytta av detta larmsystem, måste vi ha ett system som fungerar. Det är bra att bli rädd om någon kommer emot oss med en kniv i handen, eller en ilsken björn plötsligt korsar din väg. Då går vårt fly- eller slåss system blixtsnabbt startar. Vi kan från en sekund till en annan förbereda oss på att springa fort utav helsicke. men om det här systemet startar utan direkta hot, då har vi fått ett problem på halsen.

Styrs vi av vårt förnuft så kan vi lättare lösa problem. Medan känslostyrda val leder till okloka, oåterkalleliga beslut. Om rädslan får styra våra liv, blir vi ännu räddare, till slut blir vi rädda för att bli rädda; vi blir misstänksamma, undflyende, arga – och vi börjar isolera oss.

Vad gör vi då om vi hamnat i ett läge då känslorna styr och ställer? Jag tror att vi  gång på gång måste stanna mitt i steget, hejda sig, och ifrågasätta varför vi känner som vi gör. Finns det någon speciell orsak? Finns det någon trigger som startar rädslan, ilskan, som öppnar portarna till sorgen? Alltså en kartläggning av känslolivet. Dra nytta av logiken, släpp fram förnuftet. Är det speciella situationer eller vissa människor som skapar de reaktioner som du inte kan hantera?

Personligen hade jag stor hjälp av att gå i KBT hos en neurologiskt utbildad terapeut. Praktiska övningar varvades med teori (var i hjärnan pågår denna känsloyttring, hur påverkar den andra delar av hjärnan). Det tog ett år att ”släcka ner” alla felkopplade känslor.

För övrigt är det lätt att som känslostyrd att börja spela ett Spel för att bli bekräftad.

© Kent Lundholm