Soffpotatis som skriver

Av , , Bli först att kommentera 3

En gråkall dag. Det blåser i trädkronorna utanför mitt fönster. Denna dag har jag inte gjort många knop, förutom att ha plitat på en krönika till Lokaltidningen. En trevlig sysselsättning, då man måste skärpa till sig för att tilltala mina läsare. Har hört att många i inlandet läser dem. Efter att han skrivit krönikor, först som kulturredaktör, sedan fem år som frilansare åt Folkbladet, blev jag ”övertalig”. Så när jag fick frågan från Eric Nordlund, redaktör på Lokaltidningen, om jag kunde tänka mig att skriva  åt Lokaltidningen, svarade jag utan betänketid jajamen.

krönika

Efter dagens vegeterande, håller jag med om att soffan är den moderna människans naturliga plats i tillvaron. Ett paradisiska urtillstånd. Istället går väl belöningarna till de som är på ständig flykt, som joggar sig blåa, och får åt nerverna när någon ynka tidsintervall inte är fylld med effektiva göromål. Gilla Epikuros, den gamle stofilen, som sa: ”Lev i det fördolda.” Eller Lao Z som ställde detta retoriska påstående: ”När ingenting blir gjort blir ingenting ogjort”.

Från teven hörs hejarop. SHL, men en match mellan två lag för mig betydelselösa lag: Malmö-Färjestad. Hade Skellefteå lirat så hade jag suttit kvar i soffan – men då hade den här bloggen aldrig blivit av.

För övrigt håller jag med Kierkegaard: ”Den som inte kunde förföra människorna, kan icke heller frälsa dem.”

Bli först att kommentera

Dada fattas oss

Av , , Bli först att kommentera 3

Vaknar med en märklig musik i skallen, en sådan där musik som man inte kan värja sig från – men vad tusan var det för skrammel som studsade mellan tinningloberna. Så mindes jag. Det är väl 20 år sedan jag lyssnade på Hugo Ball senast. Kanske är detta det intervall som krävs för att inte bli tillintetgjord av denna Dadaist.

När första världskriget bröt ut, emigrerade Hugo Ball med sin blivande hustru Emmy Henneings till Schweiz. I februari 1916 öppnade Ball och Hennings Cabaret Voltarie i Spiegelgass i Zürich.

Få anade att det skulle bli startskottet skulle vara startskottet för en av de mest inflytelserika och bortglömda konströrelserna i modern tid. På scenen visades mystiska rörelser och danser. Man spelade på instrument som inte fanns. Så kallade simultana dikter lästes upp samtidigt av tre personer på tre olika språk. Hugo Ball kontrade med att läsa upp ljuddikter på ett fantasispråk iklädd vansinniga kostymer. Dadaismen eller Dada var en avantgardistisk konst- och litterär riktning inom modernismen som blomstrade från 1916 till omkring 1923. Dada kan ses som en mer handgriplig protest mot kulturens inlemmande i den sociala hierarkin

HugoBall

 Hugo Ball började att läsa upp ljuddikter på ett påhittat fantasispråk iklädd vansinniga kostymer. Snart använde medlemmarna ordet dada som titel för allt de skapade: konst, musik, litteratur, publikationer, uppträdanden. Allt var dada! Dada som inte betyder någonting.

Dadaisterna älskade också att skriva manifest. De skrev manifesten så att säga in absurdum. Normalt vill du genom ett manifest uppnå att folk skall göra någonting. Dadaisterna ville i sina manifest övertala dig om att inte göra någonting. Eller att göra någonting som inte är betydelsefull. Som är nonsens. Dada.

Talking heads har tolkat Hugo Ball.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Tagelskjortan på

Av , , Bli först att kommentera 2

Dimman, diset - en grå luva som dragits ner över husen, träden. Målet är att idag fixa med min bil. Kanske. En spellista på Spotify rullar på i bakgrunden. Har nyligen gjort en spellista med Håkan Hellström, en artist jag inte befattat med med; men gud vad jag har underskattat honom. Han är ju riktigt bra. ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”.

Sjukdomar, smärttillstånd kan lätt lätt bli till en Stigmatisering, då man drar på sig offerkoftan – och ur detta växer skammen och går det tillräckligt länge så får den sjuke för sig att det är hen som är orsaken till lidandet. Sedan tar fördomarna vid, då folk vid din sida ska stämpla dig – utifrån vad det VET. Fördomar är ofta lika delar rädsla och okunskap. Glöm inte det.

hjarnannfokus

Smärtan och sjukdomens baksida.

  • Att aldrig få vara pigg och utsövd.
  • Att aldrig kunna planera.
  • Att aldrig få vara som förr.
  • Svårt  att bli förstådd och accepterad.
  • Att bli ifrågasatt. Ryck upp dig för helvete!
  • Att bli misstrodd.
  • Att bli betraktad som lat.
  • Att bli bortvald.
  • Att själv känna sig misslyckad.

För övrigt är det största och svårast IQ-testet livet självt.

Bli först att kommentera

Störst av dem alla

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi har alla våra husgudar. Mina är gudar stod för nyskapandet, som lekte med instrumenten som om de hade förlägna lemmar och att de vara överlägsna rent musikaliskt alla världens bluesband. Min ADHD-hjärna somnar av treackordsmusik, blir uttråkad, försvinner. Istället väljer jag att glida fram på en vibrerande ljudmatta, där det till slut växer fram något vackert. Många av progressiva band (Obs ett G som inte ska förväxlas med den svenska proggmusiken med två G G). Till de progressiva banden under 70-80-talen brukas räknas Camel, YES, Pink Floyd, King Crimson, Gentle Giant, Supertramp, Marillion, Sparks, Alan Person, Klatuu, Talking Head, Kate Bush, Björk, Kaipa - men störst av dem alla är: Genesis.

genesis-640x506

Genesis bildades 1967 på elitinternatskolan Chartrehous i England. Den som skapade gruppen var ikonen Perter Gabriel, som redan då lade beslag på att vara leadsinger. Efter första skivan kom Steve Hackett (gitarr) och Phil Collins in på trummor. Under årens lopp föll den ena efter den andra medlem av och till slut kom plattan ”And Then There Were Three” (1978) och då var bara Collins, Tony Banks och Mike Rutherford kvar – ändå är detta deras vackraste platta.

Nu sökte sig Collin ut i solokarriär och det blev ju en succe. ”In the air to night”

Collins lär ha sålt 200 miljoner skivor. Sanslöst, hälften med gruppen Genesis, hälften som soloartist. Det är bara tre artister som klarat vad och det Paul McCartney, Michael Jackson – och så Phil Collins förstås

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Mental anorexia

Av , , 1 kommentar 2

Mental anorexia. Blir rädd för orden, för att jag inte ska klara av att sätta dem i rätt ordning och ge dem rörelse. I ett av skåpen inne i mitt arbetsrum ligger förarbetet till två romaner. Börjar jag bläddra i någon av pärmarna, vet jag att det kan vara starten till minst två års intensivt arbete. Med ålderns rätt har jag inte den orken längre – särskilt inte då min hjärna numera så lätt kokar över och skapar en mental härdsmälta.

stress-2051408_960_720

Tiden är ett mått på det som hände före och efter, samtidigt finns en tid som i det tysta ständigt pågår. Den utmätta tiden.

svamp

September. Tiden för att plocka lingon. Svamptider. Även den tid då älgen blir brunstig och gräver gropar i skogen. Fåglarna gör sig redo för att i flock flyga söderut. Göken lär ska flyga ensam, med hjälp av stjärnorna till Afrika. Löven gulnar och faller. På marken ligger stela och orörliga maskar.

För övrigt består världen omkring oss mer av ting än av människor.

1 kommentar
Etiketter: , ,

Livet på en soffa

Av , , Bli först att kommentera 4

Sovit som en stock. Det är sällan som jag sover så djupt och så länge. Slumrade in vid 20.00 och klev upp strax efter sju. Om jag är utvilad? Nja … Jag har år av sömn att ta igen, då jag i snitt inte sover mer än 4-5 timmar per natt – trots tunga sömnmediciner. Redan som barn sov jag lite, men så var jag också ett ADHD-barn som tog med mig hyperaktiviteten (springet i bena) ner i sängen. Genom livet har jag sovit dåligt och det blev riktigt illa när jag drabbades av stroken hösten 2015.

sova

Under årens lopp har jag många nätter sovit på olika slags soffor. Soffan blev en naturligt plats i min tillvaro. Inte nog med att jag sover i min soffa, det är där som jag talar med mina tankar och känner en viss trygghet. Eftersom jag periodvis går ”all in” och jobbar intensivt, så går jag under andra perioder ner i en slags dvala och laddar mina tomma, bipolära batterier.

Den litterära figuren  Oblomov delade in livet på följande sätt: Den ena består av arbete och leda, den andra av vila och behaglig glädje. I Bibeln (Matt 6:27-29 står att läsa: ”Se ängens liljor hur de växer. De arbetar inte och spinner inte.” Men även om jag sjunker in i perioder av vegeterande så rör sig tankarna i mitt huvud. Man kan säga att jag arbetar medan jag ligger i soffan. Just nu handlar det om vilket romanprojekt som ska bli mitt nästa.

Meningen

För övrigt så kan det vara på det sättet, att meningen med livet är livet självt.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Drogade soldater

Av , , 1 kommentar 3

Naturen bjuder på högt i tak – blå himmel, sol. Igår besökte vi Kulturmarknaden på Pilgatan. Mycket folk, en hel del kända ansikten. Bytte några ord med Calle Hård som sålde sin senaste roman, med Kirsi som verkade glad och harmonisk och Lars Erik som numera är husägare i Italien.

Nyss sett en intressant TV-dokumentär om narkotikapåverkade soldater. Under andra världskriget såg Hitler till att förse sina soldater med metamfetamin, som gjorde att de kunde kriga flera dygn i sträck utan att sova. Amerikanarna svarade med ge sina soldater Benzedrin, som också är ett amfetaminpreparat. Nassarnas soldater krävde dock större och större doser av metamfentamin, så i all hast var man tvungen att forska fram en ny superdrog – vilken testades på judarna i förintelselägren. Med olika droger i kroppen tvingades denna ”pillerpatrull” marschera till de stöp. Med en blandning av morfin, kokain och metamfetamin orkade de utmärglade fångarna marschera längst – upp mot 10 timmar innan de stöp.

Om soldaterna var så drogade under andra världskriget, vilka superpiller ska de inte haft i blodet under mer moderna krig? Soldater som inte behöver sova, som med avtrubbade känslor ger sig på civilbefolkningen eller torterar fiender? Människan är en grym varelse.

Hitler då? Jo, han var var sprutnarkoman de sista sex åren av sitt liv. Pundare av metamfetamin …

För övrigt lär motion vara bra för hjärnan.

1 kommentar

Hösten är skön

Av , , Bli först att kommentera 2

Strax efter elva åkte vi en sväng ut till havet, till vackra Kont. Till ljudet från vågorna som bröt in mot land, drack vi kaffe och doppade bullar. Hösten är skön. Hög luft, en blek, blyg sol, fukt i gräset. Det blir liksom lättare att andas. Har alltid haft hösten som min favoritårstid, särskilt nu på äldre dar. Tål inte hettan.

0

För övrigt serveras det idag fisk här på Backenvägen.

 

Bli först att kommentera

Tiden allt dyrare

Av , , Bli först att kommentera 2

Med åren blir tiden allt dyrare. Det bli allt färre minuter att fördela – innan det hela tar slut. Den utmätta tiden. Det finns en inre tid inom oss och det är idag, i våra tankar, som vi försöker mäta tiden. Men ibland rör det ihop sig. När och hur hände vad? Ibland är tiden linjär; som floden som strömmar fram, eller som pilens flykt. Eller så går den i en cirkel, som naturens årstidsväxlingar.

stress-2051408_960_720

Jag ser ofta (fortfarande) tiden som i sommar- och jullov. Men mest av allt mäter vi tiden med klockor. Var utan armbandsur i ett halvår och blev superstressad när jag lyfte handleden, gång efter annan, och konstaterade att där inte fanns någon klocka. Var lika vis om vad den exakta tiden var. Härom veckan köpte jag en ny klocka och blev märkbart mindre stressad när jag kunde konstatera att klockan verkligen var kvart över tolv.

Tiden ilar, kryper, galopperar, travar …

Det pågår ett tjuv- och rackarspel efter valet. Det är märkligt att Alliansen menar att de ska bilda regering trots att det röda blocket (fortfarande) är större. Men nu passar det för Alliansen att mena högerblocket är större om man räknar  in SD i underlaget. Trots att ingen av Allianspartierna vill samarbeta med SD, vilket de måste förlita sig till, för att få igenom sina budgetar.

För övrigt är ett orättvist, ojämlikt samhälle en prima grogrund för de högerextrema krafterna.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Farligt med orättvisor

Av , , Bli först att kommentera 5

Valet är överstökat – förutom att man ska räkna utlandsrösterna på onsdag. Det handlar om en mandat hit eller dit. Men som det verkar så spelar det ingen roll vilket block som kniper det mandatet – då alliansen tänker bilda regering i vilket fall som helst. Till syvende och sist lär partierna tvingas att samarbeta över blockgränserna för att hålla SD utanför. Men hur lång tid kommer det att ta innan de inser det? Fyra år av en tungrodd skuta – och under tiden hinner partierna att anpassa sig än mer till SD:s politik. Ungefär vad som hände när Ian och Bert i början av 90-talet kom in i riksdagen med det främlingsfientliga partiet Ny Demokrati.

I stället borde partierna profilera sig för rätten att vara annorlunda, för alla människors lika värde, för ett mer jämställt och jämlikt samhälle och ta missnöjet på landsbygden på fullt allvar. Den största faran för demokratin är ett orättvist Sverige – vilket är en perfekt mylla för högerpopulismen att gro och växa i.

För övrigt verkar tiden, liksom bensinen, bli allt dyrare.

Bli först att kommentera