Mot Dorotea

Snart slut på höstturnén. Elva nedslag i bibliotek, kulturkaféer och missionshus. I morgon bär det av med buss de dryga tjugo milen till Dorotea, där jag i morgon kväll 19.00 i ortens bibliotek ska prata om min roman ”Män som spelar schack”. Sover över på hotellet, innan det på tisdag bär av mot Umeå och onsdagens näst sista framträdande. Ni kan höra och se mig på Alva Kultur, onsdag kl. 12.00. Efter det är det två boksigneringar kvar och ett kortare framträdande på Åkerbloms bokhandel.

Det har varit tufft. Inte att stå på scenen och hålla låda, men efteråt har hjärnan kokat. Det blir ju trots allt en anspänning både före och under framträdandet. Jag har nog aldrig fått en sådan respons från publiken som mitt kåserande kring denna roman. Har nog lyckats varva humor, absurditeter med allvar på ett bra sätt.

Tyvärr blev det inga bokningar under psykeveckan. Inte i år heller. Två år sedan senast jag fick en officiell inbjudan. Då kom det nästan 200 till Väven i Umeå för att lyssna på mig. Fast ”i smyg” talade jag ju en timme om psykisk ohälsa för en dryg vecka sedan. Men då som ”Kent”; inför drygt 100 personer missionerade jag kring de fördomar som finns om psykiskt sjuka. Detta gjorde jag lämpligtvis i Lycksele Missionskyrka.

Packar låda efter låda. Kastar mängder med ”ting”. Jag kommer att flytta till en mindre lägenhet och då kan jag inte släpa dit 400-500 böcker. Har plockat ut 100 favoriter, resten ger jag bort eller kastar. Även om det gör jävligt ont. Har bott här i 13 år och hittar saker jag inte rört under den tiden. De hamnar ovillkorligen i soporna. Om jag inte saknat dem på 13 år så kan jag nog leva utan dem.