Rycka, raka eller låta vara

Nu står jag inför stort problem. Goda råd mottas tacksamt.

Som bekant tenderar hår att börja växa, där de förr inte gjorde det, när vi män åldras. Samtidigt slutar de för många att växa på andra ställen. En del bryr sig inte om den extra hårväxten. Andra, eller åtminstone deras kära, ägnar frågan ett större intresse.

Jag tänker nu främst på hår i och på öronen. När suset från tinnitusen förstärks av vindens sus i öronhåren, är det dags att gå till aktion, men vad gör man? Hustrun ställer villigt upp, erbjuder sig t.o.m. att ta de fina hårstråna med rötter och allt. Men det gör så himla ont.

Elrakapparaten, som dessutom nu är utbytt mot en splitterny födelsedagspresent, är effektiv och gör jobbet helt smärtfritt.

Att bara låta det vara känns frestande, men som sagt så gillas inte det helt av min mest närstående. När jag själv ser någon med allför igenvuxna öron, inser jag att det kanske inte ser så bra ut.

När det håren i organum olfactus (fjärrminnet åtminstone funkar rätt bra), så utgör det inget problem, så länge den speciella trimmern för det fungerar. Den köpte jag förresten i USA för flera år sedan. Det gjorde jag sedan jag träffat en amerikan, vars vildvuxna näshår knappt gick att skilja från en mustasch.

Återigen, hur håller man bäst sina öron fina? Eller skall man kanske inte alls bry sig om det utan låta naturen ha sin gång?