Drömbygge i sand

Man ska nog tänka över vad man bygger sina drömmar av. Det är förödande att  använda sig av sand, lite mer långvariga kan de bli om man använder sig av is –  i varje fall till vårfloden kommer. Inte heller papper och tejp är särskilt beständigt. Det ligger inget symboliskt i detta konstaterande. Bara ett antagande att vi bör välja något som beständigt i frågan om våra drömmar.

När det gäller sjukdomar så har vi inga val. Man vaknar ju inte upp en morgon och säger lite hurtfriskt: ”I dag är det sol. Om man skulle ta skaffa sig lite diabetes, eller varför inte en rejäl stroke …” Nej, dessa mystiska åkommor slår till när du minst anar det, ur tomma intet, och knuffar oss en bit utanför själva livet. Vi dör inte, men vi tvingas ödsla en massa tid och energi för att kämpa oss tillbaka. Ibland, skriver ibland, kan de lite mindre sjukdomarna vara en signal om att våra liv är på väg åt fel håll; en rejäl bihåleinflammation slår kanske till för att vi ska tvingas ta en paus och sänka farten.

Sen finns det sjukdomar som sparkar en i arslet så och hårt att man försvinner allt djupare in i glömskans skog. Då finns ingen väg tillbaka. Möjligen att man kan klamra sig fast vid nån gammtorrtall och skjuta upp slutet ett litet tag. Ofta inträffar detta när man uppnått en aktningsvärd ålder och faktiskt samlat ihop lite erfarenhet och visdom, men då hänger inte kroppen med. När man var ung, rask, smidig och uthållig men erfaren som en guldfisk i en vattenskål, då jävlar skulle man ut och erövra världen – utan att ha en aning om hur man skulle bära sig åt. Ofta växte sig världen över huvudet på en.

Med hjälp av goda vänner har jag fått lämna tillbaka den stora otympliga färglaserskrivaren jag impulsköpte och därmed fått 3000 kr tillbaka på kontot. jag fick också hämta ut min mindre och lättare skrivare på ICA Kvantum – den som Post Nord inte ides köra hem till mig igår. En märklig företagskultur. Det verkar vara nån slags lotteriverksamhet som är drivkraften i bolaget. Ibland vinner man ett  paket av brevbäraren. Ibland bär de inte ens ut lövtunna böcker, för att ibland kasta tjocka böcker på golvet i trapphuset.