Raspig musik

Av , , Bli först att kommentera 3

Lite blandad musik. Plågsamt usel 70-tals progg, och det märkliga livsödet, Rodriguez som sålde fler skivor än Rollingstones, Elvis och Beatles i Sydafrika – utan att känna till det. ”Sugerman” blev namnet på den svenskproducerade film som vann en Oscar. Sen några tunga boys. Håll till godo! /Kent

 

Bli först att kommentera

Högt blodtryck och hockey

Av , , Bli först att kommentera 1

Imponerade Skellefteå AIK. Ett tokryck i andra perioden resulterade i fyra snabba mål. Visserligen kom Djurgården nästan i kapp i tredje, men så gjorde AIK ytterligare ett tokryck och kunde vinna med 6-2. Återigen väntar final. Men Växjö blir svåra att slå.

Har fått en ny blodtrycksmedicin, Spironolakton,som har en skrämmande arsenal av biverkningar. Men jag måste ju få ner blodtrycket, så det är bara att bita ihop. Har ju en drös av andra piller med biverkningar, så de tar kanske ut varandra.

Passande nog visar teven ”Fråga doktorn” och tänk, de pratar om högt blodtryck.

För övrigt ser det ut att bli fin och solig dag.

Bli först att kommentera

Match mot Fähuset

Av , , Bli först att kommentera 1

Det ser ut att bli en vacker dag – i varje fall här i AIK-land. Detta är dagen när laget ska spela till sig en plats i finalen – men Fähuset (Djurgården) är ett tufft, tungt lag att möta.

aik ske

Men AIK har en fördel: att spela i ishallen samtidigt som ett sektmöte pågår. En publik som talar i tungor, som driver ut demoner och utbringar förbannelser. Det många motståndare som lämnat AIK-land som totala vrak och som aldrig blivit sig själva igen. Nåväl, jag håller tummarna.

deklaration-papper-2

Dagen D – D som i deklaration. Som tur är har jag Lena, som är en fena på  dylika saker. Själv får jag åt nerverna var gång jag tänker på saken. Jo, det är faktiskt mycket krångligare att deklarera när man har en enskild firma. Det är är balansräkningar, resultaträkningar och flera blanketter som ska fyllas i – även om verksamheten är minimal. Som grädde på moset ska momsen återbetalas. Men om några timmar kan jag ruska på kroppen och gå vidare – deklarerad och klar.

För övrigt måste vi blotta våra känslor för kunna älska och bli älskade.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Vapenskrammel

Av , , Bli först att kommentera 2

Ännu grått, så här om morgonen, men det utlovas blå himmel och sol. I går promenerade vi i en dryg timme. Skönt att komma igång, att kunna slita sig loss från det förlamande vintermörkret.

Trump skramlar med vapen. Syrien ska bombas. Ryssarna käftar emot. En vind från kalla kriget. Ett enda felsteg och det brakar loss ordentligt och blir till ett tredje världskrig. Armageddon - det sista slagfältet mellan det goda och onda.Vilka som nu är vilka?

Det är dålig stämning i Svenska Akademien. Ledamöter som hoppar av, medan de som är kvar leker tysta leken. I botten finns den klantiga hanteringen av anklagelserna mot kulturprofilen Jean-Claude Arnault, som dessutom är gift med en av ledamöterna. I mina ögon känns det otidsenligt att vi ska omges av dylika ”hemliga klubbar”, där omvärlden måste gissa vad som hänt och vad som händer.

För övrigt översköljs vi av mat- och bakningsprogram. Alla kanaler kör någon form av mattävling. Man blir mätt bara att zappa mellan dem.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Lyckat berättande

Av , , Bli först att kommentera 3

Går kvällen blev lyckad. Jag och Linda Marklund är så samkörda på scenen, att det räcker med ett hej och blinkning för att vi ska kunna starta föreställning. Vi framträdde på scenen i Hallen i Nordanå och under Skellefteå berättarförenings jubileumskväll. Hyggligt med folk, många skratt och ett bitande allvar. Vi får se om det blir några fler framträdanden under våren. Till hösten har vi bokningar.

Långpromenad. 8000 steg, En dryg timme i solen. Tänk vad en gammal man kan leva upp av lite solsken.

För övrigt har allt sin tid.

Bli först att kommentera

Zlatans spel och dobbel

Av , , Bli först att kommentera 5

Grått därute, trots att SVT:s meteorolog ritat solar över precis hela landet. Men skit samma. Ska denna dag repetera texterna om Konungen och Ester Duva, då jag och Linda ska stå på scenen på Nordanå och köra vår föreställning: ”Mitt ibland oss”. Har kortat ner mina monologer, då vi denna gång har en knapp timme på oss – alltså ingen fikapaus mellan akterna. Om jag är nervös? Nja, inte så farligt. Jag är mångt mer nervös för att åka rulltrappa, titta ut över ett balkongtäcke på femte våningen eller ligga upp-och-ner i en tandläkarstol med en massa järnskrot i käften. Jo, det handlar om detta att vara ojämn, som jag skrev om i en tidigare krönika. Vilket är typiskt för oss med ADHD.

Zlaatan

För ett par veckor sen började det skrivas om att 36-åringen, Zlatan himself, som börjat engagera sig i flera företag vid sidan av fotbollen, skulle bli ansiktet utåt för det svenska bettingföretaget Bethard med säte i Malta.

Nu hotar FIFA:a att stoppa Zlatan från sommarens VM.

I Premier League gör man ett stort arbete för stoppa spelare att spela på egna matcher och att marknadsföra spelbolag. Det finns risker att spelare som står nära spelbolag, kan drista sig att göra fejkade spelresultat. Inte för att jag tror att Zlatan skulle göra det. Men det räcker med en minimal risk för att det skulle bottna i en skandal. Fotbollsförbundet FA i England uppgavs vara redo att starta en granskning av Ibrahimovic, som riskerade att straffas med avstängning från Premier League. Sålunda lämnade Zlatan illa kvickt England för spel i USA.

Enligt uppgift ska Zlatan ha fått 100 miljoner kronor från spelbolaget Bethard. Nu börjar FIFA att gruffa. Mycket beroende av vad som står i deras regelverk: I kapitel fyra, regel 25 står det att personer bundna till de etiska reglerna är: ”…förbjudna att äga andelar, aktivt eller passivt, i bolag, koncerner, organisationer och så vidare som marknadsför, tillhandahåller eller arrangerar sådana event eller transaktioner (vadslagning, gambling, lotterier eller liknande)”. Har Zlatan och spelföretaget missat denna regel? Eller utser sig Zlatan till den gud han emellanåt tror sig vara och ställer sig över regelverket. Min personliga gissning är att Zlatan ”spelat bort” sina möjligheter att lira i kommande VM. Synd. Men girighet kan få de tyngsta elefanterna på fall.

För övrigt måste jag packa mina väskor med böcker och kläder. I morgon bitti åker jag till Skellefteå för en författarträff och en berättarföreställning.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Tårta och ett parti schack

Av , , Bli först att kommentera 2

Efter en kort promenerad, jag och Lena, sida vid sida, tysta och lyssnande på fåglarna som börjat kvittra – vilket i och för sig skapat nerv hos de katter som fritt fritt ströva. De hukade under träden stora som små, i väntan på att få leka lejon. Vi såg starar på rad, en och annan snösparv, men så vill jag hävda att jag såg såväl Tjälastjompen och Köttpeten. Under ett ögonblick tyckte jag även se Spänningen sväva långt däreupp på sina vida vingar. Men det handlar om skygga fåglar som är skickliga att hålla sig undan.

Hanna19

Tiden går å det är på onga sina som man ser hur gammal man håller på att bli. I dag fyllde Hanna 19 år. Hon är med bil, men får ännu lite besöka systembolaget. En trivsam stund med jänta min. Tårta, kaffe, paketöppning, sen ett parti schack. Hon säger sig vilja lära sig detta ädla spel och det glädjer mig.

Imorgon ska jag repetera ”Mitt ibland oss” då vi ska framträda i Skellefteå nu på tisdag kl. 18.00 på Nordanå, i Hallen.

För övrigt blir jag lika bestört då människor ska säga sina sanningar, som inte bygger på annat än fördomar. Men ni vet väl: Fördomar = Rädsla + Okunskap.

Bli först att kommentera

Gisslan hos Tiden

Av , , Bli först att kommentera 4

Dagens väderkommentar från andra våningen i ett betonghus uppe på Pig Hill. Mer kraft i solen denna dag. Svagt dis över den blå himlen. Torde bli en promenad, precis som i går. Men slasket tvingar en gå mitt på upptinade vägar och vigt hoppa åt sidan när det kommer en bil. I går kväll satte jag Lena i bilen och tog med henne på en tur i och kring Umeå. Bland annat besökte vi Tomtebo, där jag kom att leva mitt liv under tio år. En lycklig tid i ett vackert trähus med en egen liten trädgård. Färden slutade på Biltema. Romantiskt, eller hur?

***

Kan tiden ta dig som gisslan? Ja, det är fullt möjligt om du lever under ständig stress, med en almanacka som är fullspäckad, månad efter månad, år efter år. Till slut kommer du att stå ansikte mot ansikte med den kroniska tidsbristen. I åratal har du rusat mellan olika mötespunkter, livrädd att komma försent, och i den brådskan har du ständigt hamnat på fel plats, vid fel tidpunkt. Inte ens Nuet får plats i ditt liv – det är så jäkla illa att inte ens du själv får plats i ditt eget liv.

Du struntar i larmen (så farligt är det väl inte) och skyndar vidare med längtans blå låga i bröstet, en innerlig dröm om att en dag komma fram till det lugna livet. Men din karta har bleknat och kompassen snurrar runt, runt. Detta ständiga ”småspringande genom livet” har gjort att du förlorat känslan för långsamheten. Ju mer du skyndar och stressar, desto mindre får du gjort. Livet har fått kramp. Du slutar prata, utan flåsar mest. Till slut reagerar kroppen och psyket. Naturligtvis! En del går in i väggen, somliga tvärdör, andra drabbas av värk, en del får farligt ont i levern efter att ha flitigt självmedicinerat sig med alkohol. Kroppen och hjärnan ”drabbar oss med åkommor”, för att vi ska tvingas sänka farten, och få oss att se oss omkring. Våra sinnen ska få chansen upptäcka den värld som finns kring oss. Men – många av de som lever för fort en längre tid, brukar till slut inbilla sig: ”Herregud det är ju JAG som är världen” – allt det andra cirkulerar kring mig. Ungefär som i det gamla geocentriska systemet, då jorden var världsalltets medelpunkt.

kermit-1731793_960_720

Vi måste ständigt öva på vår ödmjukhet. Men det är klokt val att investera tid i att utveckla denna viktiga egenskap. Det har visat sig att ödmjuka människor lyssnar mer än de talar, vilket gör att de med åren lär sig väldigt mycket. Det är precis tvärtom med pratakusarna,  som inte låter andra få en syl i vädret, då de är så vansinnigt upptagna av prata vackert om rakt ingenting  och om sig själva, förstås. De ödmjuka har däremot inte några stora behov av att döma andra, utan känner istället empati för våra bröder och systrar som hamnat i nöd. Som ni alla vet så är högmod motsatsen till ödmjukhet.

Nu innebär det inte att de ödmjuka, i parti och minut, står och lyssnar på pratkvarnarna. De ödmjuka måste se till att skydda sig själva. Genom att säga ifrån och våga sätta gränser, öppnar det också dörren till deras egna berättelser. Genom att sätta gränser blir vi också tydligare i konturerna, vilket förbättrar självkänslan. Jo, i långa loppet lönar det sig att vara ödmjuk, medan högmod går före fall.

***

För övrigt har jag varit inne intensiv period med mitt romanmanus. Jag med flera har läst korrekturet. Det får duga nu. Min femte roman utspelar sig som vanligt i Baklandet. Denna gång i nutid.

(Texten om tiden och ödmjukheten har publicerats v 14-15 i Loklaltidningen).

Bli först att kommentera

Kulturens värde

Av , , Bli först att kommentera 3

Morgon. Klockan är halv sju och jag har varit vaken i två timmar. Spelat schack mot mobilappen. Vann tre raka. Slötittat på teve. Fastar. Ska om ett par timmar ta en del prover och kolla blodtrycket. Sedan ska Lena hjälpa mig att deklarera och räkna ut hur mycket moms jag ska betala tillbaka. Har dessutom gjort ett informationsblad som ska locka företag att beställa mina föreläsningar om psykisk ohälsa. Borde vara ett intressant ämne då psykisk ohälsa blivit den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

book-1421097_960_720

Vi hör det då och då. Folk som ställer kulturen mot vård och omsorg. Härom dagen hörde jag det på P1, när en rabiat dam ringde upp Sverker Olofsson och menade att alla offentliga anslag till kulturen skulle dras in. Konstnärer och författare, ja alla som sysslar med kultur, skulle ”svältas ut”. Kvar skulle det finnas en handfull ”godkända” och framgångsrika kulturarbetare som skulle få bidrag för att ”måla tavlor”. Inte ett ord om hur kulturen bidrar till samhällsutvecklingen genom sitt kritiska förhållningssätt; inte heller ett ord hur kultur faktiskt är viktig för människors hälsa. Forskningen visar att människor mår bättre när de engagerar sig kulturellt. Skulle kunna stapla argument på varandra i timmar, men orkar inte. Tyvärr finns det en kulturfientlighet i vårt samhälle och dessa ulvar kommer inte att ge sig förrän varenda teater är nedlagd, farlig litteratur har fattat eld och poeterna dött av hunger.

För övrigt skulle jag en gång till i livet vilja gå på skaren.

 

Bli först att kommentera

Skoterköp i Baklandet

Av , , Bli först att kommentera 4

Dis framför solen. Verkar var milt därute. Efter gårdagens snöfall, insåg jag att var dumt att ens ha tänkt tanken att byta till sommardäck. Förmodligen föll snön just för att jag tänkt tanken. Väntar med bytet en vecka eller två.

Då och då dyker det upp bilder som har med pappa att göra. Ofta bilder som får mig att le. Även om han bitvis av sitt liv tycktes vara bitter, vilket gjorde honom hetsig och tvärhet. Det är ändå hans humor som lever kvar. Som när han klädde ut sig till nasare och lyckades sälja en häst till sin far. Farsgubbens EGEN häst och senare sålde sin mors vispar, grytor, knivar – till sin EGEN mor. Minns själv en händelse där jag blev vittne till hans underfundiga humor.

Diabi234

Pappa (till höger) och skotern han köpte billigt.

Det var en kall vinterdag i början av sjuttiotalet. Jag var ännu en valp på tretton år, tror jag. Motorljud. En svart skåpbil med släp kom körande i knapp styrfart nerför backen. Pappa stod nere vid garaget och tankade motorsågen. Jag rusade ner till honom för att se vad som skulle ske. Det var ju inte så vanligt att det kom främmen till Baklandet. Den storvuxne sörlänningen, som skorrade på ett märkligt sätt, sålde snöskotrar. Trots de styva tjugo minusgraderna var han klädd som till en ljummen försommardag; i kostym, vitskjorta med slips, blanka lågskor och i ett par förkorta gabardinbyxor. Försäljaren gick bredbent till släpvagnen och slet ner en röd Ockelbo med en gallerförsedd huv. ”Denna modell borde passa herr Lundholms behov.” När pappa ville veta priset, höll försäljaren upp en avvärjande hand och bad att få återkomma till detta.

”Härute i obygden borde alla ha en skoter.” Försäljaren trampade finskorna på stället och gnuggade öronsnibbarna.

”Nå för helvete, visa mig vad skotern går för,” sa pappa och spände blicken i försäljaren. Han pekade med hela armen och sa att snön ute på myren var lika hård som köksgolvet. Fast alla i Baklandet visste ju att snön som fallit den senaste veckan, hade ännu inte satt sig. Denna lössnö var som kvicksanden i djungeln. Försäljaren tittade ut på den vidsträckta, bländvita myren. Han slog ut med armarna, drog på sig ett par tunna handskar, knäppte igen kavajen och äntrade skotern.

”Se upp, jag kommer i en hastighet av 40 kilometer i timmen!”

Jag och pappa placerade oss på vägen för att få fri sikt. Försäljaren tog fart, studsade över vägen, och flög ett tjugotal meter ut på myren. Skotern och försäljaren försvann ner i ett två meter djupt hål. Omgivet av lössnö. Det kom rök ur hålet. En arm stack upp, följt av ett svagt rop på hjälp. Pappa satte på sig Tegsnässkidorna och klämde fast ett rep under armen. Pappa drog och släpade de blåfrusne försäljaren fram till vägen. Skotern bärgade pappa med hjälp av arbetarbussen.

Försäljaren satt i bilen och knep käft, med en filt kring kroppen. Han frös som en hund. Kanske förbannade han sitt öde att tvingas sälja snöskotrar till tjuriga gubbar i Västerbottens inland. Pappa tröstade försäljaren: Som sörlänning kunde han omöjligt känna till all slags snö.

”Nå, vad ska du ha för skotern?” sa pappa och log snett.

Så gick till när den första skotern kom till Baklandet: En prima Ockelbo, för halva priset, och som puttrade och gick i dryga trettio år. Även i lössnö. Däremot var det ingen som såg till försäljaren någon fler gång.

(Texten ”Skoterköp i Baklandet” har tidigare varit publicerad i Lokaltidningen den 14 mars 2018.) 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,