Jo vi åkte i gryningen – eller om det vara vid niosnåret. Jag riktigt tänkte efter då vi dagarna innan plågats oss i solen i några plågsamma timmar vid Nydalasjön. Nu var det inte bad som hjälpte utan upplevelsen att få åka SJ:s och Norrtågs snabbtåg – under timmen mellan Umeå och Övik. En inbillad raketuppskjutning, men inte fick och Lena och jag några masker, vindtäta overaller. Så fantiserade i varje fall jag och förgyllde därmed den timkorta turen till Ö-vik.
Jo tack, nog gick det undan. Träden, bergen, sjöarna svischade förbi, in och ut ur tunndlar. Tänkte då jag åkte höghastighetstågen i Tyskland – då kan vi snacka snabbtåg.
320 km/h
Det är mysigt att åka tåg. Man färdas längs en räls som några biffa järnvägarbetare lagt på plats i sin anletes svett. Sedan är det upp till myndigheterna att de sköter underhållet och håller tågen topp trim.
Den märkligast tågresa jag gjort var när Arvidjaurs Lokomotivföreningen inbjöd vissa gäster för att åka med ett gammalt ånglok med tillhörande vagnar med olika kupéer: träbister, öppna fönster, sot som virvlade in. Men när väl loket fick upp farten skingrades den tjocka kolröken. Det blev en tågtur att minnas.
Övrigt så lutar jag åt att det är de riktig vännerna som är viktigast.
Senaste kommentarerna