Per-Ola Moström och yttrandefriheten

Av , , 3 kommentarer 0

Per-Ola Moström gör något som jag inte kan sluta förvånas över. Hur kan han från sin chefsbefattning i Vindelns kommun ägna sig åt att så envetet kritisera moderaterna i sin kommun? Yttrandefriheten gäller förvisso även honom, men nog känns det som han också borde ägna litet tanke åt vad som är lämpligt för en tjänsteman på hans nivå.

Jag har varit kommunalt anställd i nästan 39 år. Under den tiden hann jag också med att vara kommunal förtroendeman. Aldrig under alla dessa år har jag ens varit i närheten av något liknande. Frågan är om Moströms agerande gillas av någon. Vare sig opposition eller majoritet torde vara särskilt glada över sin chefsekonom.

Röstmaskiner öppna för fusk i USA-valet

Av , , Bli först att kommentera 0

De flesta minns problemen vid rösträkningen vid tidigare USA-val. Rösterna räknas med hjälp av olika maskinella metoder/hjälpmedel, som är mer eller mindre möjliga att manipulera. Olika varianter förekommer i de olika staterna.

I Columbus, Ohio, gav t.ex en röstmaskin Bush hela 3 900 röster i ett valdistrikt som bara hade 638 röstberättigade.

Här finns en intressant webbplats som visar hur rösterna registreras/räknas i de olika staterna.

Förstatligade frisörsalonger?

Av , , 1 kommentar 0

Så här skriver Jan Nilsson i ett inlägg som försvar för det faktum, att det förvisso finns människor som tjänar pengar på friskolorna; det jag gissar att han menar med "bra skolverksamhet".

Frisörer tjänar pengar på barn. Även serietidningsförlagen, klädindustrin, sportaffärerna och Konsum. Jag tror inte jag kan säga att det är principiellt fel att man i någon mån kan göra det på en bra skolverksamhet. Även om inte jag någonsin kommer att göra det.

Nu tycker jag att herr (!) Nilsson presterat en praktfull "braino", som vi säger hemma hos oss ibland. I sin iver att försvara friskolan glömmer han helt den himmelsvida skillnaden mellan den av samhället bedrivna och finansierade skolan och de privata företag han räknar upp, där det ju är helt acceptabelt att tjäna pengar även på barn.

Flertalet svenskar menar att det är en samhällets uppgift att ge sina barn och ungdomar den utbildning de behöver för att klara sig i livet. Jämförelsen med t.ex. frisörernas verksamhet skulle ha varit helt ok, om vi också hade sett det som ett samhällsansvar att klippa håret på våra barn. Så vitt jag vet har vi inga statliga eller kommunala skattefinansierade frisörsalonger, serietidningsförlag, klädindustrier m.m. Därför haltar pedagogiken betänkligt i Jan Nilssons exempel.

Och vad menar Jan Nilsson med den avslutande meningen i citatet här ovan? Nog har han väl ändå en lön för sitt arbete på sin friskola?

Försäkra rätt

Av , , Bli först att kommentera 0

Åtskilliga gånger har läst om hur viktigt det är att man ser över sina försäkringar och att, man därigenom sannolikt kan spara premieutgifter. Jag har dock hittills inte brytt mig om att göra prisjämförelser mellan olika försäkringsbolag. Nu har jag i alla fall gjort det och därigenom minskat våra utgifter med nära 3 000 kronor på årsbasis.

Dessutom upptäckte jag efter att ha läst mitt nuvarande försäkringsbrev extra noga, att jag under ett antal år haft mitt garage försäkrat som en ’byggnad 2’, trots att det är samamnbyggt med villan. Detta kostade ca 170 kronor extra. Mitt gamla bolag betalar bara igen den summan för det löpande året och menar helt riktigt att ansvaret för felet var mitt.

Den omständigheten bidrog givetvis till mitt beslut att byta från bolag A till bolag B.

Gack och gör sammalunda!

Säkerhetskontroll inför flygresa

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag läser ett par funderingar här kring frågor vid säkerhetskontrollerna på flygplatser. Här kommer mitt bidrag.

Sist jag flög studerade jag mycket noga den tecknade fim som visades och som jag trodde talade om exakt vad jag hade att göra inför kontrollen. Jag märkte då särskilt att mannen på instruktionsfilmen inte tog av sig bältet. När jag också struntade i det och försiktigt påpekade att han lämnat sitt bälte på, blev jag ändå uppmanad att ta av mitt. Hans bälte hade dessutom ett mycket större metallspänne än vad mitt hade.

Borde inte det som visas på instruktionsfilmen gälla?

Jan Nilssons ’herrande’

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har noterat att Jan Nilsson tämligen svårförståeligt tycks välja att titulera sina medbloggare med ’herr’.

Det verkar inte vara tänkt som ett underdånigt eller ödmjukt sätt att tilltala meddebattören utan är snarare ett tecken på irritation och en slags överlägsen klapp på axeln till den som inte inser saker och tings egentliga innebörd på det snna sätt som Jan anser sig göra.

Spontant känns det så, samtidigt som jag verkligen inte ’känner’ Jan Nilsson som en överlägsen typ. Månne är han inte medveten om hur hans ’herrande’ kan uppfattas.

Mannekängande seniorer

Av , , Bli först att kommentera 0

Karl-Gustav SjöströmPå initiativ av bemanningsföretaget Senioruthyrning kunde besökarna på Nolia Weekend ta del av en modevisning med modeller bestående av aktiva pensionärer med "anställning" hos bemanningsföretaget. Alla var 65+ och den äldste, Hampus Johansson, f.d. tågmästare från Vännäs med sina 81 år visade upp sig själv i en välskräddad smoking. Hampus är den äldste av bemanningsföretagets många anställda och vem skulle då bättre än han vara iklädd smoking.

Det var otroligt imponerande och trevligt att se dessa seniorer till synes utan rädsla agera på scenen som om vore de erfarna mannekänger. En del av dem gjorde på ett sätt, som fick åskådarna att undra om de kanske har en tidigare scenvana. De flesta rörde sig alldeles perfekt i takt med den medryckande musiken, emedan andra valde att uppträda på ett mera sofistikerat och nästan aristokratiskt sätt, möjligen efter anvisningar från Seniorhyrnings chef Gunbritt Nyberg. Hela gänget utstrålade en smittande glädje och som nybliven pensionär kändes det skönt att påminnas om att än har livet mycket att ge.

Passa på att besöka Nolia, för att bl.a. ta del av modevisningen kl. 12.00 också i dag, söndag.

Sverige och Europa

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag drar mig nästan för att ta upp sådana här småsaker i VK-bloggen, samtidigt som jag inser att just detta är en av fördelarna med att kunna göra sin röst hörd här. Det krävs varken höga titlar eller universitetsutbildning för att få göra det.

’Sverige och Europa’ låter nog inte som en småsak, men det här inlägget är nog det ändå.

Ofta hör jag numera mediafolk säga saker i stil med ’..både i Sverige och i Europa…’ När jag gick i skolan för ’100 år’ sedan, lärde vi oss att Sverige faktiskt ligger i Europa och borde kanske göra det i ännu högre grad nu sedan vi blivit ett EU:s länder.

Friskolor för eliten?

Av , , 2 kommentarer 0

Jag skall inte blanda mig i den fråga som just nu är så aktuell, nämligen frågan i vad mån friskolor accepterar alla elever oberoende av om de är funktionshindrade eller på annat sätt mera resurskrävande. Den följer jag i stället med största intresse genom att läsa Jan Nilssons och Thomas Hartmans blogginlägg.

Debatten dem emellan väcker dock ett antal personliga frågor hos mig rörande friskolor. Ibland känns det som en belastning att ha en s.k. arbetarbakgrund och dessutom sakna akademisk utbildning. Det får mig att se på friskolor som något som är till för "finare" människor, människor som genom sin akademiska utbildning verkligen förstår, hur dålig den kommunala skolan egentligen är. Vi som inte förstår det, utan fortsätter att tillåta våra barn att gå i den förkastliga kommunala skolan, kan lätt ana hur den bildade "överklassen" med barn i friskolan klassar oss som mindre vetande.

Jag har ofta ställt mig frågan, vilken bakgrund friskoleeleverna egentligen har. Hittills har jag bara gissat att de varit barn till akademikerföräldrar. När jag läser Thomas Hartmans blogginlägg, får jag äntligen bekräftelse på min misstanke. Jag citerar Hartmans uppgift:

"Men det stannar inte där. Skolverket har visat hur tre av fyra friskoleelever har akademikerföräldrar. Så segregeringen är uppenbarligen högst påtaglig."

Hela 75 % av alla friskoleelever har alltså föräldrar med större förstånd, större ansvar för sina barn samt högre utbildning än jag och min fru en gång hade när vi tillät våra barn att gå i kommunal skola. Utan support från akademikerföräldrar gick det ändå mycket bra för våra barn i skolan och kunde senare skaffa sig fina examina på universitetsnivå.

Jag påstår absolut inte att friskolor är sämre än kommunala skolor, bl.a. därför att jag vet alldeles för litet om dem. Däremot fortsätter jag att ifrågasätta dem, eftersom jag inte tror att deras existens på något sätt gör den kommunala skolan bättre. Inte heller vågar jag tro, att de barn som går där blir bättre skickade att möta livet än de från den kommunala skolan blir. Det är ju trots allt där lejonparten av våra barn och ungdomar trots allt kommer att få sin grundläggande utbildning.

För mig är det huvudsakligen ett slags snobberi att välja friskola före kommunal skola.

Andelen röstande i USA – igen

Av , , 3 kommentarer 0

Andelen röstande i USA – igen

Snart är det val i USA, som inte kan ha undgått någon. EN intressant fråga för alla av intresse av USA och det kommande valet är valdeltagandet. Hur stor del av USA:s röstberättigade befolkning röstade och hur stor del av den är egentligen den ’majoritet’ som kommer att få den president de lagt sin röst på?

Om man skall få en uppfattning om det, måste man få klart för sig vad den kommande procentsiffran om valdeltagandet grundas på. Min förra fråga var därför om man utgår från alla röstberättigade eller bara från antalet som registrerat sig för att få rösta. Utan den vetskapen säger inte procenttalet om valdeltagandet inte särskilt mycket.

Min fundering var uppenbarligen av litet intresse för bloggläsarna, tänkte jag först. Nu inser jag dock att den inte är så lätt att besvara. Den insikten har jag fått, sedan jag med iver gav mig på att försöka ta reda på det på annat sätt.

Först efter ett tredje försök och ett tredje svar från www.us.gov fick jag en värdefull länk, som gav mig svar på mina fråga.

Den metod som används för att beskriva mätningen av valdeltagandet är den som beskrivs här:

**************************************************************************
’This is the standard methodology used by researchers in the electoral studies field to determine participation rate, and is known as Voting Age Participation (VAP). The VAP figure has its flaws in that it includes individuals who, while age eligible, are not eligible to vote for other reasons, e.g., non-citizens and those convicted of felonies. Nonetheless, the VAP renders a more reliable participation denominator than voter registration figures, making it more useful for analyzing trends.’
***************************************************************************
Som jag förstår det – rätta mig om jag har fel – så utgår man enligt VAP-metoden från det totala antalet individer som är 18 år och äldre, som alltså INTE alla är röstberättigade (och dessutom inte alla registrerar sig för att rösta). Felet (the flaw) med metoden är att underlaget för beräkning av valdeltagande alltså även inkluderar personer som inte får rösta då de inte är amerikanska medborgare. Många av dem får inte rösta, därför att de är dömda för vissa brott.

Efter att ha studerat detta närmare, förefaller det mig som om den president som väljs ändå inte kommer att ha så stor del av de röstberättigade bakom sig.

Här kan den intresserade hitta en tämligen uttömmande statistik från det förra valet 2004. Läs och begrunda och rätta mig, om jag missförstått det hela alltför grovt.

Under alla förhållanden ser jag fram emot vad Jan Nilsson kan få fram under sin stundande USA-resa.