Etikett: psykiatri

Besök på lyxkrog

Av , , Bli först att kommentera 4

Sov ut till åtta. Sen en tallrik med gröt. Efter det en bryta med piller. Insulininjektioner. Inser att jag måste åka en sväng till ”mitt andra hem” – apoteket. Slut på ett flertal mediciner. Besökte igår min diabetesläkare som ordinerade högre insulindoser och mer motion. Sa att jag blivit skraj för att på egen hand ge mig ut på långa färder, då jag fallit och slagit mig tre gånger. Hon är en av dessa somatiska läkare som lägger sig platt ifall patienten har någon psykiatrisk åkomma. Jag föll undan, orkade inte ta strid, trots att jag vet att det beror på någon neurologisk orsak.

0

I söndags bjöd jag min dotter Hanna på lyxmiddag. Vi gick till den omtalade Gotthards krog och åt en trerätters middag. Till förrätt fick vi Carpaccio på ko, lime, koriander, lök & rostade jordnötter. Var väl så där. Rå ko har aldrig varit min grej. Huvudrätt var Olivkokt sejrygg, tomat, saffran, potatisaioli & rostad paprika – vilket var riktigt gott. Men bäst av dem alla var efterrätten: Crème brûlée, vanilj & rörsocker. Totalt tusen spänn. Tjosan. Som tur var kunde jag använda presentkortet jag fick på min 60 årsdag. Tack till grabbarna bus.

För övrigt tror jag att vi kan finna sanningen därute i världen. Knappast därinne i oss själv.

Knas inom psykiatrin

Av , , Bli först att kommentera 3

Uppe med tuppen efter att under natten ha varit riden av Maran. Somnade vid tre, vakande vid fem. Mådde pyton då en läkare räknat fel på intervalldatumet på två av mina mediciner, bland annat min sömnmedicin, den som sattes in för att jag skulle sova åtminstone sex timmar efter stroken. Men tror ni doktorn erkände sin miss?

stormtrooper-2296199_960_720

Måtte denne doktor som är mest intresserad av att räkna piller (och fel dessutom) byta inriktning efter sin ST-tjänstgöring på psyket och ägna sig åt sovande patienter, typ stå dagarna i ända och spika samman utslitna höftkulor. Inom psykiatrin krävs läkare med stort hjärta, fantasi, förmåga att lösa problemen som ständigt uppstår – för det händer ständigt saker i människors liv, särskilt hos oss sårbara som pendlar mellan att vara uppe i det blå eller vandra i dödsskuggans dal. Men det är dystert vad gäller psykiatrin i Umeå, då avdelningarna översvämmats stafettläkare, som kommer  och tjänar massor med pengar och sedan lämnar patienterna åt sitt öde. Det är kaos. Fattar inte att den Tredje Statsmakten börjar gräva i detta. Vi patienter ser förfallet.

Satt en stund i fiket på ICA kvantum efter ha varit på apoteket; satt och läste en bok om ”Döden” – upplyftande eller hur? Men innehållet ska kanske användas i min kommande roman, som bland annat handlar om en man som omöjligt kan dö. Då bröt några högljudda rösten genom bruset och slamret från ICA:s matavdelning. Först hördes en mening: ”Typiskt jävla feg Sverige!” När jag tittade upp såg jag ett femtiotal meter bort en något korpulent man med en jacka som inte gick att knäppa åt över buken och uppe på det runda huvudet satt en keps som gjorde reklam för ett bilmärke. Intill stod en slank, brunbränd, välkammad man och höll ett par välfyllda och tillsynes tunga plastkassar i varsin hand. Gubbar, tänkte jag och kom på att de bara var några äldre än vad jag är, några år över de sextio.”

boot-998966_960_720

”Typiskt att Sverige ska vara så satans flata mot muslimerna vi släppt in”, sa han som stod där å rite ut magan. ”Å media våga fan int skriva att det är svartingarna som ligg bakom alla skjutningar i Malmö, å alla våldtäkter för den delen.”
”Jo det är sant”, sa den brunbrände (som erkände att han skaffat solbrännan på altanen hemma vid villan).
”Nu jävlar måst dom göra nåt. Ut med dom bara, nu får det vara nog!”
”Ja, när du säger det så …”
”Varför ska vi bekosta skola åt deras ungar, när våra egna behöver mer skolmedel. Ja, å om tjugo år så är sjukvården, sjukhemmen överfulla av dementa kurder som ska ha vård. Var ska vi få plats? Vi riktiga svenskar.”
”Ja, du har rätt, säg det”, sa den brunbrände och hade fått allt längre armar. ”Nu måste jag gå, kul att träffas?
”Ja som sagt, det finns bara ett enda parti som tar folks oro på allvar. Det är en jävla tur att dom finns. I nästa val är dom störst. Då ska alla slätstrukna sossar, och fega Liberaler få se på fan!”

stop-1001080_960_720

Plötsligt var männen borta. Jag funderade en stund över mitt civilkurage. Borde Herr Lundholm ha rest sig och sagt att de borde förflytta sin rasistiska diskussion utomhus och att de fått det mesta om bakfoten – men jag är ju ingen sådan där ”räddare” som bryter in i diskussioner för att rätta till människors stolliga åsikter. Konstaterade bara att det tydligen är på det här viset folk i gemen analyserar tillståndet i det ”typiska Sverige”. Det är inte bättre än så här.

För övrigt försöker dagens coachning oss att sätta självet i centrum, så till den milda grad att vi missar det som sker runt omkring oss. För att veta vilka vi är måste vi förstå var vi kommer ifrån och se livet som en helhet – en sträcka mellan födelse och den oundvikliga döden.

 

 

Strul med recept

Av , , 2 kommentarer 3

Det är några dagar sedan jag bloggade, men det har varit några tunga och intensiva dagar. Jag har lyckats skriva klar den fjärde versionen av min kommande roman, det blev en riktig tegelsten, men som nu ska ligga till sig inför nästa omskrivning, då med fokus på språket. Det är så jag jobbar – skriver om, skriver om till dess det sitter. Jag är ju av den typen av författare som är mer intresserad av en bra berättelse, än att krydda texten med metaforer och liknelser.

Piller

Gårdagen gick åt till att få två av mina mediciner utskrivna och eftersom jag hade helt slut på dem båda, så skulle jag komma att missa två av doserna vilket gjorde ont. Det är inte första gången jag har haft problem med att få ut mina recept från psykiatrin i Umeå. Ständigt nya stafettläkare och brist på specialister skapar problem och otrygghet för oss patienter. Började ringa vid nio i morse då jag hade helt slut på två mediciner, vilka skulle kunna jämföras att min diabetesläkare gett tusan i att skriva ut insulin trots att han vet att jag kan dö utan den. Efter tre samtal vid 09-tiden kom jag fram till den sjuksköterska som lämnar ut beställningar till psykläkarna. Kollade en gång i halvtimmen på apoteksmappen, men ingen mediciner. Ringde 13.45 till sköterskan som nu inte visste var läkaren var. Men hon skulle ge sig ut på jakt då läkaren lovat skriva ut min medicin. Då jag haft en stroke, så reagerar jag starkare på stress vilket ger mig ångest, sämre minne och motorik – och huvudvärk, vilket jag ska undvika som strokepatient. Strax efter 15.00 dök recepten upp på min app. Då var jag så slut att jag var tvungen att beställa taxi. Hade svårt att ta mig nerför trappan, snubblade flera gånger, samtidigt som skallen höll på att explodera. Taxiresan kostade mig 160 kr.

Stoppskylt

Igår vid 19.15 dog en av mina allra äldsta och bästa vänner, Stefan. Det gick rasande fort, en dryg månad från att de upptäckte cancertumören i ena armen till sista sucken. När Stefan skulle höja upp armarna över huvudet, så gick helt sonika högerarmen av. De ville först tro att det berodde på den EDS som han lidit av stora delar av livet, men efter en röntgen såg man fler tumörer i skelettet och lungorna och binjurarna. Sedan började han få blodproppar lite varstans, i den skadade armen, i lungan, i foten. Sedan gick det fort. Stefan är den tredje vännen som inom några få år dukat under av cancern. För två av dem så smög den sig på dem: inga symtom, bara pang-bom och sedan var det över. Jo, åldern mellan 50-60 år är en farlig sträcka. Men överlever man den så kan man klara sig riktigt länge – om man inte blir överkörd av en lastbil.

Ska snart iväg och föreläsa om dubbeldiagnoser på rehabiliteringshemmet Blåsippan ute på Teg. Det är ju inte helt ovanligt att de som dricker för mycket har en underliggande, ännu inte diagnostiserad psykisk sjukdom som bipolär sjukdom eller ADHD. Varje gång jag varit där och föreläst så har det lett till någon form av utredning, vanligtvis ADHD.

För övrigt skapar vi våra liv genom våra val.

Sprida kunskap

Av , , Bli först att kommentera 3

Jaha, åter en grå dag. Somnade på soffan och vaknade på samma soffan. Sov ytligt då TV:n stod på i bakgrunden och förmedlade resultaten från världens alla sporter, vilket ledde till en del märkliga drömmar där jag själv var med och tävlade. Jag blev uttagen att spela back i nån slags rugbysport med en jättelik, skittung boll som skulle rullas fram och tillbaka över gräset. Motståndare var ett gäng åttaarmade, treögda utomjordingar. Naturligtvis blev matchen på liv och död, som de brukar bli i sådana här knäppa drömmar. Var alldeles blöt av svett när jag till slut vaknade.

vi-och-dom

Var på ett trevligt och intressant möte i går, när delar av länsavdelningen för föreningen Hjärnkoll strålade samman på Brogatan. Meningen med föreningen är att vi som har någon form av psykisk sjukdom ska ut i verkligheten och berätta om detta. Allt för att sprida kunskap och bryta ner fördomar. Fortfarande är det så att psykisk ohälsa skrämmer slag på folk. FN:s Världshälsoorganisation WHO säger att psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen. Så nu har vi börjat dra upp strategierna inför höstens och vårens arbete. Det gäller att nå ut till arbetsplatser, utbildningar med att det finns ett gäng ambassadörer i länet som är redo att göra ett besök. Vi skulle nog behöva hjälp från media för att klara av det.

Om morgnarna känner jag att åren håller på att ta ut sin rätt. Är stel i ryggen och har värk i knäna. Det tar tid att komma igång, har blivit alltmer trögstartad. Men i stället borde man ju bli glad över att det inte är värre och jubla över att de övriga 90 procenten av kroppen fungerar, särskilt de vitala delarna som lungor, hjärta och njurar. Det är ett under att vi lever.

För övrigt är kreativitet ett sätt att våga tänka och handla på ett nytt sätt, att utmana de rådande strukturerna.

Katastrof inom psykiatrin

Av , , Bli först att kommentera 2

Läser i dagens Aftonblad om hur psykiatrin halkar efter. Eller sjunker – som en gråsten. Det finns inga platser, det fattas psykiatriker – som om samhället gett kampen att hjälpa alla de som lider av psykiska sjukdomar. De senaste 20 åren har 70 procent av vårdplatserna försvunnit. Vad ska man säga när överdödligheten (läs: självmord) för schizofreni och bipolär sjukdom har ökat med 11 respektive 21 procent mellan åren 2000 och 2011. Hade detta gällt för vilken annan somatiska sjukdom, så hade rikslarmet hörts tjuta och undantagstillstånd införts. Men inte nu. Detta sker trots att den psykiska ohälsan på senare år har ökat drastiskt.

En grå och tung dag, men ska ändå ut en sväng. Ska förbi Bakfickan och hämta lite tidningar; gamla exemplar av Vasaplan. Sedan ska jag göra ett studiebesök på Kärnhuset för att se vad de sysslar med där. Alltid lär jag mig nåt nytt.

Min dotter speglade sig härom helgen i vuxenvärlden, när hon konstaterade att Svampbob Fyrkant blivit riktigt mossig. Hon håller på att bli vuxen. Jag sa inget, utan ruvade på hemligheten om hur rysligt länge sedan jag såg på mina barndomsfavoriter: Humle och Dumle, Pellepenna och Suddagumman, för att inte tala om Televinken. När blir man en fossil?