Spik nykter in i 2019

Av , , Bli först att kommentera 8

Har återvänt från julfirandet i AIK-land. I morgon väntar nyårsfirande i Umeå. Dock ingen stor fest med glada vänners lag. De stora festernas tid verkar vara förbi, dessutom orkar jag med näppe hålla mig vaken till tolvslaget. Trots att jag numera, dag som natt, är spiknykter. Det var i augusti 2010 som jag senast var på fyllan. Åtta år i nykterhet. Ganska strongt, trots allt. Hade jag inte gett fan i alkoholen, hade jag knappast varit vid liv i dag – än mindre firat in det nya året anno 2019.

morning-2243465_960_720

Det är väl nu som man ska summera året som gått, på gott och ont, men jag brukar mest bli beklämd över hur snabbt tiden gått och hur jag knuffats allt närmre stupet. I går firade jag min ungdomskamrat Rose på hennes 60 års dag. Vi viskade i varandras öron: ”Hur sjutton kunde 60 år gå så snabbt?” Allt närmre stupet … Låter kanske deppigt. Jo. Vi får inte glömma bort att leva livet. Dessutom – vi behöver livet för att kunna dö. Häpp!

Vad väntar 2019? Ingen aning. Kanske får vi en ny regering, kanske blir det extra val och på vårkanten tar Sverige WM-guld i hockey. Hoppas även att Trump blir rejält förstoppad. Det är allt jag kan sia om …

Nåväl mina kära läsare. Önskar er allt gott. Lev väl. Gott nytt år!

sand-3748233_960_720

Bli först att kommentera

Delad jul

Av , , 1 kommentar 6

Önskar Eder alla läsare av min blogg, en riktigt fröjdefull jul.

christmas-card-3843353_960_720

Själv har jag packat min väska för att bege mig till AIK-land och fira julen med min kära Lena och hennes barn. I går firade jag lilla julafton med min dotter. En liten stund då vi fick rå om varandra. Dottern har ju under hela sin uppväxt varit ”delad” vid juletid (även andra storhelger) för att det ska vara rättvist mellan mig och mitt ex. Vi tänkte nog inte aldrig vad Hanna ville. Men klart är att hon blev som oss vuxna – att det skulle vara rättvist. Varannan julafton, vartannat nyår och påsk. Nu är hon 20 och kan själv diktera kraven, Nu får vi vuxna rätta oss i ledet – vilket är sunt.

Dags att resa. Gud Jul på er alla.

1 kommentar

Snälla och arga tomtar

Av , , Bli först att kommentera 2

Tomtetider. Förr i tin tomten en slags skuggtomte med övernaturliga kraften. Med dessa krafter höll han ordning och reda i ladugården.Tomten var ett slags skuggbonde som såg till att gården hade lycka med sig.

6100955C

Som tack för sitt slit brukade bonden ställa ut en tallrik med gröt – Risgrynsgröt skulle det vara. Men det fanns en annan sida av Tomten. Han var en Demon, ett övernaturligt väsen eller bara allmänt irriterande – den vänlige tomtenissen har inte alltid varit en självklar del av julfirandet. Under flera hundra år jagade kyrkan de hedniska små tomtarna med vigvatten, böner och bål.

Tomten-3

Men tiden gick.Med ökad urbanisering och industrialisering, kom tomten under 1800-talet att bli en symbol för företagsamhet och näringsidkare. Kapitalisterna lade beslag på de fattiga böndernas tomte.

Midvinternattens köld är hård,
 stjärnorna gnistra och glimma.
 Alla sova i enslig gård
 djupt under midnattstimma.
 Månen vandrar sin tysta ban,
 snön lyser vit på fur och gran,
 snön lyser vit på taken.
 Endast tomten är vaken.  /Viktor Rydberg 1891

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Dansa dansa

Av , , Bli först att kommentera 5

Julen må hur vara som den är, det är ändå en tid på året då man kan bestämma sig för att vara GOD. Att bjuda på sig själv utan att kräva något tillbaka. Glöm ditt krossade hjärta. Sök istället att dansa samma dansa.

Besök hos doktorn.Nya utredningar.

Det lackar mot jul.

Bli först att kommentera

Julen tiden för snällhet

Av , , 1 kommentar 5

Snö på träden. Minusgrader. Ett par usla amerikanska julfilmer på teve. Filmmakarna over there har aldrig fattat hur man ska beskriva magin kring julen.För att man riktigt ska förstå detta så bör man ha vuxit upp mitt i svartskogen.Ett enda tänt stearinljus satte fart på julen och tyst tomtegubbe skred fram över gårdsplanen och gömde sig i ladugården. Riktigt ljust blev det när jag och syrran fick tända varsitt tomtebloss och stå på farstubron och jaga bort mörkret. Inne huset tändes ljusen i granen.Det luktade söt skog. Under granen låg klapparna och väntade. En stund senare hörde en råmande motor ute på gårdsplanen: Det var Elon som dagen till ära rusade sin gula Fiat. En bil fullsmockad med julklappar. Farbror Filip i passagerarsätet vevade ner rutan och ropade: Ho, Ho,Ho. I nacken hade han ett avlångt packet som liknade par slarvigt inslagna skidor. Då var det Jul i Baklandet.

kitten-1856133_960_720

Under Julen ska man vara snäll. I längden vinner snällheten. Snällheten är en envägskommunikation utan att man ska förvänta sig någon motprestation. Nej, snällhet ger njutning, snällhet har en förmåga att sprida sig. Att SE en människa är snällhet och kan göra skillnad.Vi tappar inte energi eller kraft genom att se den andre – istället alstrar vi energi. Det är snällhet.

”Vänlighet är svårt att ge bort, för den ges ofta tillbaka.” /Mark Ortman

1 kommentar
Etiketter: ,

Kalendrar vi minns

Av , , Bli först att kommentera 1

Julkalendrar genom tiderna – på gott och ont. Den allra första SVT-kalendern jag minns var från 1967; Gumman som blev liten som en tesked. Då var jag nio år och det var vid den tiden som pappa köpte Bäckmyrans första teve. På den tiden satt hela familjen och lät sig underhållas av innehållet och förbluffas över tekniken. ”Nämen, hur gör dem för att få hon att bli så liten?”

tesked

Herkules Jonssons storverk från 1969, Den första kalendern som gjordes i färg. I Bäckmyran var det svart-vitt som gällde. Regi och manus stod Tage Danielsson för, vilket borgade för humor, kvalité och magi.

Sedan följde en lång rad år då jag satt och såg julkalendern med lillsyran som var nio år yngre. Under åren såg jag kalendrar som inte bara var tråkiga utan även helt humorbefriade.Någon julstämning skapade de inte. Exempel: Broster, Broster (1971). 1973 kom en kalender som fick oss att småjubla. Då sändes Mumindalen, en höjdare.

mumin

Nu hade jag blivit tonåring och lillsyrran fick se kalendern på egen hand. Ibland gav hon rapporter om dess klass och vilket betyg de skulle få. Hon informerade även mig om vilka kalendrar som vuxna kunde se. 1982 såg jag bitvis Albert & Herberts julkalender. Riktigt kul var kalendrarna i början av 90-talet: Kurt Olssons julkalender och Sunes jul.

År 2000 blev jag pappa och när Hanna blev mogen för att, var det dags för mig att krypa ihop på soffan och beskåda nutidens julkalendrar. Den första kalender som såg tillsammans var Lasse-Majas detektivbyrå (2006).På 2000-talet hade manusskrivarna deckaren som förlaga. Från lucka 1 till 24 skulle en gåta lösas och i slutänden skulle en bov fångas in för att på så sätt rädda julen. Jag tappade sugen, Lillan förlorade intresset. De senaste tretton kalendrarna har jag inte sett. Är väl för gammal för det. Hoppas barnen gillar dem.

Kärleken en gåva

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är svårt att vara människa utan ha någon att vara människa åt. Kärleken kan vi endast få som en gåva. Kärleken är omöjlig att kontrollera; ett mysterium som inte kan förstås av intellektet. Kärleken kan bara upplevas.Kärleken är motsatsen till skammen. Ju djupare kontakt mellan två människor, desto större kärlek. Vi blir sedda, hörda, vi blir berörda. Fast allt detta är redan sagt för snart 2000 år sedan.

lycklig anka

1. Kor. Bibeln

Om jag ta­lar både människors och äng­lars språk, men sak­nar kärlek, är jag ba­ra ekan­de brons, en skrällan­de cym­bal. Och om jag har pro­fe­tisk gåva och känner al­la hem­lig­he­ter­na och har he­la kun­ska­pen, och om jag har all tro så att jag kan flyt­ta berg, men sak­nar kärlek, är jag ingen­ting. Och om jag de­lar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men sak­nar kärlek, har jag ingen­ting vun­nit.

Kärle­ken är tålmo­dig och god. Kärle­ken är in­te strids­lys­ten, in­te skryt­sam och in­te upp­blåst. Den är in­te ut­ma­nan­de, in­te självisk, den bru­sar in­te upp, den vill ing­en något ont. Den fin­ner in­te glädje i orätten men gläds med san­ning­en. Allt bär den, allt tror den, allt hop­pas den, allt uthärdar den.

För övrigt riskerar de som ständigt stressar att bli tagna som gisslan av TIDEN.

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

De var roligare förr

Av , , Bli först att kommentera 3

Som Tommy Cooper, en stjärnorna som faktiskt dog på scen – då publiken trodde att det var ett skämt.

Eller när Peter Sellers iklädde sig rollen som Insepector Clouseau.

Bli först att kommentera

Välj rätt gener

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi vet mycket väl att vi blir äldre och äldre, samtidigt som vi upplevelser yngre än vi är. Detta förnekelse torde bottna i rädsla för att dö. Vi lever i tid då forskningen kring genetiken gjort det möjligt att välja bort foster istället för en blod och blåögd flicka. Vi kan få veta ifall du som förälder bär på några svåra sjukdomar. På så sätt kan man skapa den perfekta familj. Lägg sedan till några plastikoperationer och klippkort hos stans dyraste tandblekningarna så är lyckan gjord.

man-2125123_960_720

Torde väl inte stanna vd detta – misstänker jag. Nu kommer botoxsprutorna för att den nu tonåriga flickan få sitt klassmärke i form av två jättelika läppar. När ingreppet är klart kan flickan inte längre vissla. Däremot kan hon puta med sina överdrivet stora läppar.När flickan blivit tonåring  får hon bröstförstoring av sin far. Lyckan är gjord. Vi närmar oss det perfekta,

För övrig var det Hitler som införde dödshjälp på barnklinikerna, Missbildade barn törstades ihjäl i kombination med att de fick starka sömnmedel. Då spelade det ingen roll ifall man hade blå eller bruna. Alla drogs över en och samma kam,

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , ,

Cykla längs svältsnören

Av , , 1 kommentar 4

”Klara, färdiga, gå!” Cykeltävlingen utspelade sig i slutet av sextiotalet i trakterna av Maltträsk. Solen brände. Jag, Peter och Anders hade länge talat om att toktrampa längs den mytomspunna cykelstigen. Färden startade vid Småberga, sedan cyklade vi i tre kilometer, mot Kammarberget och vände. Där tog nämligen denna cykelstig slut, eftersom Domänverket grävt ett djupt hål i marken. En gång i tiden hade det i dessa trakter funnits ett flertal cykelstigar. Men när traktorerna och maskinerna tog över i skogsbruket, fanns det inte längre bruk för smala cykelstigar.

Hur gick det med tävlingen då? Peter vann som vanligt.

Det skulle dröja många år innan vi kände till bakgrunden med cykelstigarna. Men vi var ursäktade, på den tiden var vi bara valpar.

cykling

Det var mellan 1929 och 1950 som merparten av cykelstigarna byggdes i landet, de flesta på Kronans mark. De byggdes ofta med statsbidrag. Tanken var att cykelstigarna skulle underlätta för skogsarbetarna och kronojägarna att ta sig ut på sina skiften. I Norrland byggdes cykelstigarna under denna tid oftast som nödhjälpsarbete – och kom därför att kallas för ”Svältsnören”. Hundratals kilometer cykelstigar byggdes de åren.

Kommunikationerna i Norrland var vid den tiden usla och många bosättningar låg ibland flera mil från närmsta landsväg. Bristen på vägar påverkade även sågverkens möjligheter att få timret i inlandet till fabrikerna vid kusten. Därför byggdes de första cykelstigarna för att underlätta flottningsarbetet.  Den första cykelstigen i norr byggdes vid övre Ljungan i Härjedalen i början av 1900-talet av en flottledsförening. På cykelstigarna transporterades redskap och flottarna själva kunde enkelt förflytta sig för att lösa timmerbrötar i älvarna.

Men allt handlade inte om cykelstigar. Under 50-talet i Maltträsk skapade man en snöväg med hjälp av häst och träplog. Vägen plogades över sjön och längs rågångarna i skogen. Allt detta för att göra det möjligt för att en motorcykel skulle kunna ta sig till de avsides belägna gårdarna för att leverera livsmedel, post, snus och brännvin. Elon Brändström som en av förarna hette, hade kedjor på däcken och ett par breda skidor på fötterna. Och fram kom han.

Människan blir aldrig rådlös när det gäller att ta sig fram här i världen.

Ref: Anna-Maria Rautios examensarbete ”De norrländska svältsnörena – en skogshistorisk analys av cykelstigsbyggnationen under 1900-talet.”

Texten har tidigare publicerats i LOKALTIDNINGEN.

1 kommentar
Etiketter: , , , ,